Skogsavverkning, En fundering?! Alternativ

[Marina i Hällekis]

Jag bor vid foten av Kinnekulle, som också kallas för det blommande berget.
Tyvärr så kommer nog stora delar inte vara så vackra i år pga av avverkning, http://www.hallekis.com/xx080216a.htm , http://www.nlt.se/artikel.php?id=132165&am...;avdelning_2=40 .
Ihöstas fick vi 7st nya naturskydds områden, för att här är så unik natur, dessa avverkas ju inte naturligtvis och vi har även en gammelskog, där inget får röras.

Efter de gångna årens stormar har det naturligtvis blivit nödvändigt att göra något, men jag kan inte förstå att det kan vara tillåtet att gå så hårt fram som de har gjort i stora områden här.
Förstår inte att kommunekologen inte har mer befogenhet än att diskutera med ansvariga, de gör ju sedan det som det ligger mest pengaintresse.

Jag vet att de måste få ut skog pga hotet med barkborren, men det är konstigt att de som har skog gränsande till gammelskogen hotas av böter om de inte får ut träden innom en viss tid, medans i gammelskogen, brevid så ska allt ligga kvar inget får röras, vet barkborren att den bara får vara kvar i det området , eller vad är det som säger att inte den skogen kommer att orsaka skada?

I ett annat område fick en person bygglov av kommunen och började röja mark och bygga, när arbetet är klart, så lägger sig länsstyrelsen i och säger att området ligger nära unik miljö och att det var fel av kommunen att bevilja bygglov, byggaren får nu inte använda marken, måste återställa området och eventuellt väntar böter......, om inte kommunekologen ger dispans??????,
Borde inte kommunekologen tillfrågats, vid godkännandet av bygglovet och varför ska länstyrelsen lägga sig i när kommunen har gett klartecken och sedan ge ansvaret till kommunen igen?

Jag vet att jag skrivit lite rörigt och jag är för naturvård, missförstå mig inte, men frågan är om de som bestämmer vet vad som är bäst eller ifall de hittarpå efterhand?
Det är inte bara jag som är förvirrad; http://www.expressen.se/ledare/1.1051413/0...t-som-skogsvard

[Jan Lindgren]

Hej!
Det förekommer att markägare som är grannar med naturreservat får ersättning på grund av skador av barkborren.
MVH
Jan Lindgren

[Piccante]

När det gäller reservatsskötsel så gäller reservatets skötselplan. Om skötselplanen säger att det ska vara fri utveckling och att stormfällt virke inte får föras bort så får man rätta sig efter det. Ibland blir det problem då de som har upprättat reservatsföreskrifterna inte har räknat med stormar som Gudrun och Per och inte skrivit in att vid extrema stormar får undantag göras. Tyvärr ganska vanligt problem i reservat.

När det gäller byggande i områden med känslig natur så tror jag inte att en tjänsteman (kommunekologen) får göra undantag utan dispens ges av byggnadsnämnden/ miljönämnden. Det är alltså en politiskt tillsatt nämnd och inte tjänstemän som beslutar om dispens.

[Stella-Polaris]

När det gäller reservatsskötsel så gäller reservatets skötselplan. Om skötselplanen säger att det ska vara fri utveckling och att stormfällt virke inte får föras bort så får man rätta sig efter det. Ibland blir det problem då de som har upprättat reservatsföreskrifterna inte har räknat med stormar som Gudrun och Per och inte skrivit in att vid extrema stormar får undantag göras. Tyvärr ganska vanligt problem i reservat.

När det gäller byggande i områden med känslig natur så tror jag inte att en tjänsteman (kommunekologen) får göra undantag utan dispens ges av byggnadsnämnden/ miljönämnden. Det är alltså en politiskt tillsatt nämnd och inte tjänstemän som beslutar om dispens.

Tilläggas kan att det är ytterst sällan att ett Naturreservat har "Fri utveckling" i skötselplanen..

[MariaS]

När det gäller reservatsskötsel så gäller reservatets skötselplan. Om skötselplanen säger att det ska vara fri utveckling och att stormfällt virke inte får föras bort så får man rätta sig efter det. Ibland blir det problem då de som har upprättat reservatsföreskrifterna inte har räknat med stormar som Gudrun och Per och inte skrivit in att vid extrema stormar får undantag göras. Tyvärr ganska vanligt problem i reservat.

När det gäller byggande i områden med känslig natur så tror jag inte att en tjänsteman (kommunekologen) får göra undantag utan dispens ges av byggnadsnämnden/ miljönämnden. Det är alltså en politiskt tillsatt nämnd och inte tjänstemän som beslutar om dispens.

Tyvärr är det väl så att de politiskt tillsatta har ännu mindre kunskaper, än sakvetarna. Länstyrelserna är ENDAST pålästa på lagar och förordningar, avbräck från dessa kan länstyrelserna INTE godkänna, då de bryter mot deras egna föreskrifter. Därför skickas ärendet tillbaka till den politiska nämnden, istället för till sakvetarna. Därefter går politikernas beslut tillbaka till länstyrelsen, som då ska besluta om de eventuellt kan frånse från sina egna föreskrifter.
Detta kan bli en mycket lång och utdragen process. Det finns andra exempel på liknande händelser, där skogar har blivit totalförstörda av insektsangrepp, under tiden ovanstående process fortgår. Ersättning till markägarna utgår då i regel inte, eftersom processen trots allt beror på om markägaren gjort rätt eller fel.
Sensmoralen i detta är då: Vänta minst 1½ år (Inom 2 år) efter beslut, innan du gör något enligt beslut, eftersom beslut kanske inte är beslut, utan ett vidarebefodrande till annan instans.

[Stella-Polaris]

Tyvärr är det väl så att de politiskt tillsatta har ännu mindre kunskaper, än sakvetarna. Länstyrelserna är ENDAST pålästa på lagar och förordningar, avbräck från dessa kan länstyrelserna INTE godkänna, då de bryter mot deras egna föreskrifter. Därför skickas ärendet tillbaka till den politiska nämnden, istället för till sakvetarna. Därefter går politikernas beslut tillbaka till länstyrelsen, som då ska besluta om de eventuellt kan frånse från sina egna föreskrifter.
Detta kan bli en mycket lång och utdragen process. Det finns andra exempel på liknande händelser, där skogar har blivit totalförstörda av insektsangrepp, under tiden ovanstående process fortgår. Ersättning till markägarna utgår då i regel inte, eftersom processen trots allt beror på om markägaren gjort rätt eller fel.
Sensmoralen i detta är då: Vänta minst 1½ år (Inom 2 år) efter beslut, innan du gör något enligt beslut, eftersom beslut kanske inte är beslut, utan ett vidarebefodrande till annan instans.

Nu finns det ett kryphål man kan använda sig av om man är driven och ens skog hotas av insektsskador. Man avsätter helt enkelt området till privat naturreservat och skriver en skötselplan... Tex: kalhuggning, och hyggesbränning, för att främja svedjenävan. Återplantering med gran. Åtgärden upprepas vart 70 år. I övrigt röjning och gallring efter behov. Punkt klart slut...
Lätt som en plätt.

[MariaS]

Nu finns det ett kryphål man kan använda sig av om man är driven och ens skog hotas av insektsskador. Man avsätter helt enkelt området till privat naturreservat och skriver en skötselplan... Tex: kalhuggning, och hyggesbränning, för att främja svedjenävan. Återplantering med gran. Åtgärden upprepas vart 70 år. I övrigt röjning och gallring efter behov. Punkt klart slut...
Lätt som en plätt.

Tyvärr var ju avverkningen redan gjord! Hade markägaren skrivit detta innan avverkning och första ansökan, hade ovanstående problem aldrig uppstått.
Det är som ordspråket säger: Tänk efter före

Redigerat av MariaS: 19-02-2008, 09:29

[Grå]

Visst är det sorgligt med kalhyggen, men skogar odlas för att avverkas i sverige. Vi får vara tacksamma att vi har en lag som säger att vart nedtraget träd ska ersättas med en ny planta, även om det tar lång tid innan skogen växer upp igen och återfår sin flora och fauna.

Jag kan trösta dig med att ett hygge som har ett par år på nacken kan vara gudomligt vackert i sig. Jag bor i en "gryta" och solen går ner över en kulle som varit ett hygge i några år nu. På morgonen lättar diset från det purpurfärgade fältet och stubbar och vältor avtecknar sig som mörka figurer. Ibland står jag och spejar ifall det kan komma någon älg trampandes över kullen där borta, men den vackra utsikten har låtit vänta på sig. Sommarkvällarna kan man, om man står och betraktar hygget, se hur dimman sakta rullar ner över kullen mot åkern nedanför och de sista röda solstrålarna ger lekande ljuseffekter i kvällsdiset.

Jag har skog runtom i övrigt, så än så länge kan jag vara tacksam för detta hygge, men det skulle inte vara roligt att bo här med hyggen runtom huset.

Jag är så kär i "min" skog Jag skulle vilja ha min gravplats där ute i mossan.

Redigerat av Grå: 19-02-2008, 19:48

[Stella-Polaris]

Visst är det sorgligt med kalhyggen,

Skall vi slåss om saken??

Skämt o sido.

Vad många inte tänker på är utsikter. Tänk er att åka igenom ett skogslandskap utan hyggen...
Inte en utsikt för att träden är i vägen. Alla vyer skulle döljas bakom träd ridåer. Faktum är att hyggena öppnar upp landskapet..
Tänk på det nästa gång ni är ute och åker... ÅÅÅÅÅÅ vilken vacker utsikt... titta då mellan utsikten och dig själv.. är där ett hygge??

Nu säger en del ÅÅÅÅÅ vad synd att här är ett så fult hygge med denna underbara utsikt.. Men skulle utsikten finnas där om skogen stod kvar???

[Grå]

Skall vi slåss om saken??

Ja akta dig du så att jag inte sliter loss resterna av min söndertuggade arm och dänger till dig med den. Eller skickar hundarna på dig så du får anledning att löpa som en gasell över hyggets härlighet...

[Jan Lindgren]

Hej!
Trevligt att det finns fler än jag som gillar hyggen. Djur och växtlivet skulle vara betydligt sämre utan hyggen. Jag har haft lite problem med skogsvårdsstyrelsen. De gillar inte att jag vägrar att plantera mitt hygge. Jag har sagt åt dem att jag kan acceptera några solitära granar. Nu har jag sagt åt skattemyndigheterna att det är betesmark och trädgård så nu tycks det ha lugnat ner sig. Ingen har dock ännu upptäckt att jag huggit ner den sista snutten granskog och planterar rhododendron istället för granar. Jag har dock köpt frön av Pinus koreanensis så det ska bli några tallar också. De har extra stora ätliga frön men om jag lever så länge att jag får äta dem är nog tveksamt.
MVH
Jan Lindgren

[Grå]

Jag har haft lite problem med skogsvårdsstyrelsen. De gillar inte att jag vägrar att plantera mitt hygge.

Jag är mycket tacksam för att det inte är du som äger Amazonas.

[Jan Lindgren]

Hej!
Amazonas har i alla fall en intressant skog. Oändliga granskogar är trista. Det måste finnas öppna ytor där älgarna kan beta och träden kan få ha grenar hela vägen. Det blir dåligt timmer men härliga träd.
MVH
Jan Lindgren

[henriks]

Hej!
Amazonas har i alla fall en intressant skog. Oändliga granskogar är trista. Det måste finnas öppna ytor där älgarna kan beta och träden kan få ha grenar hela vägen. Det blir dåligt timmer men härliga träd.
MVH
Jan Lindgren

Skogsvårdsstyrelsen kräver väl inte att du planterar gran?, bara att du sköter din skog och ser till att det blir skog igen efter en avverkning. Jag tror både älgar, natur och människor mår bäst av blandskogar, lite gran, lite löv och tall där det passar. Jag är mest för att ta mindre hyggen, men har nyligen frångått mina "principer" och rensat ett område som var svårt skadat av stormarna Gudrun och Per. Detta område (ca 3 hektar) kommer jag att beta med får och sedan plantera en blandning av gran, tall och ev. en del löv.

Jag har också mark där skogsvårdsstyrelsen gått med på att lägga om skogsmark till betesmark permanent, med inslag av gammal ek och björk. Tyvärr tyckte granfröna från skogen bredvid att det verkade vara ett trevligt ställe att växa på och fårens små klövar tycks ha fungerat som rena såmaskinerna - jag har aldrig sett så mycket självsådda granplantor någon stans där man VILL att dom skall växa.

Redigerat av henriks: 19-02-2008, 22:00

[ängsvädd]

Blandskog

[Stella-Polaris]

Ja akta dig du så att jag inte sliter loss resterna av min söndertuggade arm och dänger till dig med den. Eller skickar hundarna på dig så du får anledning att löpa som en gasell över hyggets härlighet...

GB är världens största knähundar..... och så är de rädda för katter!!!!

Skogsvårdsstyrelsen kräver väl inte att du planterar gran?, bara att du sköter din skog och ser till att det blir skog igen efter en avverkning. Jag tror både älgar, natur och människor mår bäst av blandskogar, lite gran, lite löv och tall där det passar. Jag är mest för att ta mindre hyggen, men har nyligen frångått mina "principer" och rensat ett område som var svårt skadat av stormarna Gudrun och Per. Detta område (ca 3 hektar) kommer jag att beta med får och sedan plantera en blandning av gran, tall och ev. en del löv.

Jag har också mark där skogsvårdsstyrelsen gått med på att lägga om skogsmark till betesmark permanent, med inslag av gammal ek och björk. Tyvärr tyckte granfröna från skogen bredvid att det verkade vara ett trevligt ställe att växa på och fårens små klövar tycks ha fungerat som rena såmaskinerna - jag har aldrig sett så mycket självsådda granplantor någon stans där man VILL att dom skall växa.

Får funkar ganska bra om man vill ha gran. de äter granens fiender, vegetationen, men gillar inte gran... klart små årsplantor ryker med i hastigheten.. Speciellt om det är mindre hyggen kan man åter beskoga på detta sätt...

Hej!
Trevligt att det finns fler än jag som gillar hyggen. Djur och växtlivet skulle vara betydligt sämre utan hyggen. Jag har haft lite problem med skogsvårdsstyrelsen. De gillar inte att jag vägrar att plantera mitt hygge. Jag har sagt åt dem att jag kan acceptera några solitära granar. Nu har jag sagt åt skattemyndigheterna att det är betesmark och trädgård så nu tycks det ha lugnat ner sig. Ingen har dock ännu upptäckt att jag huggit ner den sista snutten granskog och planterar rhododendron istället för granar. Jag har dock köpt frön av Pinus koreanensis så det ska bli några tallar också. De har extra stora ätliga frön men om jag lever så länge att jag får äta dem är nog tveksamt.
MVH
Jan Lindgren

Cembra tall ger mycket bättre frön. Men som sagt, i framtiden får man ju ta träd någon annan stans än från din mark. Amazonas ligger ju härligt långt borta för att producera toalettpapper.......

[tettan]

hej Jan
kan man inte ha både gran å rhododendron samtidigt, jag trodde dom skulle trivas tillsammans

[Gunilla T]

Där jag bor har det avverkats rejält de senaste åren. Fastigheter har bytt ägare och nya ägare vill snabbt få ut pengar ur skogen. Inte så mycket att göra åt men landskapet har helt klart ändrat karaktär.

Det värsta är när de kör i gång med avverkningen under fåglarnas häckningstider. Ser framför mig de små liven som åker i marken medan föräldrarna skriker runtomkring.

Det är rent ut sagt för dj.....gt att inte skogen och djurens barnkammare är fredad under de två, tre veckor när det är som känsligast för djuren.

Ifjol gick jag runt när gubbarna kom med röjsågen och bad dom kolla så det inte fanns fågelbon i träden. Men när maskinerna kommer då är det kört.

För några år sedan blev det förbud att klippa ängar som står i träda före den första juli (lite osäker på datumet) för att skydda markhäckande fåglar.

Samma borde gälla för skogens innevånare också men som alltid är det ekonomin som styr. Maskinerna är som dyra så de borde väl gå dygnet runt för att bli lönsamma.

[Jan Lindgren]

Hej Tettan!
Jag föredrar tall och rönn ihop med rhododendron. Det blir mindre rotkonkurrens. Granen skuggar också för mycket.
Jag har inte köpt min mark för att bedriva skogsbruk utan för att få en miljö runt huset som jag trivs med. Förhoppningsvis så ska allt bli betesmark och trädgård så småningom. Det är skönt att gå upp på kullarna och kunna se sig omkring utan att alltför många träd stör. I viss mån är det en återgång till hur det var här i trakten förr. Då fanns det överhuvudtaget ingen skog här i byn. Den skog som nu finns sattes för 50 - 70 år sedan och är nu averkningsmogen. Jag har hittat taggtrådsrester runt hela min mark så det har varit betesmark tidigare.
MVH
Jan Lindgren

[Grå]

Det värsta är när de kör i gång med avverkningen under fåglarnas häckningstider. Ser framför mig de små liven som åker i marken medan föräldrarna skriker runtomkring.

Jag håller med dig Gunilla. Jag tycker inte det borde vara svårare att införa en lag om skogsfrid gällande avverkning under fåglarnas häckningstid, än det nu gällande lagen om koppeltvång på hundar i skog mars-augusti, som jag knappast tror att någon sund hundägare motsätter sig längre.
Möjligen är det maskinkostnader eftersom maskiner kostar pengar även de veckor som de står stilla , men pengar som argument är en piss i nilen för en naturextremist som jag (tydligen har blivit)
Kanske vi skulle höra med Greenpeace och WWF om de försökt få till en sådan lag, och vad regeringen hade för argument att inte införa det - och om de inte har det, så finns det ju inga hinder att börja jobba förJa att införa en?
Jag mailar frågan nu, men det hindrar ju inte att alla som vill gör det, för ju fler kockar desto bättre rotmos.