Lite grubblerier. Hundens urfader vargen är ett flockdjur med ett socialt liv och det slår givetvis in på hunden också. När två hundar möts vill dom springa fram till varandra och hälsa, nosa varandra i häcken mm. Ibland blir det visserligen gruff men inte alltid. Människan betraktas också som en flockmedlem, förhoppningsvis också som ledaren. Inom flocken förekommer hälsningar mm så det är helt naturligt med närkontakt.
Men katter? Ensamgående, ni har väl läst Kipling, närmast osociala. När två katter möts blir det närmast en slags terrorbalans, båda håller kolla på den andra och nära kontakt undviks. Hur kommer det sig då att katter KAN bli väldigt sociala i kontakt med människan????? Två katter kelar aldrig eller nästan aldrig som en katt kan göra med en människa. Är det nån slags relation mamma-unge som utvecklas?
Läggning hos katter vs hundar
04-06-2007, 07:54
