Är småbarnsföräldrar mer värda?, kanske ett laddat ämne... Alternativ

[karro]

ämnet flöt visst iväg lite men intressant debatt i alla fall.
För egen del är det nog som Felix matte påpekade själva attityden som retade mig mest...

Planerade semestrar har vi inte så mycket problem med att fixa ihop. Alla har så olika önskemål om ledighet så det funkar fint.

Som jag förstått har vi väldigt förmånligt för småbarnsföräldrar (med lång föräldraledighet och så) jämfört med andra länder och det är absolut inget jag ifrågasätter heller. Jag har dock varit med om en som "hotat" att ta ut pappaledigt om denne inte skulle få de veckor han ville och det kan ju kännas lite sådär Även om han har lagen på sin sida behöver man ju inte dra det till sin spets...

Jag vill också passa på att säga att jag gillar mina arbetskamrater och går inte runt o vantrivs på jobbet (om det kunde uppfattas så).

/Karro

[*Felix matte*]

ämnet flöt visst iväg lite men intressant debatt i alla fall.
För egen del är det nog som Felix matte påpekade själva attityden som retade mig mest...

Planerade semestrar har vi inte så mycket problem med att fixa ihop. Alla har så olika önskemål om ledighet så det funkar fint.

Som jag förstått har vi väldigt förmånligt för småbarnsföräldrar (med lång föräldraledighet och så) jämfört med andra länder och det är absolut inget jag ifrågasätter heller. Jag har dock varit med om en som "hotat" att ta ut pappaledigt om denne inte skulle få de veckor han ville och det kan ju kännas lite sådär Även om han har lagen på sin sida behöver man ju inte dra det till sin spets...

Jag vill också passa på att säga att jag gillar mina arbetskamrater och går inte runt o vantrivs på jobbet (om det kunde uppfattas så).

/Karro

Ber att få tacka så mycket för att du förklarade.

Intressant debtt tycker jag också

[Gossen Ruda]

Tycker faktiskt att Karro har rätt, speciellt som jag själv är singel. Även vi som inte har barn är också människor med egen planering. Och Andersens resonemang förstår jag inte, inte den här gången heller.

Fast orsaken till det hela är kärnfamiljens sönderfall. Det är nästan en plikt att båda föräldrarna skall jobba och slänga in barnen på dagis så fort som möjligt. Eller så skall man skilja sig för minsta orsak och pressa systemet ännu mer. Min mamma var hemma tills jag och brorsan klarade oss, tror att jag var 10 när hon började jobba igen. Med en vuxen person hemma är det inga problem, vilket kön kvittar.

[*Felix matte*]

Tycker faktiskt att Karro har rätt, speciellt som jag själv är singel. Även vi som inte har barn är också människor med egen planering. Och Andersens resonemang förstår jag inte, inte den här gången heller.

Fast orsaken till det hela är kärnfamiljens sönderfall. Det är nästan en plikt att båda föräldrarna skall jobba och slänga in barnen på dagis så fort som möjligt. Eller så skall man skilja sig för minsta orsak och pressa systemet ännu mer. Min mamma var hemma tills jag och brorsan klarade oss, tror att jag var 10 när hon började jobba igen. Med en vuxen person hemma är det inga problem, vilket kön kvittar.

Men har du läst och förstått vad Karro eg menade?

[Gossen Ruda]

Jodå, det står i min sista mening.

[*Felix matte*]

Jodå, det står i min sista mening.

Förlåt om jag inte förstod.. men eftersom det ser ut som alla tror att Karro blivit styvmoderligt behandlad och fått jobba extra pga småbarnsföräldrar inte kunnat/velat ställa upp
medans Karro själv intygar att jag hade rätt i min uppfattning att det hela gällde hennes uppfattning ang attityder och inget annat.

[Magdis]

Fast orsaken till det hela är kärnfamiljens sönderfall. Det är nästan en plikt att båda föräldrarna skall jobba och slänga in barnen på dagis så fort som möjligt. Eller så skall man skilja sig för minsta orsak och pressa systemet ännu mer. Min mamma var hemma tills jag och brorsan klarade oss, tror att jag var 10 när hon började jobba igen. Med en vuxen person hemma är det inga problem, vilket kön kvittar.

Många klarar sig ju inte ekonomiskt utan att båda jobbar. Ska barnen då behöva lida ännu mer genom att föräldrarna måste jobba övertid och inte få ut semester när dagis är stängt o.s.v. Tycker det har fått en lite absurd vändning det här, det borde väl vara självklart att man ställer upp på varandra när man har det trassligt? Tycker inte det vore att skapa rättvisa om de som inte har akut behov ska få gå i första hand bara för rättvisans skull. Om ni förstår hur jag menar?

[yenny]

Jag kan bli ganska så irreterad på den attityden mellan varven... den finns på min arbetsplatts med... jag har jobbat nästan varje jul de senaste 8 åren pga att mitt schema sett ut så.
Den enda julen jag faktiskt hade ledigt på julafton blev jag inbeordrad för att jag var den enda som inte hade barn och chefen inte ville beordra de andra pga det. Han sa exakt så till mej när jag frågade varför.

[Magdis]

Den enda julen jag faktiskt hade ledigt på julafton blev jag inbeordrad för att jag var den enda som inte hade barn och chefen inte ville beordra de andra pga det. Han sa exakt så till mej när jag frågade varför.

Ja då kan man ju verkligen bli sur! I såna lägen borde de ju gå efter hur ofta man jobbat på julafton förut också. Om en småbarnsmamma som fått vara ledig varje julafton sen hon fått barn, har sin man hemma som ser efter barnen ska det ju inte vara nån omöjlighet att hon går in och jobbar några timmar på julafton.

[ingrid fuxwall]

Har inget nytt att tillföra ämnet men har förståelse för författarens ståndpunkt, även sådana som inte har barn är människor och bör ha rätt till ett liv utanför jobbet utan att behöva stida för saken.

Har själv inte varit i samma situation men har en dotter som är barnlös på en arbetsplats där alla andra är småbarnsföräldrar eller nyblivna mor och farföräldrar och visst får hon alltid ställa upp!
Att de sedan inte har betald övertid - gör ju bara situationen ännu mer jobbig men dottern stretar på och tycker att det inte spelar någon roll men jag tycker att hon utnyttjas.

ingrid

[Rossi]

Tycker det har fått en lite absurd vändning det här, det borde väl vara självklart att man ställer upp på varandra när man har det trassligt? Tycker inte det vore att skapa rättvisa om de som inte har akut behov ska få gå i första hand bara för rättvisans skull. Om ni förstår hur jag menar?

Håller med men måste få påpeka att det akuta behovet behöver inte betyda barn. Man kan ha sjuka föräldrar eller sjuka kompisar som man måste ställa upp för. Man kan ha föreningsuppdrag, tvingas ha extraknäck eller vad som helst annat som gör att man inte kan ställa upp i alla lägen. Hur det än är så betalar arbetsgivaren mig för den avtalade arbetstiden och inget mer och sedan har jag min fritid som jag måste kunna planera själv hur jag vill. Sen har ju givetvis arbetsgivaren rätt att beordra övertid men det har man rätt att få reda på dagen innan har jag för mig så att man har en chans att få det att fungera. Sen är det ju givetvis så att det dyker upp saker med kort varsel jämt och ständigt (inte minst på mitt jobb) och eftersom man är en ansvarstagande arbetsttagare så ställer man upp men då får alla dra sitt strå till stacken.

Jag tycker att det är farligt om man börjar värdesätta att någons behov och tid är större än andras. Man får väl hjälpas åt och ställa upp för varandra och försöka få en jämvikt.

[Kakaduan]

Jo, det där har man som ensamstående utan barn gått igenom sisådär 2000 gånger under sin karriär! Fast jag stod på mig. Svarar t ex aldrig på frågan vad jag ska göra under semestern eftersom andra tycks anse sig ha rätt att värdera och väga sådant och ta beslut utifrån det.

Min fritid är min och vad jag gör på den (semester, barnhämtning, hängmatta, städning, kurser, etc) har ingen på mitt jobb med att göra. Ingen!

Var och en måste ta ansvar för sin planering och sitt liv. Om hundar, barn och samordning av flera personers ledigheter ingår där eller inte är ingen annans problem. Om min sambo och jag har svårigheter att få ihop vår tid är det väl rimligen inte min ensamstående kollegas problem?!

Nä - lika rätt för alla måste gälla. Alla har faktiskt inte fått lyckan att hitta någon att älska och/eller fått barn och ibland känns det nästan som om man "straffas" för det. Bra diskussionsämne som tål att tänkas på!!!

Kakaduan

[Magdis]

Håller med men måste få påpeka att det akuta behovet behöver inte betyda barn. Man kan ha sjuka föräldrar eller sjuka kompisar som man måste ställa upp för. Man kan ha föreningsuppdrag, tvingas ha extraknäck eller vad som helst annat som gör att man inte kan ställa upp i alla lägen.

Absolut! Allas akuta behov ska behandlas lika. Alla borde ställa upp så gott de kan och hjälpa varann tycker jag. När jag börjar jobba igen kommer jag att ställa upp på byten och extra så mycket jag kan, precis som jag gjorde innan jag fick barn. Jag skulle inte tycka det skulle kännas rätt om andra ställde upp på mig hela tiden och jag aldrig gav nåt tillbaka. Man får bygga upp en liten osynlig "bank" med uppoffringar som man sen kan ta ut av när man behöver. Jag har nu ganska mycket på den "banken" att ta ut sen alla år innan jag fick barn men det vet tyvärr inte de om som finns på min nya arbetsplats.


Tillägg: Jag har aldrig någonsin känt mig diskriminerad på någon arbetsplats för att jag inte haft barn. Ingen har ifrågasatt vad jag gör på min fritid eller förutsatt att jag jämt skulle ställa upp bara för att jag inte hade barn utan jag blev fullkomligt respekterad. Jag har lite svårt att tro att det skulle vara bara på mina arbetsplatser det är så.

[andersen]

Tycker faktiskt att Karro har rätt, speciellt som jag själv är singel. Även vi som inte har barn är också människor med egen planering. Och Andersens resonemang förstår jag inte, inte den här gången heller.

Fast orsaken till det hela är kärnfamiljens sönderfall. Det är nästan en plikt att båda föräldrarna skall jobba och slänga in barnen på dagis så fort som möjligt. Eller så skall man skilja sig för minsta orsak och pressa systemet ännu mer. Min mamma var hemma tills jag och brorsan klarade oss, tror att jag var 10 när hon började jobba igen. Med en vuxen person hemma är det inga problem, vilket kön kvittar.

Förstår du inte mitt resonemang.då får väll jag vara tydligare, I Sverige har vi lagar som är till för att värna om barn och småbarnsföräldrar, det kan gälla lagar som det har tagits beslut om i riksdagen,det kan gälla lagar som arbetsgivare och fack kommit överrens om.

Ditt resonemang ang att en föräldrer skall vara hemma är som tur är inte politiskt möjligt med dom partier som sitter i rikdagen i dag, och det tror jag många är tacksamma för,för vem vill ha en lägre lön totalt sätt och vem vill ha mindre pengar den dagen när man går i pension.

Mvh andersen

[Rossi]

[I Sverige har vi lagar som är till för att värna om barn och småbarnsföräldrar, det kan gälla lagar som det har tagits beslut om i riksdagen,det kan gälla lagar som arbetsgivare och fack kommit överrens om.

Vilka lagar är det nu du tänker på? Jag vet att man har laglig rätt att gå ner i arbetstid som småbarnsföräldrar och att man har rätt att ta ut föräldraledighet precis vilken dag man vill under förutsättning att man är ute i tid men vilken lag menar du reglerar att om övertid behövs så skulle småbarnsföräldrar slippa eller vilken lag reglerar att småbarnsföräldrar ska ha förtur att välja sin semester?

[Rossi]

Ps. Det måste vara himla dåliga lagar de där du pratar om Andersen med tanke på att både barn och småbarnsföräldrar verkar må sämre än någonsin i vårt samhälle.

[andersen]

Ja tycker att lagarna är dåliga, småbarns föräldrar borde tex ha rätt att vara hemma till barnen börjar skolan med en rimlig lön under tiden lönen kunde tex vara samma som det kostar staten att barn är på dagis.

[Rossi]

Ja, det är också en intressant fråga. Min mamma var hemma ända tills vi barn började skolan så vi levde på pappas lön som inte var mer än normal. Ändå klarade man sig.

Hur kommer det sig att man inte gör det idag? Har vi större krav på standard, statusprylar, semester etc. eller är penningvärdet helt annorlunda idag?

[Magdis]

Vi klarar oss på en lön.

[andersen]

[I Sverige har vi lagar som är till för att värna om barn och småbarnsföräldrar, det kan gälla lagar som det har tagits beslut om i riksdagen,det kan gälla lagar som arbetsgivare och fack kommit överrens om.

Vilka lagar är det nu du tänker på? Jag vet att man har laglig rätt att gå ner i arbetstid som småbarnsföräldrar och att man har rätt att ta ut föräldraledighet precis vilken dag man vill under förutsättning att man är ute i tid men vilken lag menar du reglerar att om övertid behövs så skulle småbarnsföräldrar slippa eller vilken lag reglerar att småbarnsföräldrar ska ha förtur att välja sin semester?

Tänker mera på att arbetsplatsen skall utformas efter individen och där ingår att man skall ha möjlighet att sköta arbete och föräldrarrollen, lika väll som när man blir äldre kan gå ner i tempo mot när man var 25år.