Konstiga skolarbeten, Dottern går i 8-an, ibland undrar man... Alternativ

[Fenja]

Jag förstår precis vad menar Grå och jag tycker att du gör intressanta reflektioner. Min som blir 20 år i år och han stavar fortfarande som en kratta. Troligen har han dyslexi eftersom både hans far och jag är dyslektiker, men han har aldrig fått någon hjälp för det. Han är uppvuxen hos sin far som tillyttermeravisso är just pedagog och numera rektor i en skola
När han var 16 år flyttade han till oss och började då spela en del engelska/amerikanska onlinespel, innan dess pratade han knappt engelska, men numera talar han åtminstone det flytande. Han skriver det också bättre än svenskan eftersom han är aktiv på spelforumen.
Jag anser att pedagogerna inte nödvändigtvis har förmåga att omsätta sina mångåriga studier i praktiken och det är nog just där det glappar mest. Vem som helst kan läsa in en utbildning men ytterst få klarar att utöva det de läst in på ett bra sätt, det gäller givetvis inte bara pedagoger!
Mvh
Fenja

Redigerat av Fenja: 29-02-2008, 12:41

[gammelnalle]

Skolan styrs av en hel del styrdokument, både lagar och rekomendationer. Man får tycka vad man vill om ATT och HUR men skolan har att rätta sig till dessa (med ganska stort utrymme för tolkningar)

Ämnet Idrott och hälsa är INTE samma sak som fortidens (då jag gick i skolan) "Gymnastik"

så här skriver skolverket:


Idrott och hälsa
inrättad 2000-07


Ämnets syfte och roll i utbildningen
Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse för hälsan. Barn och ungdomar behöver därför utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande. Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.

Under generationer har rörelseaktiviteter och friluftsverksamheter utvecklats. Ämnet ger kunskaper om deras framväxt, erfarenheter av att delta i dem och färdigheter i att bedriva dem. Ämnet skall även väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra.

Fysiska aktiviteter utgör en gemensam nämnare för olika kulturer. Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle.

Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i idrott och hälsa sträva efter att eleven

– utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild,

– utvecklar kunskap om vad som främjar hälsa,

– utvecklar en god kroppsuppfattning och kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv, stimuleras till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och tar ett ansvar för sin hälsa,

– utvecklar och fördjupar sin rörelseförmåga och lust att röra sig samt stimuleras att ge uttryck för fantasi, känslor och gemenskap,

– utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra,

– utvecklar kunskaper att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter samt ges förutsättningar till ett personligt ställningstagande i idrotts- och hälsofrågor,

– utvecklar förmågan att organisera och leda aktiviteter,

– får inblickar i idrottens och friluftslivets historia samt lär känna olika former av lekar, danser och idrottsformer i olika kulturer,

– utvecklar kunskaper om och beredskap för handlande i nöd- och katastrofsituationer både på land, i och vid vatten.

Ämnets karaktär och uppbyggnad
Ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll. Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor. Grundläggande är ett hälsoperspektiv som innefattar såväl fysiskt och psykiskt som socialt välbefinnande. Ämnet förmedlar därmed en syn på idrott och hälsa som har betydelse för både uppväxttiden och senare skeden i livet. Ämnet stimulerar och engagerar alla att själva ta ett ansvar för uppläggning och genomförande av motion och fysisk träning.
Det föreligger ett starkt samband mellan livsstil, livsmiljö, hälsa och livskvalitet. Ämnet förmedlar därför kunskaper om hur god hälsa och god livs- och arbetsmiljö kan främjas. I ämnet innefattas också utbildning för nödsituationer såsom livräddning och första hjälpen vid olycksfall.

Ämnet står för en helhetssyn på människan, dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra, och kan på så sätt medverka till att elevens kroppsuppfattning utvecklas. Ämnet erbjuder möjlighet att i ett naturligt sammanhang diskutera såväl hälsofrågor som etiska frågor som hör ihop med idrott och friluftsliv. Tillsammans med kunskap om de avarter och trender som är knutna till vår tids kroppsövningskultur ger ämnet möjligheter att bl.a. utifrån ett jämställdhetsperspektiv ifrågasätta de idealbilder som sprids via olika medier. I ett etiskt perspektiv ryms också frågor om förståelse för människors olika förutsättningar när det gäller fysiska aktiviteter. Ett kulturellt perspektiv i ämnet speglar såväl egna traditioner och sätt att tänka som synsätt och rörelseuttryck i andra kulturer.

Att utveckla allsidiga rörelseaktiviteter är centralt i ämnet och en allsidig rörelserepertoar kan lägga grund för en aktiv och hälsofrämjande livsstil. En positiv upplevelse av rörelse och rytm är i sin tur en grund för individuella och kollektiva övningar och främjar på så sätt såväl den improvisatoriska och estetiska som den motoriska förmågan. Detta ger möjligheter att utveckla tanke och känsla, rörelse- och idrottsfärdigheter samt träna kondition, styrka och rörlighet.

Ämnet anknyter också till de starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom friluftsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Ämnet bidrar på så sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Eleven skall
– behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll samt kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik,

– ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten,

– ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett,

– kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel,

– ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten,

– känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan,

– ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter samt veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Eleven skall
– förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang,

– kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter,

– kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion,

– kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel samt kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider,

– kunna hantera nödsituationer i och vid vatten,

– ha kunskaper i livräddande första hjälp,

– ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt.


--------------------------------------------------------------------------------

Bedömning i ämnet idrott och hälsa
Bedömningens inriktning
Bedömningen i ämnet idrott och hälsa avser elevens kunskaper om hur den egna kroppen fungerar och hur eleven bland annat genom regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv kan bibehålla och förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Det innebär att elevens kunskaper om vilka faktorer som påverkar den egna hälsan är en viktig bedömningsgrund. Elevens förmåga att använda kroppen för sammansatta och komplexa rörelsemönster på ett ändamålsenligt sätt liksom bredden av fysiska aktiviteter ingår också i bedömningen.

Ytterligare en bedömningsgrund är elevens förmåga att utföra rörelser med kontroll och precision liksom att med hänsyn till rytm och estetik ge uttryck för känslor och stämningar. Även elevens förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa utifrån både ett individ- och ett samhällsperspektiv är av vikt vid bedömningen.

Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven reflekterar med hjälp av kunskaper om kropp och rörelse över hur hälsa och välbefinnande kan bibehållas och förbättras.
Eleven föreslår och genomför fysiska aktiviteter som befrämjar egen motion och hälsa.
Eleven använder ett ändamålsenligt rörelsemönster vid deltagandet i olika fysiska aktiviteter.
Eleven deltar i och tillämpar sina kunskaper om friluftsliv under olika årstider.
Eleven använder sina kunskaper för att förutse och avvärja risker i samband med olika fysiska aktiviteter.

Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven använder sina kunskaper om livsstil, livsmiljö och hälsa för att bedöma värdet av olika idrotts- och friluftsaktiviteter.
Eleven komponerar, motiverar och genomför ett allsidigt och funktionellt motionsprogram.
Eleven organiserar motions-, idrotts- eller friluftsaktiviteter tillsammans med andra med hänsyn till olika deltagares behov.
Eleven anpassar sina rörelser till de krav som olika aktiviteter och situationer ställer på exempelvis balans, precision och tempo.



--------------------------------------------------------------------------------

Skolverket 2008-02-29



JAG kan iallafall läsa in att det knappast är "fel" att skriva om vad man gör på sin fritid... snarare tvärtom (Det är INTE i skolan som barnen skall röra på sig)
Det måste väl vara bra om skolan väcker tanken: "Jag måste kanske röra mig mera". ???




Ibland fattar man inte varför man får lära sig saker.

Jag var "skitförbannad" (ursäkta uttrycket) för att jag var tvingad att lära mig Psalmverser utantill i låg och mellanstadiet.
"Varför skall man behöva lära sig det"??????
Något svar fick jag aldrig....(kanske därför jag blev ateist?)

MEN i vuxen ålder förstod jag att det INTE handlade om psalmverser utom om att "lära utantill"
TÄNK om någon hade förklarat detta för oss (så att vi begrep) ... då KANSKE jag skulle ha haft lättare för att lära mig saker utantill. (Även om jag anser att det är en sämre form av inlärning- så finns det många gånger då det finns bra fog för den typen av inlärning)


Så OM något verkar "konstigt" i skolan: FRÅGA först innan du ifrågasätter!!!


b

[Thomas Wahlqvist]

Jag tvekade länge innan jag skrev i den här delen av forumet , då trädgård är betydligt roligare, men samlade till sist mod till mig.

På Lärarutbildningarna snackas det en hel del om de olika styrdokumenten.
På Lärarutbildningen lär man sig väldigt lite Pedagogik (Kallas didaktik).
Sen snackas det ytterligare en del om styrdokumenten och värden och normer, viktiga saker.

Jag vet, jag befinner mig mitt i utbildningen.

På lärarutbildningen har man slutat att lära ut hur en lektion skall se ut, tidigare fick man lära sig en handfull exempellektioner.


Måste finnas många lärare här, berätta hur det var på er tid då ni utbildade er.

[Thomas Wahlqvist]

Ni vet hur det kan bli här på forumet, ibland är vi inte överens, vi t.om. ogillar varandra etc.
Tänk er då att forumet är skolan, och att ni är lärare som vill diskutera.
De som ogillar era tilltag kommer då att peka på forumreglerna, för om forumreglerna består avmånga böcker, som det ägnas åt till att studera, ja då kan man säkert finna nåt motargument i forumregler/styrdokument.

Kontentan blir ju då att det inte blir så mycket uträttat , mest en massa tjafs.

[*Stintan*]

Ni vet hur det kan bli här på forumet, ibland är vi inte överens, vi t.om. ogillar varandra etc.
Tänk er då att forumet är skolan, och att ni är lärare som vill diskutera.
De som ogillar era tilltag kommer då att peka på forumreglerna, för om forumreglerna består avmånga böcker, som det ägnas åt till att studera, ja då kan man säkert finna nåt motargument i forumregler/styrdokument.

Kontentan blir ju då att det inte blir så mycket uträttat , mest en massa tjafs.

Och med det ville du ha sagt vad?

[Thomas Wahlqvist]

Att lärare och skola har svårt att åstadkomma något stort, de läser styrdokumenten som fan läser bibeln.

Är du lärare?

Eller vill du missförstå?

Redigerat av Thomas Wahlqvist: 29-02-2008, 13:34

[Aqvakul]

Att lärare och skola har svårt att åstadkomma något stort, de läser styrdokumenten som fan läser bibeln.

Är du lärare?

Tror inte att lärare läser styrdokument "som fan läser bibeln", men det är inte alldeles lätt, för att uttrycka sig försiktigt, att översätta alla vackra mål i praktiskt arbete.

Ja, jag är lärare - men också förälder, människa och samhällsmedborgare...

[Tezzla]

Att lärare och skola har svårt att åstadkomma något stort, de läser styrdokumenten som fan läser bibeln.

Styrdokumenten är just inget annat än styrdokument. Det lämnas stor öppenhet för lärarens egen tolkning. Så hur kan man då med denna öppenhet läsa styrdokumenten som fan läser bibeln?

[Thomas Wahlqvist]

Ja precis, alla studier i etik och moral som vi läser på lärarutbildningen, de är skitsvåra att använda sig utav i det dagliga hantverket, sunt förnuft får råda.

[Thomas Wahlqvist]

@Ag fick du lära dig typlektioner?

ett exempel på styrdokumentens förstörande.

En elev har svårigheter med mycket i livet, vi i lärarlaget har märkt att denna elev ser Magister Lasse som en viktig förebild bland vuxna, eleven kanske inte litar på vuxna och bara Lasse återstår. Lasse har god hand med den här typen av elever då han haft många fosterbarn, Lasse är en skicklig yrkesman i förtroendebyggande elev - vuxen. Vi på skolan vill att Lasse skall få medel för att ta hand om eleven, nån extra timme i veckan, kanske åka och fiska.......
Visst vore det väl lyckat att få hjälpa eleven?

Då piper en kollega, nej, ni får inte särbehandla.......

Jag gör det ideellt säger Lasse.

Nej du får inte särbehandla, står ju i dokumenten.......

Redigerat av Thomas Wahlqvist: 29-02-2008, 14:04

[Aqvakul]

@Ag fick du lära dig typlektioner?

Nej
mkt lite praktisk metodik på lärarhögskolan, hade däremot turen att ha mkt goda handledare på mina praktikplatser

[Thomas Wahlqvist]

Ahha, vad saknade du mest på lärarutbildningen?

Vi har ingen praktisk metodik.

Jag är så nyfiken på vad du fick lära dig, för visst var det ett tag sedan du läste?

Hur tog ni i tu med Pedagogiken, lärde ni er kort om Platon mm, och fick ni sen veta vulken typ av pedagogik som är lämplig i vissa samanhang?

Redigerat av Thomas Wahlqvist: 29-02-2008, 14:09

[*Stintan*]

Att lärare och skola har svårt att åstadkomma något stort, de läser styrdokumenten som fan läser bibeln.

Är du lärare?

Eller vill du missförstå?

Nej då men nu förstog jag vad du menade. Det är inte alltid så lätt att förstå det andra skriver eller menar så jag behövde bara ett förtydligande.

[Grå]

Fast var inte själva kärnan att Grå reagearde på att fritiden skulle dokumenteras? Så läste i alla fall jag hennes inlägg.

Detta med idrottsdagböcker verkar vara inne nu. Eleverna ska dokumetera vad de gör på fritiden, hur mycket de rör på sig, hur de rör på sig, vad de har för mål i sin träning o.s.v. Jag tycker det är helt galet! Elever ska bli bedömda för vad de gör i skolan och vad de presterar där, inte för hur deras liv ser ut. Dagens nyutexaminerade idrottslärare verkar ta med sina egna intressen, sina egna mål in i sin yrkesroll. Det är fel.

Helt rätt uppfattat av mitt inlägg Tezzla. För min del får ungarna dokumentera så fingrarna blöder, så länge de gör det i skolan och det handlar om vad de har gjort i skolan - när det gäller idrotten. Men idrottsläraren har ju inte fattat att anledningen till att det inte skrivs något i dotterns loggbok är för att vi inte är ett enda dugg idrottsintresserade och att vi går kvällspromenader med hundarna i skogen tycker varken dottern eller jag att hennes lärare behöver lägga sig i.

Myosotis, jag förstår hur du menar och ja, jag gör min beskärda del med att hjälpa henne läsa, stava och träna handstil, men som det är idag skulle jag närmast behöva ta över hela den undervisningen själv, för de bryr sig inte alls om det i skolan. De nöjer sig med det lilla.
Jag tycker att det är viktigt att man kan göra sig förstådd i tal och skrift, oavsett om det är digitalt eller handskrivet. Jag tycker också att det är mycket viktigt att man kan läsa en text och ta till sig vad som står i texten.
Jag ställer åter frågan - är det mitt fel som förälder att jag inte lärde henne detta INNAN hon började första klass?
Jag uppfostrar och samtalar med mina barn - försöker efter bästa förmåga göra dem till goda medmänniskor och medborgare, som använder huvudet och tänker efter före. Jag lär dem saker om livet som jag själv har lärt mig.
Varför ska jag ens behöva lägga mig i skolans uppgifter? Varför kan jag inte bara helt avslappnat fortsätta att uppfostra mina barn och se till att det finns mat hemma och lita på att de utbildade pedagogerna i skolan gör sitt jobb och utbildar dem i samhällets väsentliga grunder? Läsa, skriva, räkna. Religioners betydelse för mänskligheten. Politikens betydelse för samhället. Historiens betydelse för nutiden. Allt handlar inte bara om att fungera socialt. Ingen har behov av en snackfikus i ett svetsbås.


När det gäller att inte skicka med ungarna sin negativa syn på skolan, så är det rätt till viss del. Men det handlar ju också om omdömesförmåga. En del föräldrar drar sig lika lite för att spy galla på skolan inför sina barn som för att smutskasta varandra inför dem. Men jag kan inte sitta och klappa händerna och tycka att de gör ett bra arbete, när de faktiskt inte gör det.
Dottern och jag diskuterar en hel del om skolan och väger för- och nackdelar om vartannat. Hon trivs i skolan och går gärna dit och jag tycker det är bra att hon är vaken och uppmärksam inför oegentligeheter - vare sig det gäller elever eller när rektorn stod mitt på skolgården och skällde ut en av sina lärare mitt framför eleverna trots att läraren inte hade gjort något för att förtjäna det.

Stella-Polaris - ska du ha en smäll eller? Akta så att jag inte krokar av min armprotes och använder den som väderkvarnvinge

[Lemonne]

Det var roligt att en Finskutbildad lärare gjorde ett inlägg. Min egen uppfattning är att Finnar har bättre kunskaper än vi Svenskar. En del kanske tycker att Finland har kvar den "gamla"skolan men där finns två intressanta punkter som skiljer den Svenska och den Finska skolan.

1. Själva undervisningen. Som Katah beskriver så är läraren mer aktiv i Finland. Mer lär på lektionerna och räkna hemma. I Sverige är det lite kludd på tavlan och räkna på lektionen. Detta är ett fruktansvärt slöseri med lärarresurs och tid.

2. Diciplin. Diciplin på ungarna innebär inte automatiskt att det är dåligt. Ungar acceppterar diciplin och har du diciplin i en klass kan du hålla en lektion. Genom aktivt uppträdande måste ungarna hänga med i vad som sägs och kan ställa frågor. Om man bara säger till dem läs detta stycke så blir spridningen för stor inom klassen.. I Sverige är diciplinen ett skämt och anses av många att vara av ondo.

Lemonne, jag skulle rekomendera dig att försöka få praktik på tex Bernadottsgymnasiet. Det skulle ge dig en uppfattning om vad lite mer diciplin betyder. De bästa lärarna tror jag Ryssland har. Där tar läraren sitt jobb på största allvar, har diciplin och lär ämnena ut till ungarna. prova att ta dig dit!!!!

Tack för rekommendationerna! Jag vill bara påpeka att jag inte nödvändigtvis står för skolans pedagogiska upplägg, arbetar man utefter Vygotskijs teorier gynnas de som klarar av att ta ansvar för sin egen utbildning medan de som skulle behöva tydliga riktlinjer missgynnas.

Jag hör till de som tycker att skolorna idag är alldeles för odisciplinerade, att läroplaner och styrdokument är alldeles för fria att tolka och betygsunderlag är godtyckligt.

[Grå]

Förmodligen har idrottsläraren satt upp som kriterie och gjort eleverna medvetna om att för de inte idrottsdagbok så kan de inte få godkänt. Är det då rättvist att göra ett undantag för din dotter? Blir inte det bristande disciplin? Idrottsdagboken visar på att eleven själv klarar av att reflektera över sin utbildning och jag tycker detta låter alldeles utmärkt med tanke på att även de som är dåliga på idrott får en chans till ett bättre betyg.

Ger jag mina elever betygskriterien att de MÅSTE läsa minst 4 böcker under ett år för att få godkänt och de sedan inte gör det, då ska jag väl naturligtvis inte ge dem godkänt?

Ok ok, jag förtydligar mig:

Jag blir förbannad för att alla ungar i hela sverige, eller åtminstone dem som har min dotters idrottslärare, riskerar att få IG i idrott, trots att det deltar i undervisningen, men p.g.a att de inte för idrottsdagbok - d.v.s redovisar för sin lärare vad de gör på sin fritid.
Detta handlar inte enbart om min dotter. Det handlar också om dem som jag har hand om på gymnasienivå, 16-20 år som inte ens kan göra sig förstådda i tal. Unga människor 16-20 år som inte fattar vad 32 mm från den ena kanten till den andra innebär när de har en linjal i handen. Unga människor som överhuvudtaget inte kan skriva en hel mening som förklarar vad de tänker. Barn till svenskfödda föräldrar. Faktiskt i övrigt normalt fungerande människor, som någonstans har ramlat emellan ett par karmstolar.

Så min fråga återstår - till viss del:
Vad i hela friden sysslar de med i grundskolan nu för tiden??!!

[Farbror Blå]

Jag har varit lärare i femton år och tycker Sverige SKA HA en pluggskola!
Vad är felet med att pränta in en bas av kunskaper?
Skadar det nån? retar det nån? kan det månne komma till nytta nån gång i framtiden?

Sen att vi ska ha ett problemlösande arbetssätt är en helt annan sak.
Jag tror en del öppna uppgifter är bra för framtidens kreativitet, för idag är vi rejält fyrklantiga i både institutioner och arbetsliv.

Om vi tror att framtidens vuxna, beslutsfattarna, ska kunna göra samhället och miljön något bättre, bör dom vara rustade före nya sätt att se saker, nya tankesätt (ordet "tänk", använder jag medvetet inte, dagissvenska)

Men dom är också totalt chanslösa om dom inte har rejäla baskunskaper i samhällskunskap, matematik, svenska, språk mm.
Inga öppna lösningar kommer till stådn om man inte redan har NÅGRA SOM HELST kunskaper att hänga upp dom på.

Sen tyckte jag den första uppgiften vi fick läsa om var fullständigt strunt.

[*Stintan*]

Det är väl självklart fel på skolan och inte föräldrarna om inte ungarna ens kan läsa, skriva och räkna när dom slutar skolan. Jag har själv en dotter som fortfarande i vuxen ålder inte kan stava utan skriver som en kratta. Då ägnade jag ändå massor av tid dagligen för att stötta henne. Hon kan ringa mig och fråga vad en mening betyder när hon läser en text därför att ordförståelsen är urusel även om det blivit mycke bättre med åren. Ibland frågar jag mig vad hon egentligen lärde sig under de 12 år hon tillbringade på skolbänken. Resurserna ska ju naturligtvis finnas i skolan.

[Aqvakul]

Till Grå!

Jag förstår verkligen att du är orolig för din dotter och att skolan hittills inte gett henne den grund hon behöver för att gå vidare i livet. Ditt engagemang och ditt patos i frågan visar att du tar ditt ansvar som förälder. Det är oerhört olyckligt och smärtsamt att ni har hamnat i den situation ni nu befinner er i, särskilt för dig som förälder.

Vad jag däremot ställer mig lite undrande till är hur du utifrån detta med ganska breda penseldrag totalt odugligförklarar den svenska skolan, lärarkåren, högskolestudier m.m.

Om du vill nå framgång vad avser din dotters skolsituation så rekommenderar jag att du koncentrerar dina krafter på att hitta en lösning på den, istället för att kritisera ner hela systemet.

Jag hoppas verkligen du får rätt på det här, barnens väl och framtid är ju kanske det allra viktigaste för en förälder.

Hälsningar
Anders

[Grå]

Vad jag däremot ställer mig lite undrande till är hur du utifrån detta med ganska breda penseldrag totalt odugligförklarar den svenska skolan, lärarkåren, högskolestudier m.m.

Om du vill nå framgång vad avser din dotters skolsituation så rekommenderar jag att du koncentrerar dina krafter på att hitta en lösning på den, istället för att kritisera ner hela systemet.

Lugn och fin i byxan Snigel, jag har inte glömt bort dig bara för att jag inte svarat på dina inlägg just idag..

Som jag skrev tidigare - jag ligger på skolan som en bandhund, men jag går inte på föräldramöten längre, är en nationell P.I.T.A, men jag gnäller av mig här. Lyfter frågan och diskuterar den med engagerade trädgårdstomtar - det är väl inte så underligt?

Odugligheten inom skolan ser jag som ett mönster som egentligen startar i hemmet, för varför har uppfostran och tankar om rätt & fel fått så stor plats i skolmiljön?
Varför har droger och hälsa blivit en sak som skolan måste ta tag i? Varför är mobbing något som skolan ska ställas inför rätta för? T.ex.
Allt detta tar upp en massa tid och är uppenbarligen jätteviktigt att det får göra eftersom det av någon anledning missas av föräldrar som kanske tror att deras viktigaste uppgift i livet är att vara kompisar med sina barn? Jag vet inte?
Det som har hänt är att det som skolan egentligen ska göra kommer i skymundan och då tycker jag att om man ska utnyttja det lilla utrymme som finns kvar till grundläggande kunskaper så måste det ske med enorm kvalitet och fokusering och som du kanske förstår av det jag skrivit så ser jag inga spår av fokusering i dagens undervisningsmetoder.

Återigen - vem ska då lära ungarna att läsa, skriva och räkna?