Har fått förfrågan här om en minigristråd med bilder så här kommer den.
Skriver en liten historia och är det någon som har mer specifika frågor eller undringar så skriv dem här så ska jag svara så gott jag kan efter våra erfarenheter
Tindra och Tojje heter våra små kelgrisar. Tindra är 3½ år och Tojje är 2 år. Underbara husdjur tycker vi, sociala och trevliga. Tindra kan dock vara lite grinig och reserverad mot besökare, speciellt när hon löper vilket grisar gör ca var 3:e vecka (som kvinnor är mest brukar mannen säga

). Tojje är nästan översocial istället, finns det nåt som heter kelgris så är det namngett efter honom
Anledningen till att vi kom i kontakt med minigrisar är att jag är allergisk mot pälsdjur. Såg dessa på en husdjursmässa och började kolla upp lite. Kom i kontakt med en uppfödare i Tidaholm som visade sig vara en underbar människa och grisvän.
Eva heter hon, ni kanske såg dokumentären på tv 4 för nåt år sen som hette typ nåt som Mitt djur är mitt liv eller nåt sånt, det var Tindra och Tojjes uppfödare som var med där med minigrisen Helga (Helga är förresten tv-stjärna också, det är hon som är med i Skandias reklam där det var med en minigris och även IKEA:s tyska reklamfilm som stoppades).
Nåväl, efter att ha diskuterat lite så kom vi fram till att vi nog skulle prova en minigris...vår första bokade gris gick det inte så bra med. Mamman till den var inte så bra på att vara mamma och låg tyvärr ihjäl de flesta och våran lille plutt klarade sig några dagar men blev sjuk och dog tyvärr ifrån oss innan vi hann få hem honom (Gimli skulle han ha hetat efter Gimli i Sagan om ringen Dvärg=mini, hehe)
Ett tag efter fick vi samtal om att det var två nya grisar födda men ingen hane som vi velat haft utan två honor istället. Tja, vi åkte dit och föll som furor för Tindra, namnet fick hon av att hon tindrade med sina filmstjärneögon med låååånga ögonfransar.
Tojje blev vi med av en slump. Vi hade funderat på en kompis till Tindra så hon skulle slippa vara själv när vi jobbade...Tojje hade liksom blivit "över". Just då ville alla ha honor och han blev inte såld. Vi åkte dit och jag föll som en fura igen...efter lite övertalning så gick mannen till slut med på att vi köpte honom.
Att han blev "över" har vi förstått nu, hahaha

En handfull, så busig men med glimten i ögat...inte alls lika lätt att uppfostra som Tindra, lyssnar men skiter totalt i vad man säger...går liksom ut lika fort som det gick in...
Ja, jag skulle kunna babbla på om dessa grisar i flera timmar men nu har det blivit långt nog...ska vara glad om ni orkat läsa så här långt
Lite bilder då:
Tojje när vi hämtade honom, Tindra står till vänster.

Tindra jultomte

Tojje sitter fint som liten

Sömntutor, oftast ligger de dock skavfötters

Pappa och Tindra sover ikapp

Tindra ute och äter gräs

Tindra poserar, min favoritbild på henne

Tojje i "farfars" knä

Nu fick ni väl bilder så ni blev nöjda