Fast i ärlighetens namn så ska man veta att det finns otrevliga kunder också som beter som som om de har en skruv lös. Och personal som har sitt arbete och inte kan komma loss utan vidare ( kanske inte finns några jobb) de kan bli slitna dom också.
Ophelias råd att handla någon annanstans tycker jag är bra för jag tar det väldigt personligt när jag blir illa behandlad av en expedit. Och varför ska jag belasta mig med det?
Som tex i somras så skulle jag en söndag köpa en fönsterpensel för oljefärg och gjorde misstaget att göra det på Bauhaus.
Det var rena kaoset på penselhyllan och inga ordentliga märkningar så jag kunde hitta själv. Prismärkningen var nästa obefintlig den också. Jag försöktre i 35 minuter få kontakt med den kvinnliga expedeiten. Jag vet att hon ser mig för vi hade ögonkontakt. men hon antingen pratar oavbrutet i telefonen eller vänder ryggen och går. Jag står synligt vid disken men börjar till slut följa efter henne så fort hon avslutate ett telefonsamtal. Hon ser mig fortfarande men vänder mig hela tiden ryggen. Jag går tillbaka till disken i hopp om att det skulle komma någon annan, men försöker fortfarande viftande med handen påkalla uppmärksamhet.
Expediten tar däremot andra kunder emellan.
Till slut så ringer jag hem till min man och han säger att ta en pensel av välkänt märke med grönt skaft så "tror jag att det är rätt". Det känns inget vidare att chansa för ifall det är fel så kommer penslen att fälla borst i målarfärgen vid andra målningen.
Så går jag till kassan och köar tio personer fram. När det så är min tur, det var jag och en till kvar så slänger kassörskan upp skylten och säger att hon skall gå på rast. Jag har också suttit i kassa och där fick vi minsann anpassa rasterna till när det var lite lugnare. Dvs man stängde inte sin kassa rakt framför näsan på en kund så att de får köa två gånger.Man väntade på en lucka och stänger.
Så köar jag lika länge i nästa kassa. När jag kommer fram till kassörskan så fanns det ingen streckkod på penseln. Kassörksan säger då att jag får gå tillbaka till färgavdelningen för att kolla priset och streckkoden. Det fanns ingen annan likadan pensel svarar jag och ingen prismärkning heller.
Kassörskan blir då sur och säger att jag måste gå tillbaka till färgavdelningen och prata med personalen. Jag svarar att det inte finns någon personal som vill prata med mig där eftersom jag försökt i 35 minuter att få kontakt med säljaren som antingen hela tiden pratar i telefon eller vänder mig ryggen.Ring och fråga, det vägrade hon.
Konstigt nog så har personalen generalorder att alltid svara i telefonen när kassan ringer och frågar om märkning och pris. Kassörskan kunde gjort det nu också för det var en 15 mm spröjspensel av ett visst märke med grönt skaft. Det borde personalen kunna hitta i datorn. Men jag....... jag skulle av någon anledning knalla tillbaka sjävl.
Kassörskan får ett utbrott
och skickar mig tillbaka till färgavdelningen. Någonstans där gick säkringen och jag var sur som en ättiksgurka när jag kommer tillbaka till färg.
Den snobbiga ordinarie expediten vänder mig fortfarande ryggen. Min blick var sådan att hade man visat mig en liter mjölk så hade man inom en minut kunnat sälja den som filmjölk, den hade surnat på en gång. Men jag skällde inte på någon utan var så där iskall, men med surmulet ansikte.
Nåväl en stackar helgextraanställd tog emot mig för nu hade man tydligen ringt från kassan och talat om att det var en surkärring på väg. Den stackars helgextra kunde varken hitta pris eller svara på mina frågor. Dvs var detta en pensel avsedd för vattenbaserad eller oljebaserad färg.
Det har ingen betydelse svarade har utan det var mera en fråga om komfort när man målade.
Oups sa jag. Då kan jag tala om för dig för framtida yrkeskunskapers bruka att ifall du har en pensel för vattenbaserat bruk och sätter den i lacknafta så kommer den att fälla strån i färgen när du målar nästa gång, dvs penseln är förstörd och den förstör det du målar.
Efter diverse letade i datorn lyckas han ordna ett streckkodsnummer till penslen och jag får återigen gå tillbaka till kassan.
Endast en kassa var öppen och det var sura kassörskans. Jag köar återigen ganska länge och när jag kommer fram så utan ett ord så slår kassörskan streckkoden daskar penseln i disken tar emot betalningen och slänger pengarna på disken tillsammmans med kvitton.
Tack för bra service och trevligt bemötande sa jag och gick med ett tillkämpat leende.
Men log gjorde jag inte inombords. Jag svor hela vägen hem ( tre mil). jag känner mig väldigt tillintetgjord över så nonchalant behandling. Det känns som om man är luft när folk ser dig men vänder dig ryggen.
Visserligen vet jag att Bauhaus har världshistoriens sämsta personalpolitik och verkligen behandlar sin personal dåligt men...........
Jag säger som Ophelia varför utsätta sig för detta....... jag handlar på k-kauka eller Silvan i stället
Hur ska ett butiksbiträde bete sej?, Får han/hon vara hur sur som helst?
09-09-2007, 18:21
. Fast ändå, ta inte ut det på mej 
. 
Det funkar säkert perfekt på sura tanter. Men vad gör man med nonchalanta och snorkiga typer som hellre står och pratar med sina kompisar än att betjäna kunder?
Nä minsann, man måste vara professionell. 
.............
Tycker du då att kunderna skall kasta tillbaka? 
Det problemet hade vi tidigare i våran butik. Nu löstes det hela genom att den personen fick börja arbeta mer "bakom hyllorna" så hon slapp att ha så mycket kundkontakt.
