Konstiga skolarbeten, Dottern går i 8-an, ibland undrar man... Alternativ

[Cacki]

Betygssättningen på Idrotten ifrågasatte jag på utvecklingssamtalet, men mentorn påpekade idogt att allabarnenmåsteföraidrottsdagbok, de som inte gör det kan inte få godkänt.

Du milde, säger jag bara! Det är till att göra betygsättningen lätt för sej, minsann.........
Jag hade varit lika missnöjd som du.

[Stella-Polaris]

Grå!

Vi lever i en demokrati. Vi har nu en gång för alla bestämt att det skall vara så här. I själva verket var det redan bestämt när du gick i skolan. Du är alltså själv redan indoktrinerad god samhällsmedborgare. Det handlar inte om att kunna läsa och skriva utan om att vara socialt kompetent. Det handlar inte om din dotters studiesituation utan om hennes lärares arbetssituation.

Jag anar dock att du under din studietid var en egoistisk elev som inte alltid jobbade för kollektivets bästa och inte alltid fogade dig till kollektivets beslut. Osociala människa..... Att komma med sådan kritik mot skolan och den fina läraren. Den fina läraren har faktiskt gått på lärarhögskola och studerat pedagogik. Pedagogik utvecklat av sociala människor, i bruna manchester byxor, och brukandes psykadeliska ämnen för att öppna sina sinnen.

[Aqvakul]

Förstår att du är ororlig för din dotter och synnerligen missnöjd med hur skolan har misslyckats med att ens lära henne basfärdigheterna. Tycker att du noga bör undersöka möjligheterna till alternativ undervisning för din dotter. Du har uppenbarligen noll förtroende för hennes nuvarande skola och det krävs säkert någon form av nystart både för dig och dottern.
Lycka till!

[Felicia]

Jag kommer ihåg när en av mina döttrar som då gick i 7:an hade hemuppgift i SO. Alla i klassen skulle läsa om ett land och sen göra ett typ 20 sidor långt häfte med värsta uppställningen, det var en A4-sida lång beskrivning om hur denna skulle vara uppbyggd.
Dottern satt varenda kväll plus helg med detta i flera veckors tid innan det var klart och dög enligt läraren.
Är det vettigt att lägga ner så mycket tid för en enda grej, tycker inte jag..
Hon lärde sig ju mycket om det landet men sen alla andra länder som de övriga i klassen hade blev ju inget. Hade väl varit bättre att som på min tid få undervisning av läraren på lektionstid över länderna i Europa? Och sen ett prov på detta kanske.
Då kanske mer tid hade funnits till att orka med de andra ämnena. Som det nu är så går hon första året gymnasiet och har stora problem med att klara engelskan.
Men det klart - hon kan ju allt om landet Frankrike så då behövs kanske ingen engelska
Har också alltid undrat - varför ska allt göras hemma? Bör dom inte få vila sig och tänka på annat under kvällar och helger?
Har diskuterat detta mycket med lärarna men inte fått något gensvar. Dagens skol-ungdomar är ju hur nära som helst att gå in i väggen. Jag skulle då aldrig orka jobba hela dagarna och sen kvällar och helger hela tiden.

[Myosotis]

(...) Jag är inte nöjd, men det finns säkert folk som är det. Jag är glad att jag inte är nöjd.

Det är bra att du inte är nöjd, man ska vara kritisk och kämpa för det man tror på. Det är mycket som är galet med skolsystemet. Själv har jag alltid rebellerad mot alla dumma regler etc. Men jag håller ändån inte med dig i alla punkter. Läsningen t.ex. Hon är 14, säger du, och kan inte stava?! Det tycker jag inte bara är skolans ansvar. Barn som växer upp i hem med mycket böcker där läsning är en självklar del av vardagen, har mycket lättare för läsning och skrivning i skolan sen. Jag kan ärligt talas inte minnas att jag skulle ha lärt mig stava i skolan, det var något man bara kunde liksom. Svenska är inte mitt modersmål och jag har aldrig gått en kurs eller nåt sånt för att lära mig. Hur kan det då vara att jag kan stava? Du har inte funderat på ditt eget ansvar?

Redigerat av Myosotis: 29-02-2008, 08:42

[katah]

och nu blandar jag in ...

Ja, jag är lärare , på låg-och mellanstadiet.
Jag ärr uppvuxen i Finland och har även min lärarutbildning därifrån.
När jag mötte den svenska skolsystemet blev jag relativt fort utbränd och är de fortfarande.

Det finns stora skildnader :
I Finland undervisar läraren! Våra lärare petade under hela mellanstadie-tiden vilka saker var viktiga att understryka i en text, även i matematik-lektioner är mestadels undervisning på olika sätt , inte att räkna en bok lektionerna genom utan att förstå.
Jag tvivlar att alla mellanstadie-elever kan "forska" och lära då något viktigt!

Vi hade läxor varje dag, från den ena dagan till nästa.
Läsläxatiden är väldigt intensiv, under ettan har man en ny läsläxa flera gånger i veckan ( korta läxor)

Man har betyg ( olika för olika åldrar från åk 2-3) där finns även ett betyg för uppförande och ordning.

Läraren där är an uppskattad person, proffs. Man har arbetsro i lektioner, för föräldrarna talar om för sina barn att man ska uppföra sig väl i skolan ( man ska ha ett bra betyg på uppföranden) och då kan man ha roligt : göra fönstermålningar, utflykter, konserter/ teaterföreställningar utöver all " vanlig" skolarbete.
Mina elever fick skriva uppsatser/ berättelser 2-3 gg / månaden som jag bedömde på olika sätt (skrivstil / grammatik/ berättelse) man fick respons om de olika delar av skrivandet inte bara " en bra berättelse" " vad duktig du är"

Mina barn går skola här i Sverige nu:
En( i nian) har fortfarande svårt att stava och formulera meningar på rätt sätt, men är enormt duktig på alla ämnen och kommer att få mvg i de flesta ämnen, engelskan och matten flyter på bra.
Men att skriva en faktatext eller en berättelse är fortfarande inte flytande.
Under hela mellanstadiet fick han skriva en kladd och vi gick den genom tillsammans och sedan skrev han rent det till sin skolbok.
Läraren visste om hur vi gjorde och såg hur sonen skrev i skolan, men hon sade att det kommer sig , han är så duktig annars !
Nu under högstadiet får jag sitta flera timmar med honom för att han överhuvudtaget skulle få ihop en vettig uppsats och rätta tillsammans med honom ( LÄS: jag gör inte jobbet åt honom, men ger hjälpfrågor och hjälper honom att uppvärdera källor och sortera information/ text)

De två yngre har funktionshinder.. den yngsta har en grav språkstörning och går i en kommunikationsklass. Det är jag väldigt tacksam för och är väldigt nöjd för den undervisningen. Det är genomtänkt och anpassad för hans förmåga.
Så jag vet vad det är att leva med en "normal" och funtionshindrade barn. Lärarstyrd undervisning skadar inga barn och det utesluter inte diskussioner och debatter !

Och en liten detaj : Här i Sverige kommer man in i lärarutbildningen bara man har en allmän behörighet och ämneskunskaper för de ämnen man ska läsa, har jag förståt. Det har varit i allafall periodvis varit svårt att få studenter till alla linjer ...
När jag sökte till lärarutbildningen var de ca. 2000 sökande till 60 platser.
200 (efter betyg) togs in till ett "intagningsdag" där man hade ett skriftlig prov av en bok, ett bedömt gruppdiskussion av givet ämne, ett bedömt personligt intervju, ett bedömt 15 minuters lektion med riktiga elever ( en halv timmes förberedelsetid) och frivilliga uppgifter (visa sina kunskaper i bild och musik ) som gav extra poeng.
Där gallrade man bort direkt "olämpliga" till läraryrket.

Detta betyder inte att det inte skulle finnas olämpliga lärare i Finland och att alla elever är änglar , men man har ändå helt annan grund att stå på. (Alla läser minst 160 p och har magisterexamen i pedagogik )
Under min tid var det även kvotering för att minst en tredjedel av lärarstudenter skulle vara män. Den har sedan tagits bort.
Men jag vet inte riktigt om det ändå skulle vara bra att ha.

I Japan får förskollärarana högre lön än gymnasielärarna för de gör ju grovjobbet och grunden med barnen, sedan när basen fungerar är det bara njuta av arbetet med högstadie-gymnasie-elever ,eller ?

[Pia L]

Jag var under många år aktiv inom hem och skolaföreningen och fungerade mer eller mindre som ideell resurspersonal på skolan där mina barn gick under mellan och högstadiet.

Min erfarenhet av dom åren är att barnen tar med sig sina föräldrars åsikter till skolan, var föräldrarna i konflikt med någon eller några lärare så speglade det sig i barnens beteende under just dom lektionerna, samma sak vad det gällde rasistiska beteenden och uttalanden, barnen tar med sig det dom hör och känner av hemifrån.

Att "stötta" sina barn när dom tycker att en läxa eller uppgift är onödig är inte att göra sina barn en tjänst, även om man många gånger funderat över en del saker, dom gångerna gäller det istället att se något positivt i det dom ska utföra, inga uppgifter eller läxor ges på pin jäkelskap av lärarna.

Talar man om för sina barn att man håller med dom om att det eller det är onödigt eller att den eller den läraren är rubbad då har man istället skapat en onödig konflikt mellan sina barn och skolans personal och arbetet.
Det kan resultera i många onödiga diskussioner under lektionstid där dom istället kunnat ha en ordnad undervisning istället för att behöva argumentera med elever som har föräldrar som tycker att läraren inte gör sitt jobb och delar ut onödiga uppgifter.

Stötta hellre era barn hur dumma uppgifterna än må verka, det finns alltid en anledning att dom fått läxan/uppgiften, VET man inte varför så kan man själv fråga läraren eller ge en logisk förklaring till sina barn, men kritisera inte skolan inför era barn, det skapar bara en onödig konflikt.

[Lemonne]

Jag är lärarstudent, halvvägs in i utbildningen - har 2,5 år kvar.

Vill börja med att svara Katah; tror du att man är sämre lärare bara för att man inte hade toppbetyg från gymnasiet? När jag började i min klass (läser till svensklärare på gymnasienivå, dvs jag får även ut examina som högstadielärare) var vi 24 st. Nu är vi 11 st. Det bortfallet av studenter berodde på att de av olika anledningar inte klarade utbildningen. Även om det är lätt att komma in på utbildningen innebär det inte att det är lätt att klara den!

Den svenska skolpedagogiken utgår från Vygotskij's och Bruners forskning som visar att barn och ungdomar lär sig bäst själva. Läraren ska fungera som en vägledare och handledare medan eleven själv lär sig hur man tar till sig kunskapen. Det handlar alltså snarare om HUR man lär sig än VAD man lär sig.

Grå; Jag förstår dig faktiskt till viss del när du tycker att högstadiet verkar handla om att uppfostra eleverna snarare än att undervisa dem. Det ÄR ett stort problem ute i skolorna att få eleverna gå dit över huvud taget, och när de väl dyker upp ska lärarna försöka få dem att inte mobba, eller slåss. Jag har länge ansett att högstadielärarna bör läsa mer pedagogik som är inriktad mot de tidiga tonåren, detta saknas tyvärr i lärarutbildningen idag.

Att din dotter inte kan stava tycker jag låter alarmerande, men jag har mycket svårt att tro att svenskläraren ignorerar detta. Han/hon jobbar nog med det på ett eller annat sätt, kanske har din dotter andra problem i språket som har högre prioritet att ta itu med än stavningen?

Under mina praktiker har jag ofta sett att eleverna inte lyssnar ordentligt på läraren, eller inte orkar läsa uppgiftsbeskrivningar, vilket ofta resulterar i att eleverna varken förstår hur eller varför något ska göras. Detta kan vara bristen när din dotter kommer hem med sina hemläxor, hon kanske redan fått allt förklarat för sig?

Men det är bra att ifrågasätta!! Det ska man alltid göra! Det visar på att du är intresserad av dina barns undervisning. Fråga läraren så fort du är tveksam till något!

Redigerat av Lemonne: 29-02-2008, 10:44

[Margaretha]

Mycket klokt talat, Pia!

Om barnen far illa ska man självklart ingripa, och ringa rektorn kan man alltid göra om man tycker att ens barn imte får den undervisning de bör ha, men föräldrarnas inställning till skolan och vad de kommunicerar till sina barn påverkar barnens skolgång väldigt mycket. Kusligt mycket!

[Lemonne]

Hmm.. ja, 7 miljoner halvfärdiga arbeten var inte riktigt sant, men jag hann komma till 15 i hennes låda innan jag slutade räkna. Då gick hon som sagt tredje klass.
Resten var dagens sanning och ja, jag gafflar på skolan också - än om att jag gnäller av mig här. Betygssättningen på Idrotten ifrågasatte jag på utvecklingssamtalet, men mentorn påpekade idogt att allabarnenmåsteföraidrottsdagbok, de som inte gör det kan inte få godkänt.
Jag är inte nöjd, men det finns säkert folk som är det. Jag är glad att jag inte är nöjd.

Förmodligen har idrottsläraren satt upp som kriterie och gjort eleverna medvetna om att för de inte idrottsdagbok så kan de inte få godkänt. Är det då rättvist att göra ett undantag för din dotter? Blir inte det bristande disciplin? Idrottsdagboken visar på att eleven själv klarar av att reflektera över sin utbildning och jag tycker detta låter alldeles utmärkt med tanke på att även de som är dåliga på idrott får en chans till ett bättre betyg.

Ger jag mina elever betygskriterien att de MÅSTE läsa minst 4 böcker under ett år för att få godkänt och de sedan inte gör det, då ska jag väl naturligtvis inte ge dem godkänt?

[Tezzla]

Förmodligen har idrottsläraren satt upp som kriterie och gjort eleverna medvetna om att för de inte idrottsdagbok så kan de inte få godkänt. Är det då rättvist att göra ett undantag för din dotter? Blir inte det bristande disciplin? Idrottsdagboken visar på att eleven själv klarar av att reflektera över sin utbildning och jag tycker detta låter alldeles utmärkt med tanke på att även de som är dåliga på idrott får en chans till ett bättre betyg.

Fast var inte själva kärnan att Grå reagearde på att fritiden skulle dokumenteras? Så läste i alla fall jag hennes inlägg.

Detta med idrottsdagböcker verkar vara inne nu. Eleverna ska dokumetera vad de gör på fritiden, hur mycket de rör på sig, hur de rör på sig, vad de har för mål i sin träning o.s.v. Jag tycker det är helt galet! Elever ska bli bedömda för vad de gör i skolan och vad de presterar där, inte för hur deras liv ser ut. Dagens nyutexaminerade idrottslärare verkar ta med sina egna intressen, sina egna mål in i sin yrkesroll. Det är fel.

[Pia L]

Jag har mycket svårt att tro att en idrottslärare utgår enbart från elevernas "idrottsdagböcker", i såna fall så skulle ju vem som helst kunna få MVG i idrotten.

Naturligtvis så är det bara en översikt över hur mycket ungdomarna är aktiva på fritiden, för att få godkänt i idrott så ska eleverna för det första infinna sig ombytta och klara till lektionerna och sedan även delta i alla aktiviteter såsom friidrott och olika bollsporter, i några skolor även dansundervisning.

[Stella-Polaris]

Det var roligt att en Finskutbildad lärare gjorde ett inlägg. Min egen uppfattning är att Finnar har bättre kunskaper än vi Svenskar. En del kanske tycker att Finland har kvar den "gamla"skolan men där finns två intressanta punkter som skiljer den Svenska och den Finska skolan.

1. Själva undervisningen. Som Katah beskriver så är läraren mer aktiv i Finland. Mer lär på lektionerna och räkna hemma. I Sverige är det lite kludd på tavlan och räkna på lektionen. Detta är ett fruktansvärt slöseri med lärarresurs och tid.

2. Diciplin. Diciplin på ungarna innebär inte automatiskt att det är dåligt. Ungar acceppterar diciplin och har du diciplin i en klass kan du hålla en lektion. Genom aktivt uppträdande måste ungarna hänga med i vad som sägs och kan ställa frågor. Om man bara säger till dem läs detta stycke så blir spridningen för stor inom klassen.. I Sverige är diciplinen ett skämt och anses av många att vara av ondo.

Lemonne, jag skulle rekomendera dig att försöka få praktik på tex Bernadottsgymnasiet. Det skulle ge dig en uppfattning om vad lite mer diciplin betyder. De bästa lärarna tror jag Ryssland har. Där tar läraren sitt jobb på största allvar, har diciplin och lär ämnena ut till ungarna. prova att ta dig dit!!!!

[Tezzla]

- Som sagt, vad har hon och hennes klasskamrater för nytta av att ha räknat symboler i samhället när de är 30 bast?

Själva räknandet av symboler kommer de inte att ha någon nytta av, men förmodligen kommer de att ha nytta av den diskussion som blev kring "symbolräknandet". Om man sätter räknandet av symboler in i ett sammahang där man för diskussioner och vrider och vänder på saker så kommer det att leda till att "kunskap fastnar". Om man däremot punktvis går igenom vad alla religioner handlar om så är risken betydligt större att det går in genom ena örat och ut genom det andra.

[Snigelhatare]

Det har ju blivit så populärt med friskolor.

Företagsidé: Friskolor med lärare utbildade i Finland och som gjort sin praktik där. Jag skulle absolut skicka dit mina barn!

[Tezzla]

Det har ju blivit så populärt med friskolor.

Företagsidé: Friskolor med lärare utbildade i Finland och som gjort sin praktik där. Jag skulle absolut skicka dit mina barn!

Och jag skulle gärna arbeta där!

[Aqvakul]

Vi hade en tråd ihöstas som tog upp liknande problem på högstadiet. Jag skrev då: (fokus var då kanske lite mer på lärarna)

"Många intressanta synpunkter att begrunda för en lärare. Jag tänkte kommentera några i form av påståenden som är mina egna tankar efter ett antal år med skolan, som lärare och förälder:

1. Det är svårt att som förälder få inblick och påverka förhållandena i skolan. Det blir allt svårare ju äldre barnen blir. Skolan borde vara mer öppen för kritik och t.ex. kunna gör något åt klart olämpliga lärare.

2. Skolan ska ta ansvaret för barns lärande, inte lägga detta på föräldrarna.

3. Lärare bör vara lärarutbildade, men personlig lämplighet är ännu viktigare.

4. Det vore önskvärt att de flesta lärarna hade annan arbetslivserfarenhet.

5. Lärarnas löner är låga.

6. Det är en enormt stor skillnad vad gäller arbetsbelastning/nedlagd arbetstid mellan olka lärare.

7. Det finns många lärare som ägnar sig åt allmänt klagande, istället för att hitta konstruktiva lösningar.

8. Mycket i skolan fungerar bra, medan media nästan bara skriver om det som inte fungerar.

Mvh
Anders"

Står naturligtvis för detta även nu. Dessutom vill jag uttrycka mitt fulla stöd till Tezzla (vi är inte alltid överens ) i hennes beskrivning av lärprocessen, som stämmer väl överens med mitt självupplevda exempel från 60-talet.

[Tezzla]

Dessutom vill jag uttrycka mitt fulla stöd till Tezzla (vi är inte alltid överens ) i hennes beskrivning av lärprocessen, som stämmer väl överens med mitt självupplevda exempel från 60-talet.

Men hur kul skulle det vara att alltid vara överens med allt och alla?

[*Stintan*]

Vad tusan är "idrottsdagbok" för fånigt påfund och vad innebär det? Är det som Tezzla skriver här ovan tycker jag skolan gör helt fel. Alla är inte idrottsintresserade och utövar idrottsliga fritidsaktiviteter. Det måste ju vara det man åstadkommer i skolan som räknas vid betygsättning inte vad ungarna gör på fritiden. Det kostar dessutom en massa pengar att vara delta i sådana aktiviteter och alla har faktiskt inte råd att bekosta sådant. Eller räcker det att man går från bussen 1km bort eller hjälper mamma stapla ved en halvtimme? Räknas sådant som idrott? Nej skolan har inte med att göra vad mina barn sysslar med på sin fritid. Då är det föräldrarnas ansvar. Att det sedan finns föräldrar som inte tar det ansvar dom borde är en annan fråga.

Självklart ska man ifrågasätta skolans tillvägagångssätt om man är missnöjd. Det gjorde jag också på den tiden det begav sig även om det inte var så populärt hos vissa lärare och jag är glad att båda mina barn klarade av alla år i skolan utan underkända betyg. Man vill ju sina barns bästa även om man i vissas ögon är en "bråkig" förälder.

[Tezzla]

Vad tusan är "idrottsdagbok" för fånigt påfund och vad innebär det? Är det som Tezzla skriver här ovan tycker jag skolan gör helt fel.

Det finns säkert massa olika varianter av dessa dag/loggböcker. Det behöver inte alls vara tokigt att eleverna dokumenterar, men när det handlar om att redogöra för sin egen fritid samt uppge mål, så tycker jag det är helt galet.