En av mina "damer" hälsar till dina två gäster, Olle!

Grattis till besöket. De är så gracila och vackra.
Jag har "flockar" på sådär närmare 20 koltrastar (!) - och lägger ut sparade äpplen åt dem. Förutsom de mängder av äpplen som ligger frusna under träden på marken, och de sparkar råddjuren fram ur snön.
Likaså finns det björktrastar i samma mängd.
Och så lever både duv- och sparvhöken i sin tur gott på dem förstås.
Nu är det varmare, så nu har de skingrats lite.
Sidensvansarna äter också av äpplena.
I förggår hade jag lagt ut äpplen utanför ett av fönstrena, och fotade inifrån.
(Inzoomat, genom fönstret)

Sedan kom sparvhöken på besök, och då får alla fåglar panik och bara flyger blint.
Den här stackaren dunsade in i fönstret, och tappade andan totalt.
Blev liggande i snön under fönstret där jag stod.
Fotad genom fönstret, ville inte gå ut och chocka den ännu mera.

Han (hon) låg där länge och väl, och flämtade med öppen näbb.

Till slut tog jag en täckjacka (ärmlös väst) som jag först hade en stund på elementet, och gick ut och lyfte in honom i den - på ett vis så han kunde ta sig ut när (om) han var redo för det. Han klarade inte ens av att blinka när jag tog honom i handen.
Sedan åkte jag iväg (skulle bort)
När jag kom hem igen var han borta.
Inte ett spår av honom (inte ens kattspår av grannens fågelmördare).
Jag tror bestämt att han klarade sig!
Det är sånt här jag kallar "vardags-dramatik" och som man gång på gång får uppleva när man bor på landet.