|
Det blev såå tomt när sonen flyttade! Dessutom slutade ju telefonen nästan ringa, eftersom han alltid fungerat lite som en sambandscentral i kompisgänget. Och de där killarna som sedan 2-3 årsåldern invaderat huset - dem träffade man ju bara ute i samhället då och då.
Men det blev också så SKÖNT! När man kom hem trött från jobbet behövde man inte plöja sin väg genom 10 st 43:or på hallgolvet. Den mat som fanns hemma på morgonen fanns fortfarande kvar, man kunde lyssna på vilken musik man själv ville m m, m m.
Det kommer att kännas tomt och tyst men också lugnt och skönt. Själv ser jag med blandade känslor fram emot att få hem min telning i vår p g a stambyte i hans lägenhet. Bekvämare att husera hos mor o far än att springa och duscha i baracker. Ev kommer även hans sambo att logera här, för vi bor centralare än hennes familj. Det känns så klart trevligt men det blir så förtvivlat stökigt (vet för sonen bodde här 3-4 veckor för ett drygt år sedan p g a lägenhetsbyte).
Så hav tröst! Det blir så bra! Och så behöver man ju bara tänka på att det är "som det ska" att de kan frigöra sig. Tänk om det vore tvärtom - vad trist!
Hälsningar caprifol
|
Ungen flyttar hemifrån, Både roligt och ledsamt
08-01-2008, 19:30
