en varm tanke från mig med....
sorgen visar sig och känns så olika för var och en, jag tycker att du tycks ha klarat av att tänka på ett bra sätt...det viktigaste är nog att tänka att man byter inte ut sin älskade mot någon ny utan att man låter livet gå vidare sakta men säkert,
jag brukar tänka att inte vill min kära att jag ska sitta här och tyna bort.....
själv har jag varit med om många förluster och hittat mitt sätt att se att dom finns kvar..som vi här hemma säger: att dom har blivit en stjärna på himlen
men jag vet också hur lätt det är att hamna i svackor och tror nog att det är viktigt att man låter sig känna sorg....
det farligaste man kan göra är att stänga "dörren"......
och jag tror med att man kan få många fina "nät"vänner...
så många varma kramar till dig/er från lilla mig