Hur blev ni trädgårdsintresserade, -och hur har ni inhämtat er kunskap? Alternativ

[linvik]

Hur intresset uppstod då... Jag vet inte egentligen utan har mest antagit att det har med åldern att göra, lite tantvarning så där. För tio år sedan, någon gång runt dryga 25 så började jag ledsna totalt på lägenhet och ville plötsligt bo med trädgård. Sola och grilla, visst, men jag ville verkligen plantera och påta. Helt okarakteristiskt och otippat för min del men jag märkte att mina vänner i samma ålder kände likadant. Så rätt länge tänkte jag att det var någon slags åldersrelaterad åkomma men de andra ligger ju hästlängder efter min mani så det är nog inte hela sanningen.

Jag har alltid tyckt om att vara ute och gillat att pyssla med olika saker, gillar vackra saker. Trädgården förenar ju allt det, uteliv, pyssel och det estetiska så trädgårdstokeriet är väl på så vis den optimala hobbyn för mig. För jag har INTE fått något trädgårdsintresse med modersmjölken! Mina föräldrar har i och för sig villa men trädgården var alltid ett nödvändigt ont för dem. De hade lika gärna kunnat lägga trall över hela stället. Deras uppfattning och odlande är Blåkorn till rosorna och Kombigödsel till gräsmattan. Men visst är det häftigt hur man förenas av ett gemensamt intresse som trädgården oavsett hur man funnit det!

Carren, har du läst Claras trädgård av Clara Block Hanes? Jag tror du kommer att känna igen dig!!

Själv så var jag intresserad av blommor när jag var liten (mest ängsblommor och kattfötter) och sådde krasse och fruktkärnor och annat hemma. Med inspiration av Linnea planterar och Linneas årsbok. Hemma odlade pappa potatis, rovor och morötter och mamma sådde tagetes. När jag blev vuxen flyttade jag från hyrda rum, studentrum, lägenheter utan balkonger och längtan efter en balkong eller odlingsplätt bara ökade. Jag började köpa trädgårdsböcker och gå på plantskolor och fantisera. De sista två somrarna med lägenhet utan balkong var jag helt sjuk av längtan.

I år möter jag våren med en egen trädgård för första gången!

Jag håller med Carren "Trädgården förenar ju allt det, uteliv, pyssel och det estetiska så trädgårdstokeriet är väl på så vis den optimala hobbyn för mig." Precis så är det för mig med!

[carren]

Carren, har du läst Claras trädgård av Clara Block Hanes? Jag tror du kommer att känna igen dig!! (Får inte till citaten nu)


Jodå, det kan du ge dig på att jag har. Flera gånger till och med för jag gillar verkigen den boken. _Kan_ ju bero på att jag känner igen mig men bara liiite, jag är ju betydligt mer sansad...

[kristerh]

För min del ligger det nog i blodet redan när jag var i 6 årsåldern började jag odla penséer i krukor på balkongen, sedan tilltog det och blev värre, men det bästa sättet att lyckas är att misslyckas slukar även det mesta i tidningssväg som handlar om trädgård.
krister

[Karamell]

När jag var liten var jag hos farmor och farfar varje sommar. Farfar älskade sin kolonilott passionerat. Det var riktiga koloniträdgårdar med små hus där man faktiskt bodde hela sommaren. Varje morgon gick farfar sin runda med trädgårdskorgen och plockade vissna petunior, klippte lite här och där. Gräskanterna skars raka efter snöre man spännt upp. Till lunch gick man ut i trädgården och hämtade potatis, vaxbönor, gräslök, persilja, morötter, rädisor mm. I trädgården fanns äpple, päron, hallon, jordgubb, krusbär, vinbär, plommon...

Nu när vi fått eget hus har jag insett att jag drömmer om den där trädgården. Skönhet och godis i ett liksom. Men jag har inte farfars gröna fingrar. Så jag provar mig fram enligt metoden survival of the fittest. Det som överlever behåller jag

Jag vill inte ha den snörräta trädgården utan en mer vildvuxen oas där växterna breder ut sig på eget bevåg. Är för närvarande låååångt ifrån mitt ideal i min traditionella svensson-trädgård, men vänta bara...

[cic]

Har gillat krukväxter sen jag flyttade hemifrån. Men blev intresserad av trädgård när jag flyttade till en lägenhet med till gång till trädgård. Nu har jag ju köpt hus och ser verkligen fram emot att lära av både misstag och framgång hur just jag ska göra.

Kunskapen har jag fått genom böcker och odla.nu

[Lars-Olof Arvids]

När jag var liten var blommor och växter mitt stora intresse. Vi kan ta ett exempel från när vi skulle till Öland för första gången. När vi åker på en stor, trafikerad väg ropar jag plötsligt:
- STANNA, EN OVANLIG BLOMMA!!!
- Är du inte riktigt klok??? Frågar min moster vid ratten, som märkligt nog har fått för sig att det även finns annat än blommor på Öland.
Detta intresse för växter breddades senare till att omfatta allt i naturen, men har hela tiden funnits med. Mest har det gällt vilda växter, eftersom jag fram till för fyra år sedan bodde i en lägenhet och inte kunde ha så mycket odlingar. Intresset för odling väcktes ordentligt när jag flyttade till ett hus på landet. Genast började jag drömma om ett naturparadis - den gamla gräsmattan skulle bli blomsteräng, fågelholkar skulle sättas upp, en liten damm skulle anläggas, buddlejabuskar vid berget i ängens bortre kant skulle locka fjärilar och humlor liksom backtimjan i ett litet stenparti och lavendel i blomlådorna utanför fönstren. Efter fyra år är dessa projekt "färdiga" men kan naturligtvis utvecklas och förbättras. Jag är intresserad av det mesta i växtväg, och även om jag knappast är någon expert på sådd och odling provar jag nya sorter varje år - som vanligt har jag nu betydligt mer än jag har plats till. En del av sådderna hamnar i mina rabatter, annat säljer jag på växtmarknader hos olika trädgårdsföreningar jag är med i. Det är kul att läsa trädgårdsböcker och prata med folk som kan, men mycket har jag också lärt mig genom egna försök.

Olle

[sarnyl]

För mig vaknade mitt odlingsintresse efter att ha lyckats över förväntan med enkla men goda saker som smultron och tomater på balkongen. Den riktiga längtan efter gräs under fötterna och jord under naglarna, kom när jag märkte att jag inte fick plats på balkongen längre.

Så efter ha bott i lägenhet sen jag flyttade hemifrån, innan dess uppvuxen i villa med odlande föräldrar, så insåg jag att det nog var dags att flytta ner på marken och se vad det innebar att kunna odla på större ytor.

Köpte huset av ett dödsbo och tomten var väldigt vildvuxen, men det fanns spår överallt om att de som bodde här före mig hade lagt ner mycket tid och kraft på odling innan deras ork tog slut.

Lär mig genom att testa, tittar hur andra har gjort när de lyckas/misslyckas, surfar runt här och på andra ställen och frågar massvis så fort jag fastnar.

Snart bott här i två år, så lite känsla börjar jag få, men har misslyckats en hel del också så klart.

[Monarda]

Mitt intresse har jag tveklöst fått från min farmor. På den tiden jag var barn var inte utbudet av fröer tillnärmelsevis lika stort som idag. Men jag kommer ihåg att farmor sådde krasse varje år, gula och röda. Dessutom hade hon en fantastisk glasveranda full med pelargoner och jag kommer särskilt ihåg dom engelska. Jag tror att intresset bottnar i känslan av harmoni när farmor gick där och pysslade med sina kära blommor. Som barn var nog den känslan viktigare än själva blommorna, men den la grunden till hela mitt intresse.