Idag är det, en månad............ Alternativ

[Margaretha]

Jag är nog lite konstig, men jag är som mest deppig i februari-mars. INGEN mer som känner som jag????  :huh:

Min svärmor lider också av vårdepressioner - och så vitt jag förstår så är det vanligt det också. Precis som höstvarianten. Jag tycker att allt lättar när man kommer in i adventstiden och får sätta upp alla stakar och tända ljusen, men mår man dåligt av mörkret så gör man.
Läste någonstans att man kan ordna med ljusterapi hemma genom att sitta vid någon speciell sorts lampa ett tag varje dag.
Vissa sjukhus erbjuder ju också den möjligheten.

Hälsningar till alla höstdeppiga!

[Anki på Öland]

Jag hyser en liten dröm om att min inställning till snö nu ska ändras då jag hela vintern ska gå ut med en promenadglad valp.

Det tror jag du kommer att göra - akta vad mycket skit det fastnar på tassar och mage när det är blött ute. Såååå skönt när frosten ligger och hundben och dito magar är rena och torra efter promenaden!!
Anki

[kerstin z5-6]

jag tycker att vintermörkret är peeeest , konstigt nog tål jag det sämre o sämre
man borde väl vara van snart, men det är tristare för varje år .....
och december saknar ju nästan helt dagsljus här
Känner mej etiolerad som växterna .. långa sköra vita skott ...men det var skönt att höra att det inte är så långt kvar nu

[Carex]

Bra beskrivning, man känner sig som en växt med ljusbrist. Jag får otroligt ont i huvudet av alla gråa dagar, mörkret i sig är inte så farligt, utan allt det tröstlösa gråa...
Fast denna höst har väl varit ganska linrig, faktorer som stress, mycket läxor och långa dagar har försvunit i och med att jag slutat skolan. Nu jobbar jag kväll och kan få på mig lite dagsljus under dagen. Det känns mycket bättre:)