Som någon har sagt - besvärliga grannar flyttar aldrig! Så är det nog.Ingen av oss har flyttat. Idag råder väpnad fred. Eller ngt. Vet inte - vi talar inte med varandra! Fortfarande efter två år säger vi inte ett ord till varandra.
Deras plank står kvar och det "permanenta" stycket markisväv de satt upp mot det finns också kvar.
Förra året byggde vi ny altan. Vi byggde nytt räcke mot deras sida och vi var extremt noga med att hålla 180-centimetersgränsen på höjden!
Hehe, Grannen på deras södra sida byggde också ny altan förra året. Han byggde ut mot väster och var överens med sina närmaste grannar om höjden på räcket (det är väldigt högt). En dag hörde jag frun hos min närmaste granne, den drabbade, säga något om att hon blev av med solljuset som behövdes för hennes växter! Gissa om jag log i mjugg!
Samtidigt som jag är glad att vara av med dom (dom är rätt jobbiga typer) så är det trist att inte kunna leva i fred med grannarna. Förra sommaren kunde jag stå vid staketet och prata med en annan granne - då drog min besvärliga granne igång sin motorgräsklippare två meter ifrån oss.
Sammanfattningsvis kan man säga - inget nytt under solen. Jag har fortfarande en flaska bubbel på lut utifall om att jag skulle se deras hus ute på Hemnet