Familjetr�d - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Tr�d, buskar och h�ckar

Familjetr�d

Ann-Christin Lin... Ann-Christin Lindberg zon II Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 09:02 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 319 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 23	Det g�r bara inte att l�ta bli att t�nka p� v�ren! Och d� vill jag plantera ett familje�ppeltr�d Undrar bara vilka sorter man kan t�nka sig att kombinera? Jag har inget stort tr�d som jag kan ympa p�, s� jag f�r nog r�kna med att k�pa ett f�rdigympat. Hur m�nga sorter brukar det vara? Satt och tittade i G�rel Kristina N�slunds underbara lilla bok med �ppelteckningar och texter, och blev bara s� familjetr�dsn�dig.... -------------------- H�lsar Anki!

2 sidor

1 2 >

Nytt inl�gg

Svar (1 - 19)

Britt-Marie i Bo... Britt-Marie i Bohusl�n Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 10:34 L�nk hit: #2
Medlem Antal inl�gg: 162 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 30	Vi k�pte ett P�ron tr�d det �r 4 olika sorter i den. Ska bli mycket sp�nnande att se om det blir n�got i sommar. Men mest sp�nnande blir nog det h�r med att besk�ra i v�r. Vete f�glarna om jag t�rs?

Jan af Lis� Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 12:57 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 1 348 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 122	Hej. En �ppelsort som jag vill varmt rekommendera �r Amorosa (�ven k�nd som R�d Aroma). Det �r ett relativt modernt �pple (f�tt 1983) som �r det som numera mest planteras av svenska �ppelodlare. Amorosa har vackra intensivt r�da frukter (blir r�da tidigt under s�songen) som smakar och doftar j�ttegott. Den l�r ocks� vara resistant mot skorv. Det �r ett vinter�pple, plockas i oktober och �ts fr�n november till januari. F�rhoppningsvis �r familjetr�det komponerat s� att olika sorter polinerar varandra. Man b�r kanske se till att sorterna mognar vid olika tidpunkter, s� att man f�r �pplen fr�n september till december. En sak man skall t�nka p� �r att en av sorterna p� ett familjetr�d �r n�gon sorts "huvudsort", medan �vriga �r ympade. Man skall nog se till att den sorten man gillar b�st blir "huvudsort". Det brukar st� p� lappen p� tr�det vilket som �r "huvudsort". "Huvudsorten" kan bli med tiden dominerande. Mer om �pplesorter finns p� http://www.algonet.se/~reinisch/apple.htm Sj�lv har jag tv� familjetr�d, p�ron och plommon, men de �r s� unga att ingen av den har gett frukt �nnu. Sen har jag ocks� ett Amorosa tr�d som gav sitt f�rsta �pple i �r samt ett S�fstaholm som hittills har varit fruktl�s. Men de har m�nga knoppar i �r...

Lotta i Gbg Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 13:56 L�nk hit: #4
Medlem Antal inl�gg: 352 Medlem sedan: 07-11-2002 Medlem nr: 275	Jan, jag m�ste fr�ga om Amorosa. Jag har ett som jag satte v�ren -97 och som gav sin f�rsta frukt i �r, ett tiotal �pplen. J�ttegoda och vackra. Men mina var f�rdiga i september (inte sent i m�naden heller) s� jag blev lite f�rv�nad n�r du skriver att de ska vara klara i oktober-november. N�r jag k�pte mina �ppeltr�d s� sas det att detta skulle vara medelsent. Tror du att det kommer att ge frukt senare n�r det blir �ldre? Tack f�r l�nken, har lagt den bland mna favoriter. --------------------

Ann-Christin Lin... Ann-Christin Lindberg zon II Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 14:00 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 319 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 23	Jan, tack f�r l�nken - d�r fanns mycket bra information. Det ska bli intressant att se vad handelstr�dg�rdarna har f�r alternativ till kombination. Sedan f�r vi nog se till att inh�gna det lilla familjetr�det, s� att det inte g�r samma �de till m�tes som v�rt andra �ppeltr�d som �r i stort sett ringbarkat av sm� vassa r�djursskallar som det tydligen kliat v�ldigt i... -------------------- H�lsar Anki!

Betty Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 14:07 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 14 536 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 14	Hej, jag har �x� funderat p� att plantera ett familjetr�d. Men vad ska jag plantera f�r n�t ??? Tr�d v�xer ju s� l�ngsamt h�r uppe i zon 6 Jag vill ju hinna uppleva det som vuxet, "under min livstid"! Kan n�gon ge mej lite f�rslag ? -------------------- Norrbottenskusten zon 5-6

Jan af Lis� Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 14:54 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 1 348 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 122	(Svar till LottaG) Jag planterade min Amorosa i �r och fick ETT �pple. Jag plockade det i b�rjan p� oktober och �t upp 4 veckor senare. Den information jag skrev h�r kommer mycket fr�n olika web-sidor d�r jag l�ste om �pplen, bl.a Amorosa. Vad jag har f�rst�tt s� gjorde den h�rliga sommaren i �r att m�nga frukter mognade tidigare �n vanligt. Jag kopierar en kort beskrivning fr�n n�gon hemsida (kommer inte ih�g l�nken) AROMA Efter en korsning p� Balsg�rd 1947 mellan �Ingrid Marie� och �Filippa� med efterf�ljande provodlingar blev sorten registrerad 1973. V�xtstyrkan hos tr�det �r normal och b�rdigheten tidig och god. Frukten �r medelstor, till formen rundad eller konisk, grundf�rgen vid mognaden gul, som p� solsidan har en lysande r�d t�ckf�rg. K�ttet �r gulvitt, medelfast och har god balans mellan socker och syra och s�rskilt fin arom som p�minner om �Filippa�. Den �r �tmogen i november - december men kan f�rvaras ytterligare n�gra veckor. �Aroma� befruktas bl.a. av �Lobo�, �Ingrid Marie�, �Mio�, �Katja�.Vinterh�rdigheten har v�l �nnu inte pr�vats under n�gra str�nga vintrar men zonerna 1 - 3 torde antagligen vara l�mpliga odlingsomr�den. I J�nk�pings l�n har under 1994 - 95 �tskilliga �Aroma� planterats �ven i zon 4. Riktigheten i detta f�r v�l framtiden utvisa, men man f�rst�r att den tr�dg�rds�gare som gjort bekantskap med detta v�lsmakande �pple ocks� vill pr�va den i sin egen tr�dg�rd. �ven om man bor i zon 4. - - - Aroma �r en korsning mellan Ingrid Marie och Filippa framtagen vid Balsg�rd 1947. Frukten har gr�ngul bottenf�rg och en m�rkt r�dstrimmig t�ckf�rg. Aromen �r uts�kt, d�rav namnet. Frukten mognar i oktober och h�ller sig till december. Sorten sl�pptes p� marknaden 1973 och har sedan blivit en ledande sort i landet. Aroma har god motst�ndskraft mot skorv men kan drabbas av fruktm�gel.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 15:25 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Familje�ppeltr�d �r h�rliga p� sitt s�tt, men det finns ocks� nackdelar med dem. Dels v�xer sorterna oj�mt. De kr�ver st�rre skicklighet i besk�rning och vid valet av sorter kr�vs st�rre k�nnedom om sorternas olika v�xts�tt. Tr�den blir ofta obalanserade som uppvuxna. Dels �r sorterna olika mottagliga f�r sjukdomar, men smittar g�rna den andra sorten om det �r en s� n�rbel�gen "granne" som i samma tr�d. I mitt tr�darbete st�ter jag ofta p� familjetr�d med frukttr�dkr�fta, kraftiga bladlusangrepp och skorv. Inte s�llan �r familjetr�det en dopg�va eller f�delsedagspresent. Det �r sorgligt att beh�va d�ma ut dem! Om familje�ppeltr�d talas mycket om pollinering, dvs att man ska v�lja sorter som pollinerar varandra. Men om man bor i ett omr�de d�r andra �ppeltr�d finns beh�ver man inte i f�rsta hand t�nka p� det. Bina flyger flera kilometer och sk�ter pollineringen mellan v�ra tr�dg�rdar. St�rsta utmaningen med alla slags familjetr�d �r v�xts�tten. Dels v�xer sorterna i tr�det olika snabbt och blir olika stora. Dels v�xer de till formen olika ocks�. Vissa sorter vill v�xa r�tt upp medan andra tidigare f�rgrenar sig. Vissa b�r frukt p� l�nga g�ngliga fruktspjut medan andra har kraftigare fruktgrenar. De sorter som finns i tr�det b�r �tminstone ha samma v�xts�tt i fr�ga om storlek (kallas svag-, medel- eller starkv�xande). Sedan �r det en f�rdel att titta p� sorterna i ett uppvuxet tr�d ocks�. Kolla i en tr�dg�rd med uppvuxna �ppeltr�d. T�nk er att de olika tr�den sattes samman i ett. Skulle just de sorterna se ut som ett "helt" tr�d? En annan sak att t�nka p� �r att plantera s� att tr�det f�r b�sta m�jlighet att motst� kr�ftan. Plantera p� kulle, och inte i ett sankt omr�de i tr�dg�rden! http://www.juniper.se/tradvard/plantering2.htm En tredje sak att kolla �r att ymparna ser bra ut. I handeln s�ljs ibland skr�ckexemplar. Ymparna har inte satt sig och m�nga tr�d i handeln har kr�fts�r fr�n b�rjan - s�rskilt familjep�ron i handeln �r drabbade varje �r d�r jag bor. En fj�rde sak att t�nka p� �r att de inympade sorterna b�r ha samma h�rdighet. �tminstone b�r inte en sort kr�va ett mycket varmare klimat �n de andra. Inte s�llan ser man frukttr�d med tv� zon 4-sorter och en sort 2. N�r zon 2-sorten d�r f�rsvinner ju en hel krongren! Sj�lv har jag ett familje�ppeltr�d som nu �r 7 �r gammalt. Med mina tre favoritsorter i. N�r jag k�pte det visste jag inte om alla nackdelarna... Visserligen tycker jag som besk�rare att det �r en rolig utmaning att besk�ra det. Men den ena sorten �r Gravensteiner och den vill egentligen ha ett varmare klimat. Det finns antydningar om frukttr�dkr�fta p� den grenen. Numera ympar jag in sorter i tr�den. Det �r mycket l�ttare �n det s�gs! F�r min egen del tycker jag att det �r mycket b�ttre att ha ett tr�d med grova krongrenar av samma sort, och sedan en massa olika sorter l�ngre ut i kronan. D� kan man kapa en sort som inte trivs eller som blir sjuk utan att det uppst�r obalans i tr�det. Och man f�r ett tr�d som blommar ymnigt runt om under samma tid, och sedan lite str�blom p� enstaka grenar. Familje�ppeltr�d blommar ju lite ynkligt, dvs det �r bara fr�n en krongren som det blomstrar under samma tid. Alternativ till familjetr�d: - k�p tr�d med svagv�xande grundstam - de blir mycket mindre och kanske f�r du plats med flera - ympa in dina favoritsorter p� ett tr�d som bara har frukt av en sort - k�p spalj�frukttr�d eller pelartr�d - d� f�r du plats f�r m�nga fruktsorter utan att f� tonvis av bara en sort Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Ann-Christin Lin... Ann-Christin Lindberg zon II Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 15:40 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 319 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 23	OK, tack Cilla, f�r alla goda r�d! Ska verkligen ta dina ord till mig och fundera Kanske skulle jag t�nka om - det l�ter ju inte helt enkelt... Tanken jag hade, var just att ha ETT enda tr�d som b�r frukt under L��NG tid! Jag har inte s� mycket gr�smatta �ver i gynnsamt l�ge - det mesta har g�tt �t f�r k�kstr�dg�rden, v�xthuset, perennlandet samt ett STOORT gammalt plommontr�d. Gissar att det inte �r s� l�mpligt att plantera �ppeltr�d bakom huset, i norrl�ge i en skogsbacke. Inte s� mycket sol, ganska grund jordm�n och m�nga konkurrerande tr�d i n�rheten. Kanske ska satsa p� ETT �ppeltr�d av en riktigt bra sort, som g�r bra b�de som k�ks�pple och dessertfrukt och som b�r s� d�r lagom tidigt (hmmm... ) -------------------- H�lsar Anki!

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 15:48 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	�pplesorter f�r kallare klimatzoner: Zon 6: Antonovka, Antonovka safranoje, Charlamovsky, Gul kanel, Gyllene Kitajka, Horn�, PJ Bergius, Ris�ter, R�dluvan, R�d Kanel, Sariola, Silva, Slava Petersburg, Suislepper, S�vstaholm, Stenbock, Transparente Blanche. Zon 7: Borgowskoje, Kitajka Safranoje Vissa p�ronsorter kan odlas till zon 4 i Sverige Zon 5 om man spaljerar vid varm v�gg. Plommon kan max odlas till zon 4-5. K�rsb�r zon 6: Kirsa exact, Nordia. St�llen att k�pa h�rdiga �ppeltr�d ifr�n (eller tipsa din egen handel att kontakta): http://www.algonet.se/~reinisch/apple.htm Wickmans plantskola N�rpes, Finland Lepplax, norr om Jakobstad, Finland http://www.blomqvistintaimisto.com/ Blomqvists plantskola www.blomqvistplantskola.com http://www.tawi.fi/wiplant/frukt.html http://www.tawi.fi/wiplant/index.html Hush�llningss�llskap samlar ibland tips l�nsvis; http://www.hush.se/ Fritidsodlingens riksorganisation likkas�, http://www.for.a.se/ Pomologiska f�reningen har m�nga sortk�nnare: www.svepom.com Julita genbank och H�kan Svensson har mycket god sortk�nnedom Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 16:30 L�nk hit: #11
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	B�de Aroma och Amorosa �r nya, svenska sorter. Amorosa s� sen som 1988. Aroma �r en korsning mellan Ingrid Marie och Fillippa, vilket borgar f�r att det borde kunna bli en mycket friskt sort. Jag tycker mycket om dem b�da. N�r jag tittar p� �pplesorter bryr jag mig mycket om v�xts�tt och blomning ocks�. Dessa tr�d har ett ganska kraftigt, knotigt v�xts�tt. Amorosa har djupr�da �rsskott, mycket vacker mot sn�n p� vintern. Blommen �r stor och har r�d undersida. Normal mognadstid �r november- december. Att de mognade s� idigt i �r beror p� den varma sommaren. Tyv�rr lyckas jag inte l�gga in bilder p� dem! Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 16:45 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Suck. H�r �r de bilder jag f�rs�kte l�gga in i inl�gget! Aromablom och -�pple! Cilla http://www.juniper.se/aromablom.htm http://www.juniper.se/amorosa.htm -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 17:04 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	CITAT (Ann-Christin Lindberg zon II @ 15-11-2002, 15:40) OK, tack Cilla, f�r alla goda r�d! Ska verkligen ta dina ord till mig och fundera Kanske skulle jag t�nka om - det l�ter ju inte helt enkelt... Tanken jag hade, var just att ha ETT enda tr�d som b�r frukt under L��NG tid! Jag har inte s� mycket gr�smatta �ver i gynnsamt l�ge - det mesta har g�tt �t f�r k�kstr�dg�rden, v�xthuset, perennlandet samt ett STOORT gammalt plommontr�d. Gissar att det inte �r s� l�mpligt att plantera �ppeltr�d bakom huset, i norrl�ge i en skogsbacke. Inte s� mycket sol, ganska grund jordm�n och m�nga konkurrerande tr�d i n�rheten. Kanske ska satsa p� ETT �ppeltr�d av en riktigt bra sort, som g�r bra b�de som k�ks�pple och dessertfrukt och som b�r s� d�r lagom tidigt (hmmm... ) Anki - k�p ett h�rdigt tr�d och n�r det vuxit n�gra �r kan du ympa in alla m�jliga sorter p� det! Du kan ocks� s�tta ned en vanlig spalj� n�gonstans kring huset och ympa in p� detta. Eller s� anl�gger du frukth�ckar lite h�r och var mellan dina odlingar. Jag l�ste om en h�ck (kanske var det h�r p� forumet) som skulle best� av 50 olika �pplesorter! Sj�lv har jag kommit att se unga tr�d som tempor�ra. Jag planterar och s�tter ett par-tre stycken i min f�rh�llandevis lilla tr�dg�rd varje �r, och s� har jag nya p� g�ng. N�gra hamnar i kruka, andra invid huset p� halvbra st�llen, n�gra experimenterar jag med eller tar ympris ifr�n. N�gra ryker varje �r om de inte blev bra, och s� blir de grundstamsodlingar ist�llet. De �ldre tr�den och de unga som st�r s� att de kan bli gamla och fina l�gger jag ned mer l�ngsiktigt arbete p�. De gr�ng�dslas och behandlas som sm� sk�tebarn... Om man vill ha �pplen snabbt: - k�p eller g�r spalj�. Snabbaste s�ttet att f� frukt. - plantera tr�d som har svagv�xande grundstam. (sorten spelar mindre roll f�r hur snabb frukts�ttningen �r). Tr�det blir inte s� l�nglivat, men ger frukt relativt snabbt. Om man vill plantera ett l�nglivat �ppeltr�d: - v�lj ett tr�d som har fr�stam. Du f�r v�nta p� frukten lite l�ngre men � andra sidan f�r barnbarnen en massa. - om du k�pt ett tr�d satt p� A2 grundstam (st�r p� etiketten), l�t det blomma men ta bort fruktkarten i b�rjan. Unga tr�d beh�ver energin till grentillv�xt. Om man har ett uppvuxet tr�d och vill ha goda, friska frukter: - besk�r med f�rnuft, s�ga inte ned grova grenar eller samtliga unga grenar. Besk�r med rengjorda, vassa verktyg eller l�t bli. - luckra jorden under kronan, s�rskilt i ett enmetersband d�r grenarna slutar. L�gg kompost eller plantera ett�riga blomster. B�st f�r tr�det �r gr�ng�dslingsv�xter. Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Betty Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 18:55 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 14 536 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 14	Tack Cilla f�r dina f�rslag p� �pplesorter f�r kallare klimatzoner! -------------------- Norrbottenskusten zon 5-6

Sylvia Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 19:00 L�nk hit: #15
Medlem Antal inl�gg: 1 990 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 24	Jag har ett familjetr�d p� 4 �ppelsorter p� ett svagv�xande grundstam. Sorterna �r Aroma, Signe Tillisch, Birgit Bonnier och Transparent Blanche. Sistn�mnda skulle jag inte brytt mig om, men tr�det var f�rdigympad, s� det fick g�. Skall ympa in fler sorter s� sm�ningom. -------------------- Sylvia, zon 1 Green fingers are the extensions of a verdant heart. (Russell Page) I think that I shall never see A poem lovely as a tree. (Joyce Kilmer) There are always flowers for those who want to see them! (Henri Matisse)

spotty Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	15-11-2002, 19:19 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 95 Medlem sedan: 02-11-2002 Medlem nr: 81	Ett alternativ till familjetr�d �r spaljetr�d, som inte heller tar s� mycket plats. �pplen och p�ron t�l h�rd besk�rning, och kan formas p� det s�tt som man tycker �r b�st. Kordong i olika former eller som lepageh�ck. -------------------- spotty Cast a cold eye, on life, on death, horseman pass by Marsvinet heter Chutney och har l�nats fr�n den engelska firman www.winking-cavy.co.uk (oemotst�ndliga presentartiklar med sm�gnagare)

Lotta i Gbg Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-11-2002, 19:27 L�nk hit: #17
Medlem Antal inl�gg: 352 Medlem sedan: 07-11-2002 Medlem nr: 275	Tack f�r svar Jan och Cilla! N�r jag k�pte v�ra tv� �ppletr�d -97 s� var det med tanke p� att jag skulle ha ett som vi bara kunde �ta fr�n tidigt p� s�songen och ett som var lite senare. F�rv�ntar mig lite senare frukt n�sta �r p� Amorosa som jag tycker var ett mycket godare �pple �n v�rt andra, Sylvia (som inte �r dumt det heller)Sylvia har burit frukt i tre �r och vuxit mycket b�ttre �n Amorosa. (men det kan ju vara tillf�lligheter) --------------------

Ann Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	16-11-2002, 13:28 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 145 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 37	Min fr�ga �r. Vilket �pple l�mpar sig b�st f�r krukodling ? Det f�r heller inte vara f�r solkr�vande, h�r inne bakom alla buskar och tr�d, �r det sol h�gst 5,6-timmar . Vi har inte heller tid att v�nta i 5 �r innan vi f�r smaka. N�gra vinter�pplen �r det ingen ide att ha, d� vi inte kan f�rvara dom. Roligast att �ta direkt fr�n tr�det. M vh. Ann

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 00:11 L�nk hit: #19
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Lotta, Min erfarenhet �r ocks� att Amorosa tar lite tid p� sig. Jag tror att den, om grundstammen �r A2, v�xer lite l�ngsamt och ger frukt ganska sent. Kan vara v�rt att t�nka p� n�r man besk�r det unga tr�det - man beh�ver inte vara s� r�dd f�r vida grenvinklar (att det ska bildas knopp p� dem). Annat �r det med sorten Lobo som alldeles f�r tidigt vill skjuta grenar i 90 graders vinkel fr�n stammen som s�tter frukt redan innan grenarna ens kan b�ra en f�gel! D�r f�r man besk�ra s� att de grenar man spar ist�llet �r de som pekar upp�t. Likadant n�r man v�ljer vilka knoppar man besk�r �ver n�r man kortar grenarna p� de unga tr�den. P� Amorosa kan man v�lja att sk�ra �ver en knopp som forts�tter i vid vinkel fr�n stammen, r�tt ut fr�n tr�det. Med Lobo m�ste man v�lja knoppar som �r upp�triktade. Kanske kan du ympa in n�gra kvistar Transparent Blanche i ditt Amorosatr�d, s� att du f�r mycket tidig frukt och sedan Amorosa som �r sen? Transparente Blanche �r ett h�rligt tr�d, men h�llbarheten p� frukterna �r ju s� kort att f� klarar av att ta hand om alla �pplen under den korta tid de �r �tbara. Men ett par fruktsk�lar fr�n ett par ympar vill man ju g�rna ha! Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-11-2002, 00:20 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	CITAT (Ann @ 16-11-2002, 13:28) Min fr�ga �r. Vilket �pple l�mpar sig b�st f�r krukodling ? Det f�r heller inte vara f�r solkr�vande, h�r inne bakom alla buskar och tr�d, �r det sol h�gst 5,6-timmar . Vi har inte heller tid att v�nta i 5 �r innan vi f�r smaka. N�gra vinter�pplen �r det ingen ide att ha, d� vi inte kan f�rvara dom. Roligast att �ta direkt fr�n tr�det. M vh. Ann Ann, Jag hittar inte mina anteckningar p� sortnamn f�r �ppeltr�d som odlas i kruka tyv�rr! Men v�lsorterade handlare och tr�dg�rdsm�ssor brukar alltid ha dem. Livsl�ngden p� dem �r dock s�kert ganska kort. Du kan besk�ra dem s� att du sparar grenar som har en vid vinkel fr�n stammen (s� n�ra 90 grader som m�jligt) s� f�r du frukt snabbare. Men s�kert kan de h�r krukodlade specialsorterna s�tta blom ocks� p� mer uppr�ttst�ende grenar. 5-6 timmars sol om dagen �r hyfsat, men ju mer du kan �ka solm�ngden desto mer frukts�ttning och s�tare och godare frukt f�r du. Kanske s�tta krukan p� taket? Jag har inte testat de h�r grundstammarna och sorterna som s�gs vara speciellt bra f�r krukodling, men jag undrar om inte livsl�ngden �r s� kort (kanske 5 �r eller s�) s� att du lika g�rna skulle kunna k�pa ett spalj�tr�d och s�tta i en s� stor kruka som m�jligt. Spalj�tr�d �r satta p� en grunstam (rot) som �r liten, och i sortvalet av �pple (grenarna med frukt) har du alla m�jliga att v�lja p�. P� spalj� d�r man v�ljer att spara endast de horisontellt riktade grenarna kommer blomanlagen snabbast. Ett spalj�tr�d beh�ver inte kl�ttra p� en v�gg. Den kan bindas upp p� en frist�ende st�llning ocks�. Spalj�tr�d i stor kruka p� taket allts�? Cilla -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

G� till: Tr�d, buskar och h�ckar

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: �ndra till: Standard · Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 12-08-2025, 03:27

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon