Har under 18 månader bett att mitt blodsocker skulle kollas. Egentligen inte av så många anledningar bortsett från; havandeskapsdiabetes (med havandeskapsförgiftning) med bägge barnen, diabetes i släkten, övervikt.
Varenda gång har de bara frågat: Har du några symptom då? Nej, visserligen inte. Och så har jag gett mig. Men inte denna gång, då röt jag till och frågade varför i h-e de inte ville göra det? Var det så dyrt, eller vad?
Alltså var jag och tog fasteblodsocker och skulle få besked om några veckor = efter helgerna. Men de ringde efter några timmar.
Diagnos: diabetes!!
Inte ens att jag kan säga: "Vad var det jag sa" kan riktigt trösta mig idag.
Alltog, har laddat upp med godis och chips för att ta farväl ikväll. Tackat nej til inbjudan och håller "gravöl" istället.
Kramizar på er alla odlaliter!!
I morgon börjar mitt nya liv, dessvärre inte av fri vilja :-(
31-12-2007, 16:21
