Nu har det gått en vecka och två dagar, ärligt talat har det aldrig varit så lätt att sluta som nu.
Känns som att jag aldrig mer vill röka. Förut när jag slutat har jag fått en längtan så fort jag sett någon röka, men nu känner jag ingenting, inte ens förakt för rökaren (vilket jag gjorde förut under mina rökpauser, tror det berodde på att jag mådde dåligt över att jag så gärna ville röka och skulle då vara "bättre" genom att se ner på rökning).
Det där inom parentes har jag aldrig erkänt förr för någon, bara en sån sak!
Blir röksugen då och då under dagen, men när jag tänker på min vän med kol går det över på en gång. Tänk att det behövdes en vän med blodig hosta för att jag ska kunna lägga av...
Grattis till alla som hållit sig och lycka till till alla som ska sluta!
Redigerat av Anma: 07-02-2009, 11:37