Hjälp hur skulle Ni göra?, Ska man berätta hemska saker för .. Alternativ

[ingrid fuxwall]

nära som är på semester väldigt långt borta?
Min dotter har precis åkt till Sydafrika för att åka på safari – först på resplanen står något som heter Krugerparken – osäker på stavningen.
Hon och hennes sambo har alltså betalt, i mina ögon, en enorm summa för en upplevelse ut över det vanliga. Hon har med sig mobilen men inget simkort, det ska hon köpa på plats och sedan meddela mig numret via SMS så att vi kan hålla kontakten.

Här hemma har det hänt sorgliga saker – hennes pappa föll ihop idag och är mycket allvarligt sjuk. Han kan överleva men det är tveksamt.

Själv är jag i och kommer att fortsätta vara det, i ett sådant chocktillstånd att jag inte kan tänka klart.
Men å ena sidan tänker jag att jag skulle ha velat veta vad som hänt men eftersom hon inte kan göra något så känner jag mig så kluven. Rådfrågade två läkare som är undersökt/behandlat sambon och som är insatta i prognosen och en sa si och den andre så.

Snälla ge mig råd; ska jag berätta eller inte?
Min dotter är en vuxen kvinna men med stark känsla för familjen och mister jag sambon vill jag inte göra så att hon tappar tilltron till mig men dör han så gör han det oavsett om hon flyger hem.

Skulle uppskatta att få åsikter från både ”barn” och föräldrar

vilsen

[anne-li i olofst...]

Jag har funnit att ärlighet varar längst.
Jag hade berättat, men också berättat det du sa att det kanske inte hjälper om hon kommer hem, jag hade berättat att jag klarade mig själv, och om hon kommer hem är det för hennes känslor för honom, inte av plikt mot mig själv.

Stackare du.........
Du har väl gått igenom nog tidigare,.......
Tänker över kraft till dig
Kram
Anne-Li

[Tosan]

Personligen hade jag velat veta, pronto! Men jag vet att andra ibland vill slippa höra sånt när man gör nåt speciellt. Tex så dog min morfar samma kväll som min kusin förlovade sig. Min moster valde att inte kontakta henne på kvällen utan lät henne va glad på sin förlovningsdag, och det var nog rätt för henne.
Du känner din dotter, känn efter vad du tror är bäst för hennes del.

Sen får vi hoppas att allting trots allt går bra.

[Pirum]

Oj! Så oerhört svårt och sorgligt! Jag vet inte vad jag ska säga, men min spontana tanke är att du måste berätta för din dotter så fort du får chansen. Av flera skäl, dels för att risken alltid finns att hon annars får reda på det från någon annan, dels för att du måste låta henne bestämma vad hon vill göra med sin semester. Kanske vill hon åka hem? En semester är "bara" en semester.

[ylvahi]

ingrid vilken tråkig händelse
du får en stor tröstekram
jag är "barn" och jag skulle då villa veta om det händer mina föräldrar något. Även om jag inte kan göra något. Jag skulle inte vilja komma hem och få reda på det då.

Ylva

[Fenja]

Ojoj vilket dilemma. Jag beklagar sambons sjukdom. Som dotter skulle jag vilja veta, jag skulle också vilja höra det du skriver om att dör han så gör han det oavsett om hon kommer hem eller inte. Jag skulle vilja veta vad du vill med, om du behöver stöd och så.
Som mor skulle jag berätta för min son vad som hänt och se till att han förstod när jag sa att det är okey om han väljer att stanna...
Lider med dig, stor tröstekram!
Fenja

[Cacki]

Jag skulle absolut också vilja veta så fort som möjligt.
En gång blev jag undanhållen en tragisk sanning i tron att man skyddade mej. När jag väl fick reda på vad som höll på att hända kände jag mej så lurad att jag faktiskt hade svårt att lita på vederbörande efter det.

Jättekram till dej och hoppas att allt löser sej till det bästa.

[kerstin z5-6]

Jag kan bara tänka på dej -Lita på det du känner i "magen " om du sätter dej ner och andas ., det är rätt och bara du vet vilket..
Kram K

[Boxer]

Håller med Kerstin fullt ut.

Redigerat av Boxer: 25-01-2008, 00:02

[ingrid fuxwall]

Nu har jag i alla fall ringt till sjukhuset dit han fördes med helikopter och kollat upp att de har mina telefonnummer - vill ju veta om han dör.

Får hoppas det är svårt att få tag i sim kort där nere, så att det dröjer innan hon kontaktar mig

Tack för Era svar - hoppas på fler, så att jag är säker innan jag avbryter hennes semester, men sedan vet man ju inte om det finns möjlighet att komma med ett tidigare plan. Av erfarenhet vet jag att det både är dyrt och ibland omöjligt att få tag i en plats från lite udda ställen, fast vad vet jag - phalaborwa har kanske bra förbindelser med sverige.

Hade jag varit i hennes situation skulle jag velat veta men det är så hemskt att förmedla sorgliga saker och just för tillfället är jag inte i stånd till det. Sambon föll ihop och med hjälp av SOS gjorde jag hjärt och lungräddning men sedan körde ju ambulanserna fel så det tog alldeles för lång tid.

[mamamaggan]

Flera har sagt det redan , det är egentligen bara du som kan veta hur du ska göra.

Som dotter skulle jag själv vilja få veta vad som händer, även om jag inte kan göra något, men det är jag det.

Du känner som sagt var din dotter bäst och kommer säkert på hur du ska göra.

Skickar tröstekramar till dig och din familj. Hoppas att allt reder upp sig till det bästa.



Tillägg : Oroa dig inte för hur de ev ska komma hem , det löser sig .

Redigerat av mamamaggan: 25-01-2008, 00:18

[Kathy]

Jag kan bara tänka på dej -Lita på det du känner i "magen " om du sätter dej ner och andas ., det är rätt och bara du vet vilket..
Kram K

Håller med Kerstin fullt ut.


Tänker på dig.

[anne-li i olofst...]

Sänder mina starkaste känslor av styrka till dig
Håll ut, du är stark och förståndig, du vet vad du skall göra,
tro mig. Man vill veta, även om man inte kan göra något just då.....
Kram
anne-Li

[Piccante]

Usch vilken jobbig situation, känner med dig. När en anhörig till mig var döende så fick jag avgöra om jag ville att någon skulle ringa mig mitt i natten och meddela om det hände något eller inte. Jag resonerade som så att händer det så kommer det gå fort och då hinner jag ändå inte dit för att ta farväl så skulle min släkting gå bort mitt i natten så blir det i vart fall inte lättare för mig att bli väckt o sen ligga sömnlös efter det.

Men det är nog viktigt att man får göra det valet själv annars känner man kanske att man undanhölls vad som hände. Jag visste ju hur det låg till och kunde själv avgöra om jag ville vara närvarande hela tiden eller inte och när jag skulle bli underrättad om något hände. Låt din dotter avgöra själv. Om din sambo kommer vara svårt sjuk en längre tid och ligga på sjukhus så kan din dotter behöva den avkopplingen och glädjen på semestern oxå för att orka vara anhörig senare. Eller så har hon möjligheten att åka hem och vara närvarande nu.

Egentligen kan man inte ge råd för jag tror att alla reagerar individuellt när man får sådana besked. du är ju trots allt den som känner din dottern bäst.

[Ophelia]

Jag som dotter skulle absolut velat höra detta. Du känner din dotter bäst och kan säkert fatta det bästa beslutet.

[HelenN]

Stor till dig, förstår att du inte befinner dig i en lätt situation. Men var ärlig & säg som det är......... det är ju bättre att få en semester på ett par veckor "förstörd", än resten av livet.....detta har ju med tillit att göra....mycket viktigt i en sådan här situation som annars kommer att kunna bli ett hemskt minne för din dotter resten av livet. Hon kanske vill ta farväl, eller hon kanske väljer att stanna & njuta så gott det går av resten av semestern.

Hur ni än gör, så gör ni det rätta....det vet jag.

Kram igen!

[Eva i Skåne]

Usch Ingrid, vilken tragisk situation Hoppas natten varit lugn för din sambo och att du kunnat sova nåt.
De flesta verkar anse att du ska meddela er dotter och jag tror också som dom, att hon vill få veta.
Jag har varit med om att man höll tyst på en studentfest om att flickans morfar dog på kvällen, men då rör det ju sig om en dag. Jag antar att din dotter ska vara borta några veckor och då vill hon nog veta nu. Om hon sen vill stanna eller åka hem måste hon avgöra själv, men givetvis är det bra om du berättar för henne hur du tänker.

[AnnammA]

Tråkigt för dig, Ingrid och ett dilemma, för jag förstår att du inte vill fördärva din dotters semester. Men det bästa är nog ändå att meddela din dotter vad som hänt, och så får hon tillsammans med ditt stöd avgöra hur hon ska göra...Hoppas allt löser sig till det bästa!

[Gita]

Först vill jag bara säga att jag känner med Dig i Din svåra situation, på din fråga svarar jag att jag skulle absolut meddela mina barn om det var min familj det gällde. Jag skulle också omedbart vilja veta om jag var Din dotter, men Du måste göra det som känns bäst för Dig
Gita

[*Stintan*]

Jag skulle absolut berätta och jag hade nog försökt att om möjligt själv få kontakt med henne genom resebyrån om det är möjligt. Låt henne själv bestämma sedan hur hon ska göra men stötta henne i vilket beslut hon än fattar. Jag förstår att det känns oerhört svårt för dig just nu men hoppas att du kommer fram till ett bra beslut om hur du ska göra.

Skickar styrke