Nytagna bilder och en nyskriven "Dino berättelse". Ni får som vanligt en förhandstitt innan bidraget skickas in till tidningen!

:
Hjälp, panik! Här har ni mig igen, Fjällfarmens Dino. Jag vill berätta om en gång i somras då jag blev utsatt för något otroligt läskigt!!!! Det kom in en människa i vårt hus i UTAN BEN!!!!
Där benen vanligtvis sitter på människor hängde något brokigt rött som fladdrade när människan rörde sig. Morrande, skällande och hukande närmade jag mig försiktigt för att undersöka detta ting som verkade ha ett eget liv där nertill på människan. När jag äntligen vågade fram fladdrade det till och människan skrattade.
Hur kan man skratta när man har ett fladdrande monster på den nedre delen av kroppen?
När detta upprepats ett par gånger märkte jag på matte att hon blev lite sur över att det fladdrade till så fort jag vågade mig ända fram. För då sa hon till människan att hon skulle stå still och sluta skrämma mig, så att jag fick se att en långkjol inte var farlig.
När människan utan ben tillslut gick kliade matte mig och muttrade:
”Ja du, Dino… Jag förstår att du tycker att det är underligt att ha sådant där skit fladdrande runt benen. Och ful var den också!”
Hon kan vara ganska förstående ibland min matte!
Apropå ben, så var matte och jag och gick i något som kallas för elljusspår i början av sommaren. Då mötte vi en tant som tränar på samma gym som matte.
Hon ropade på långt håll ”-Ååååå, vilka fina ben!!!”
Matte som den dagen hade shorts på sig skruvade lite generat på sig och mumlade ”Tack, ja, du vet, det blev ju´ några timmar på gymmet i vintras…”
Tanten skrattade högt och hjärtligt och sa att för all del hade matte snygga ben men att hon förståss menat hundens!
Matte blev om möjligt ännu mer generad för missförståndet, men jag hade förstått hela tiden att det var mina ben tanten tyckte va fina!
En morgon hittade jag ett jättebra hål under staketet. Hålet var så bra att det gick att åla sig under staketet och sedan kunde jag springa lite hur jag ville. Jag bestämde mig för att undersöka vad grannarna höll på med bakom sitt stall. Tydligen höll de på och byggde en ny hundgård till sina hundar. Glatt sprang jag fram för att titta lite närmare. Grannen sa ”Nej men hej Dino kommer du?!” Hon undrade var min matte var och jag försökte tala om att hon hade minsann åkt och jobbat, så det var bara min tråkiga husse hemma vilket innebär att man måste roa sig själv. Grannen sa åt mig att följa med in i stallet och jag svansade glatt med. Men vet ni vad hon gjorde sedan?! Hon satte ett grimskaft som koppel på mig och gick hem med mig!!! Jag som hade det så trevligt. Underbart är tydligen kort… Husse har satt igen hålet under staketet men jag springer varje dag och kikar om det inte händelsevis kan var så att det går att komma ut där.
Bland det roligast jag vet är att jaga fåglar. Lite frustrerande är det dock att jag aldrig får fatt i dem. Jag tycker även om att bara sitta och titta på dem när de flyger högt uppe i luften. Min husse jobbar tydligen med fåglar på ett ställe som heter Arlanda. Det konstiga är att husses fåglar blinkar. Det vet jag för när matte och jag är ute och går när det är mörkt ute brukar hon säga: ”Nu kommer det jobb till husse” när vi ser en sådan där blinkande fågel på himlen. Förra vintern brukade jag morra åt husses blinkande fåglar för jag tyckte inte att det verkade riktigt normalt att flyga runt i luften och blinka, men nu har jag vant mig vid det och nöjer mig med att bara titta.
Matte säger att jag är en sådan hund som vill vara med, men inte vara inpå. Med det menar hon att jag vill vara där familjen är men att jag inte gillar att ligga i knäet och gosa i soffan. Nej usch och fy det tycker jag är alldeles för varmt och trångt. Jag har därför lagt beslag på en egen soffa och resten av familjen får trängas i den andra. Det är skönt med egen ”kupé” tycker jag!
Men det finns undantag. Om någon äter t.ex. äpple eller naturella cashewnötter då sitter jag som klistrad, gärna så nära som möjligt på vem som helst!
Min familj brukar kalla mig äppelkungen eftersom det är bland det godaste jag vet. Men det måste vara söta röda äpplen, sådana där gröna sura kan de behålla för sig själva.
Jag vill inte heller ligga i sängen. En kväll fick matte för sig att jag, trots att jag inte vill det, skulle ligga i sängen. ”-Men snälla Dino jag fryser ju´!!!” sa matte bedjande när jag gång efter gång hoppade ned efter det att matte hade lyft upp mig. ”Dino, det är faktiskt mysigt att ligga i sängen, prova får du se!” lockade hon. Hur mysigt är det att svettas undrar jag då förståss?!
Efter många turer upp och ned från sängen trasslade jag mig förbi den konstiga rullande stolen, med många ben som spretar åt alla håll, som stod inskjuten vid skrivbordet. Väl förbi alla ben rullade jag ihop mig längst inne vid väggen i hopp om att matte inte skulle nå mig. Med en djup suck blängde jag på matte och då äntligen gav hon upp och sa uppgivet: ”- Jaha… jag får väll gå och värma en vetekudde och värma mig på istället….”
Numera piper jag under skrivbordet så fort jag hör matte säga minsta ”brrr, vad kallt det är” för man vet aldrig när hon kan få för sig att lyfta upp mig i sängen igen.
Nej, nu väntar trädgården på att bli inspekterad! Ha´ det gott! /Dino
Idag ville Dino inte titta på matte när hon skulle fota!
oktober_2007_015.jpg ( 104.15k )
Antal nedladdningar: 23
oktober_2007_019.jpg ( 79.55k )
Antal nedladdningar: 29
oktober_2007_021.jpg ( 109.61k )
Antal nedladdningar: 20