Hej! Jag har haft förmånen att se björn två gånger, ännu. Däremot har jag ofta hört björn (de har stuckit när jag kommit närmare). Jag har jobbat mycket uppe i skogarna i Väster- och Norrbotten på sommaren. Jag tro att många vilda djur ser oss, men stoppar eller byter väg och vi märker inget. Men i terräng med mycket sly och tät skog, längs små bäckar och liknande samt när det blåser mycket kan andra saker hända. Det är i alla fall min erfarenhet.
En gång hann jag bara vrida huvudet och såg den innan den var borta tyst som en katt.
Andra gången var jag ute och gick i tämligen hård blåst och i tät slyskog, där jag behövde använda armarna för att bana mig väg mellan skotten. Då gick jag nästa på en unge ca 20 m ifrån mig. Åhå, en liten en, sedan inser jag att det är dax att ta sig därifrån, ut från alla kvistar och ris, ca 800m ner till vägen och bilen. Det var inte förrän jag kom ner till bilen som mina ben började skaka och jag blev riktigt rädd.
Jag har respekt för alla större djur och orm, men jag rör mig ändå i skog och mark. Jag försöker ta mitt ansvar och i mitt fall passar jag på och låter när jag känner mig iaktagen, pratar, sjunger eller så. För den som är jätte rädd är dessa regler om hur man ska betee sig kanske en möjlighet att våga trots rädsla? Jag vet inte. Jag trivs bra ute i naturen.
--------------------
Charlotta i Tumba
|