Snok eller svart huggorm - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Natur

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

Snok eller svart huggorm, Hur ser man skillnad

KURT Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 09:17 L�nk hit: #21
Medlem Antal inl�gg: 10 440 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 34	CITAT (Latmask @ 21-04-2006, 09:47) L�t mig se. Har jag f�rst�tt det hela r�tt nu? En brun orm kan bara vara en snok. En zickzackig kan bara vara huggorm En svart med gula fl�ckar kan bara vara snok En kolsvart kan vara b�de snok och huggorm. Ormarnas k�n saknar betydelse. Men kan svarta huggormar bara para sig med svarta huggormar? Eller kan de korsas ocks�? Vet n�n i s� fall vilken f�rg som �r den dominerande (av ren nyfikenhet). Men kan svarta huggormar bara para sig med svarta huggormar?????? Ormarna bryr sig inte s� mycket om f�rgen p� sin partner (de har vad jag vet inget f�rgseende och de ser inte detaljer speciellt bra).

Blomstersmurfen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 09:48 L�nk hit: #22
Medlem Antal inl�gg: 471 Medlem sedan: 15-04-2003 Medlem nr: 1 162	Hej igen alla blomsterv�nner! Efter vinterdvala fr�n detta underbara forum har jag nu vaknat till liv igen. Om man har sett en gr�n orm p� tomten d�? Vad �r d� det tro? K�nns livsfarligt. Jag har dock inte sett den sj�lv, utan det var en person som inte �r ett dugg r�dd f�r ormar som s�g den och ber�ttade det f�rst en vecka senare. Den hade dock ringlat iv�g snabbare �n blixten n�r hon kom g�ende. Hj�lp!!! -------------------- M�lar�arna, zon+microklimat 3+2+1

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 09:58 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Det var kanske en Lindorm. En s�genomspunnen orm som dock mest f�rekommer i samband med alkoholf�rt�ring. Det var s�kert en snok som skimrade i gr�nt. F�rgen �r lite variabel och sen beror den p� om snoken �msat skinn nyss eller �r p� g att g�ra detta. Det snabba bortringlandet tyder p� en snok. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Blomstersmurfen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 10:23 L�nk hit: #24
Medlem Antal inl�gg: 471 Medlem sedan: 15-04-2003 Medlem nr: 1 162	Jag hoppas verkligen att det var en snok, s� att det inte var n�gon utsl�ppt l�skig giftorm fr�n n�gons terrarium... -------------------- M�lar�arna, zon+microklimat 3+2+1

Lars-Olof Arvids	21-04-2006, 11:09 L�nk hit: #25
G�ster	Om snoken har n�gon yttre k�nsskillnad k�nner jag inte till. Hos huggormen �r d�remot grundf�rgen oftast gr� hos hanen och brun hos honan. En brun orm kan allts� mycket v�l vara en huggormshona, men i regel ser man d� zickzackm�nstret p� den. B�de hanar och honor kan vara helsvarta. P� Gotland finns en s�rskild underart av snok, d�r m�nga �r helsvarta och andra har m�nster som kan vara f�rvillande lika huggormens zickzackm�nstring! Det allra s�kraste �r nog att titta ormen i �gonen - �r pupillen lodr�t avl�ng kan det bara vara en huggorm, �r den rund �r det en snok eller hasselsnok. Har ormen gulvita fl�ckar i nacken kan det bara vara en snok, men alla snokar har inte dessa fl�ckar. N�gra klargr�na ormar har vi inte i Sverige, men som Gossen Ruda skriver kan snoken skimra lite i gr�nt. Detta med ormar �r inte s� l�tt, men ganska fascinerande om man f�rs�ker komma �ver r�dslan och l�ra sig lite om �mnet. Olle

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 11:13 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Om man ser en orm vid den h�r tiden som snabbt ringlar iv�g kan man utg� fr�n att den �r inhemsk och anpassad till v�ra temperaturer. En tropisk orm �r ganska sl� vid och under temperaturer p� 10 grader. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Blomstersmurfen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 11:17 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 471 Medlem sedan: 15-04-2003 Medlem nr: 1 162	Det var f�rra sommaren som den gr�na ormen s�gs i min tr�dg�rd, d� det var varmt och sk�nt. -------------------- M�lar�arna, zon+microklimat 3+2+1

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 11:31 L�nk hit: #28
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	D� kommer det i ett annat l�ge, dvs b�de att det kunde varit en f�rrymd orm och att den i s� fall definitivt inte �r i livet i �r. Slingra lugnt. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Morbid Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-04-2006, 21:31 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 227 Medlem sedan: 20-02-2006 Medlem nr: 7 105	CITAT (Latmask @ 21-04-2006, 09:47) L�t mig se. Har jag f�rst�tt det hela r�tt nu? En brun orm kan bara vara en snok. En zickzackig kan bara vara huggorm En svart med gula fl�ckar kan bara vara snok En kolsvart kan vara b�de snok och huggorm. Ormarnas k�n saknar betydelse. Men kan svarta huggormar bara para sig med svarta huggormar? Eller kan de korsas ocks�? Vet n�n i s� fall vilken f�rg som �r den dominerande (av ren nyfikenhet). 1. Inte r�tt. Snokar �r mycket s�llan bruna, d�remot �r de gr�a/silvriga i f�rgen. 2. R�tt. 3. R�tt. 4. R�tt, men det �r mycket s�llsynt med kolsvarta snokar. Snokar kan dock sakna nackfl�ckar. 5. R�tt. 6. Alla f�rgvariteter av huggormar kan para sej med varandra. Mest sannorlikt �r det den icke helsvarta som �r dominant. -------------------- Miqe

Morbid Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-04-2006, 21:41 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 227 Medlem sedan: 20-02-2006 Medlem nr: 7 105	F�rresten.. Ni som bor runt Uppsala kan f�lja med p� en Huggormsexkursion i helgen. Uppsala Herpetologiska F�rening anordnar en till H�gadalen. S�ndagen den 23 april m�ts vi klockan 10:30 p� parkeringen vid Kung Bj�rns h�g, H�ga. Exkursionsledare och kontaktman: Rickard Malmstr�m. Tel:0701-71 66 09 Se �ven h�r: UHF:s hemsida. -------------------- Miqe

Latmask Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 21:43 L�nk hit: #31
Medlem Antal inl�gg: 572 Medlem sedan: 31-03-2005 Medlem nr: 5 267	Tack Morbid!! En enda fr�ga till... jag tycker att jag oftast ser bruna ormar. F�rra sommaren s�g jag tv� kanelbruna ormar och de tv� st�rsta ormarna jag n�gonsin sett i min barndom hade samma kanelbruna f�rg. Vad �r det f�r ormar d�? �r det huggormar som �r bruna? -------------------- Murphys lag: Om n�got kan g� snett kommer det att g� snett, och vid s�msta m�jliga tillf�lle. Murphys femte lag: Om n�gonting absolut inte kan g� snett, g�r det det �nd�.

Morbid Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-04-2006, 21:47 L�nk hit: #32
Medlem Antal inl�gg: 227 Medlem sedan: 20-02-2006 Medlem nr: 7 105	Klart troligt Huggormshonor. De blir ofta b�de gr�vre och l�ngre �n hanarna. -------------------- Miqe

Latmask Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-04-2006, 22:07 L�nk hit: #33
Medlem Antal inl�gg: 572 Medlem sedan: 31-03-2005 Medlem nr: 5 267	�h men gud s� l�skigt. Jag som varit r�tt kaxig mot de bruna ormarna och puttat p� dem med skorna etc. Jag var s� �vertygad om att det var snokhanar. �h men fy, nu kommer jag inte kunna sova i natt. -------------------- Murphys lag: Om n�got kan g� snett kommer det att g� snett, och vid s�msta m�jliga tillf�lle. Murphys femte lag: Om n�gonting absolut inte kan g� snett, g�r det det �nd�.

Morbid Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-04-2006, 22:19 L�nk hit: #34
Medlem Antal inl�gg: 227 Medlem sedan: 20-02-2006 Medlem nr: 7 105	Lite som jag letat r�tt p� �t er.. Saxat fr�n Naturv�rdsverkets hemsida: "Alla Sveriges grodor, �dlor och ormar �r fridlysta Alla vilda arter av grodor, �dlor och ormar �r sedan den 1 januari 2000 fridlysta i hela landet. Sedan tidigare �r �ven alla grod- och kr�ldjur i Danmark och Norge fridlysta. Huggormen �r liksom �vriga ormar fridlyst, men om den p�tr�ffas p� tomtmark f�r man inf�nga och flytta den. Om det inte �r m�jligt att f�nga ormen och n�gon annan l�mplig l�sning inte finns f�r man d�da den. Tips om vad man kan g�ra f�r att undvika huggorm p� tomten finns i "Orm p� tomten" under "Djur i v�r n�rhet � praktiska tips". (Se nedan.//Miqe) De vanligaste arterna (koppar�dla, mindre vattensalamander, skogs�dla, vanlig groda, vanlig padda och �kergroda) f�r man ta upp och studera om man inte flyttar dem fr�n platsen och snarast s�tter tillbaka dem d�r de inf�ngades. Man f�r ocks� samla in rom och yngel i begr�nsad omfattning och f�rvara dessa f�r studier av utvecklingen. N�r ynglen har utvecklats till vuxna djur ska de snarast s�ttas tillbaka p� den plats som de samlades in p�. Det generella undantag f�r forsknings�ndam�l som tidigare har g�llt fridlysta grod- och kr�ldjur �r numera upph�vt. Det inneb�r att man m�ste ans�ka om dispens hos den ber�rda l�nsstyrelsen om man vill samla in grodor eller kr�ldjur f�r sin forskning. ---------------------- Orm p� tomten V�rsolen lockar fram ormarna ur sina g�mst�llen. Det �r inte alltid s� l�tt att veta vad man ska g�ra n�r man uppt�cker en orm p� sin tomt. Observera att alla ormar i Sverige numera �r fridlysta. H�r f�r du information och tips om ormar, ormbett och ormr�dsla. Inneh�ll Vilken sorts orm �r det? Hur blir man av med orm p� tomten? R�dsla f�r ormar �tg�rder vid ormbett Mer att l�sa Vilken sorts orm �r det? Huggorm Illustration: Etienne Edberg Huggormen �r brun eller gr� och k�nns l�tt igen p� det m�rka sicksack-bandet l�ngs ryggen. Ibland �r den helsvart och d� framtr�der inte bandet. K�nnetecken f�r huggormen: brunr�d kant kring �gats pupill huvudet t�ckt av sm� pl�tar den �r relativt tjock och stubbsvansad j�mf�rt med snokarna Huggormen �r fridlyst Vanlig snok (vattensnok) Illustration: Etienne Edberg Den vanliga snoken �r gr� eller svart. Dess tydligaste k�nnetecken �r de ljusa "�ronfl�ckarna". Svarta snokar kan dock sakna �ronfl�ckar och liknar d� svarta huggormar. Den vanliga snoken, eller vattensnoken, �r inte farlig. K�nnetecken: �gat �r svart med en smal gul pupillkant hj�ssan t�cks av stora "pl�tar" kroppen �r slankare och blankare �n huggormens den �r ofta tecknad med rader av svarta fl�ckar l�ngs sidorna Snoken �r fridlyst Hasselsnok (sl�tsnok) Illustration: Etienne Edberg Hasselsnoken �r gr�brun och har tv� rader m�rka fl�ckar l�ngs ryggen. Dessa kan helt eller delvis flyta ihop till band. Hasselsnok f�rv�xlas ofta med huggorm, men �r helt ofarlig. K�nnetecken: tv�f�rgat �ga (gult och brunt) m�rkt streck p� sidan av huvudet genom �gat stora "pl�tar" p� hj�ssan slankare och blankare kropp �n huggormens helt sl�ta fj�ll (hos vanlig snok och huggorm har fj�llen en svag l�ngs�s) Hasselsnoken �r fridlyst Koppar�dla, ormsl� ("Kopparorm") Illustration: Etienne Edberg Koppar�dlan har inga ben. Den har en styv, gl�nsande, ljust gr�brun kropp. P� undersidan har den sm� fj�ll ist�llet f�r breda bukpl�tar. Koppar�dlan �r helt ofarlig. Koppar�dlan �r fridlyst Hur blir man av med ormar p� tomten? Alla sorters ormar �r fridlysta i Sverige, liksom i Norge och Danmark. Detta inneb�r att det �r f�rbjudet att d�da, skada eller f�nga ormar och deras �gg och ungar. En huggorm som p�tr�ffas p� tomten f�r dock inf�ngas och flyttas. Endast n�r detta inte �r m�jligt, och n�gon annan l�sning inte finns, f�r huggormen d�das. Om man f�ngar en huggorm b�r man flytta den till n�got l�mpligt st�lle, minst ett par kilometer bort. Men att f�rflytta huggormar �r inte att rekommendera om du inte �r van vid att handskas med ormar. Det s�kraste s�ttet att g�ra tomten ormfri �r att se till att den inte �r attraktiv f�r ormarna. Exempel: avl�gsna rish�gar s�tt finmaskigt n�t f�r h�l i husgrunder kontrollera n�ten f�r k�llarventiler h�ll gr�set kortklippt se till att komposter och l�vh�gar inte ligger intill husen. Huggormen �r ett nyttigt djur som h�ller efter sorkar och m�ss. Den kan vara obehaglig att ha p� tomten om d�r finns sm�barn och hundar, men annars b�r den l�mnas ifred. Den g�r aldrig till anfall och biter inte om man inte trampar n�stan r�tt p� den. L�ngbyxor ger ett visst skydd mot ormbett. R�dsla f�r ormar Den motvilja de flesta av oss k�nner vid �synen av en orm �r antagligen medf�dd och sammanh�nger med att v�ra f�rf�der levde i trakter d�r det fanns d�dligt giftiga ormar. Verklig ormskr�ck d�remot beror snarare p� att man i barndomen blivit skr�md f�r ormar. R�dsla f�r ormar �r sv�r att �vervinna. Ibland kan det lyckas om den ormr�dde f�r se en van person lugnt och stillsamt handskas med till exempel en snok. Men man b�r aldrig skr�mma barn f�r ormar, utan ist�llet ber�tta att det kan g�ra ont att bli biten och att man kan bli mycket d�lig efter ett huggormsbett. �tg�rder vid huggormsbett Ta det lugnt! Ingen panik. Ta det lugnt! - Den ormbitne b�r vila och den bitna kroppsdelen h�llas s� stilla som m�jligt, g�rna i h�gl�ge. - Bettst�llet l�mnas helt ifred. Man f�r inte suga, sk�ra, eller kl�mma. Anv�nd inget avsn�rande f�rband. Kontakta alltid sjukhus eller v�rdcentral om du har blivit biten av en orm. S�rskilt allvarligt �r det - vid bett p� b�len, halsen eller huvudet - d� ett barn, en gravid kvinna eller en �ldre person blivit biten Giftinformationscentralen informerar och ger r�d om f�rgiftningar. Den n�s dygnet runt p� tel. 08-33 12 31 eller via 112. Det �r inte s�kert att det blir n�gra f�ljder alls av ett huggormsbett. Om ingen reaktion f�ljer kan det bero p� att inget gift insprutats. Men oftast svullnar det bitna st�llet, blir �mt och s� sm�ningom missf�rgat. Efter ett kraftigt bett kan man f� v�rk och sv�rt att sova ett par n�tter. Ibland f�r man sv�rare att r�ra lederna n�rmast bettst�llet under n�gra veckor. Vid s�dana starka reaktioner skall den bitne alltid behandlas p� sjukhus. Mer att l�sa Sveriges groddjur, �dlor och ormar, av Ingemar Ahlen, Claes Andr�n och G�ran Nilsson. Naturskyddsf�reningen 1992. Grod- och kr�ldjur i Norden, av Tomas Cedhagen och G�ran Nilsson. F�ltbiologerna 1991. Reptiler och amfibier i Europa, av E.N. Arnold och J.A. Burton. Albert Bonniers F�rlag AB 1978. Artiklar i Forskning & Framsteg 6/1981 (K. Hugdahl om ormr�dsla) och 5/82 (C. Andr�n och G.Nilsson om huggormens vanor). Informationen har h�mtats fr�n foldern Orm p� tomten, som tidigare gavs ut av Naturv�rdsverket i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet. Ursprungstexten, som har uppdaterats, var f�rfattad av Etienne Edberg och Carl Edelstam. Foldern ges inte ut mer. Skriv g�rna ut texten. Illustrat�ren Etienne Edberg har till�tit m�ngfaldigande av bilderna." S�.. Nu fick ni lite l�sning.. -------------------- Miqe

Latmask Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	22-04-2006, 07:22 L�nk hit: #35
Medlem Antal inl�gg: 572 Medlem sedan: 31-03-2005 Medlem nr: 5 267	Tack sn�lla du. Nu ska det ut och rensas p� tomten. latmaskm�ssan av -------------------- Murphys lag: Om n�got kan g� snett kommer det att g� snett, och vid s�msta m�jliga tillf�lle. Murphys femte lag: Om n�gonting absolut inte kan g� snett, g�r det det �nd�.

G� till: Natur

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 29-07-2026, 17:05

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon