Uppmaning - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

Uppmaning

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	12-08-2003, 23:43 L�nk hit: #21
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Intressant att l�sa era erfarenheter om att j�ttebalsaminen p� vissa st�llen inte lyckas v�xa eller sprida sig. H�r p� holmen i zon 3 sprider den sig mycket snabbt. Fr�n en rabatt till ett halvskuggigt skogsomr�de till alla m�jliga st�llen runt skogomr�det. Jag tycker det �r en intressant och vacker v�xt, men gillar inte att den p� vissa omr�den sprider sig s� snabbt. Utan den vill jag inte vara, men det �r en av mycket f� v�xter jag absolut inte vill ha in p� min tomt. I en tr�g�rd har de givit upp en tidigare stor rabatt f�r att balsaminen kommer i tusental p� v�ren, f�rsommaren och �ven om man rycker upp dessa tv� generationer - ocks� p� sensommaren. Men sv�rare �n kirs borde den inte vara att f� bort fr�n en rabatt �nd�. Om man �gnar ett �r att gr�sklippa och kanske en vinter och v�r att markt�cka borde det g�r att plantera in n�got annat ocks�. Ni som odlar j�ttebalsaminen utan problem med o�nskad spridning �r bara att gratulera! Forts�tt med det, f�r helt utan att kunna besk�da denna starka v�xt vill man ju inte vara. -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-08-2003, 22:22 L�nk hit: #22
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Jag hittade en del bra information om invationsarter i sverige. Forskningsprojekt om "AquAliens" Informations sida fr�n naturv�rdsverket Ett sitat fr�n naturv�rdsv�rkets sida; "Fr�mmande arter som hot mot Sveriges biologiska m�ngfald F�r den inhemska floran och faunan kan fr�mmande v�xter och djur utg�ra ett hot p� flera olika s�tt: En fr�mmande art kan utrota n�gon av landets egna arter eller best�nd. Ett exempel �r minken, en nordamerikansk art som i slutet av 1920-talet b�rjade f�ras in i Sverige f�r uppf�dning p� p�lsfarmer. M�nga djur har rymt eller sl�ppts ut fr�n dessa farmer, inte minst under andra v�rldskriget, d� �garna inte l�ngre hade r�d att ge minkarna mat. Under senare tid har djurr�ttsaktivister saboterat flera p�lsfarmer och sl�ppt ut ett stort antal djur. Minken, som numera �r spridd i hela Norden, �r ett effektivt rovdjur som �ter fisk, f�gel, mindre d�ggdjur, kr�ldjur och kr�ftor. I Sverige har den orsakat st�rst skada l�ngs kusterna, framf�r allt genom att attackera sj�f�glar som h�ckar p� marken. I Stockholms yttersk�rg�rd �r inte minst tobisgrisslan hotad; i Blekinge sk�rg�rd skr�nt�rnan. En fr�mmande art kan f�r�ndra ett helt ekosystem. Uts�ttning av fisk i fisktomma sj�ar �r ett exempel. Fisktomma vatten �r vanligen rika p� bladfotingar och liknande kr�ftdjur, men dessa blir snabbt upp�tna och f�rsvinner s� snart det kommer fisk i sj�n. Detta skapar i sin tur problem f�r alf�geln, som till stor del livn�r sig p� kr�ftdjuren ifr�ga. Signalkr�ftan �r resistent mot kr�ftpest men har bidragit till sjukdomens spridning i Sverige. - Foto: Magnus Melin/Naturbild. En fr�mmande art kan vara b�rare av nya sjukdomar som angriper inhemska arter. I m�nga vattensystem har den nordamerikanska signalkr�ftan satts ut som ers�ttning f�r den inhemska flodkr�ftan, som drabbats av en svampinfektion kallad kr�ftpest (�ven den av nordamerikanskt ursprung). Signalkr�ftan kan ofta fungera som smittb�rare av kr�ftpesten. P� s� s�tt har den bidragit till att sjukdomen permanentats och till att utslagningen av de kvarvarande best�nden av flodkr�fta kunnat forts�tta." Listor p� invationsarter i Sverige: Direktl�nk till en lista �ver invationsarter p� land En lista p� marint fr�mande arter i sverige En lista �ver fr�mande arter i sveriges sj�ar och vattendrag ^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^ Intressant l�sning, om man orkar. Men man kan ju kolla de grupper som man �r intresserad av... Nu m�ste till�ggas att alla arter inte �r argrisiva invationsarter, uten de allra flesta kan leva utan att f�rst�ra/st�ra den naturliga ekobalansen. Som exempel kan n�mnas vinb�rs sn�ckan och m�rdarsnigeln. Den ena g�r stor skada medans den andra �r ganska harml�s om den inte bildar allt f�r stora populationer, som tur �r det inte s� vanligt. Hoppas ni orkar l�sa, f�r det �r intressant -------------------- Erik, zon II

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-08-2003, 22:24 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	CITAT (Cilla @ 13-08-2003, 00:43) H�r p� holmen i zon 3 sprider den sig mycket snabbt. Fr�n en rabatt till ett halvskuggigt skogsomr�de till alla m�jliga st�llen runt skogomr�det. Hur kan du uppmana f�lk att odla den n�r du vet hur den sprider sig? Jag tror inte du vet vilken skada den g�r.... -------------------- Erik, zon II

Anders zon III Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	13-08-2003, 22:38 L�nk hit: #24
Medlem Antal inl�gg: 305 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 15	Har f�rs�kt odla den, men den torkar alltid bort hos mig - m�ste vara en helt annan grej vid vattendrag och p� syd- och v�stkust...

Berith Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	14-08-2003, 07:44 L�nk hit: #25
Medlem Antal inl�gg: 15 282 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 18	Cilla,13-08-2003, 00:43 Ni som odlar j�ttebalsaminen utan problem med o�nskad spridning �r bara att gratulera! Forts�tt med det, f�r helt utan att kunna besk�da denna starka v�xt vill man ju inte vara. Javisst �r den vacker! - Virtuella florans bildgalleri. -------------------- ----<--<-@ Att d�lja ett fel med en l�gn �r som att d�lja en fl�ck med ett h�l. @->-->----

Adri-Anne Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	14-08-2003, 07:58 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 814 Medlem sedan: 07-02-2003 Medlem nr: 700	Vilken urtjusig bild Berith Har i flera omg�ngar haft j�ttebalsamin i min "Snusn�sduk" Har aldrig haft n�gra problem med fr�spridning, n�gon enstaka planta har dykt upp, h�r och d�r, trots att dom har varit omkring tv� meter h�ga och haft armstjock v�lgrenat stam, med massor av blommor. Klipp bort alla �verblommade blommor, sedan blir det inga problem. Tycker att balsaminen �r mycket vacker. Tyv�rr har jag inte plats f�r den l�ngre, annars skulle jag ha den varje �r.

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-08-2003, 07:55 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	CITAT (e_sedell @ 13-08-2003, 23:24) Hur kan du uppmana f�lk att odla den n�r du vet hur den sprider sig? Jag tror inte du vet vilken skada den g�r.... Hej Erik, Jag har helt riktigt inte hittat exempel p� j�ttebalsaminens skador p� orter i Sverige mer �n beskrivningar om att den skulle kunna sprida sig enormt snabbt. Jag har sett den tr�nga ut annat i tr�dg�rdar ungef�r som praktlysning och vintergr�na sprider sig, men inte i vilda naturen �ven om jag sett den spridas d�r ocks�. Trots den enorma inneboende f�rm�ga den har att sprida sig verkar det p� mig som att den �nd� har sv�rt att sprida sig "�verallt". Men kanske har jag missat n�got som du s�ger. Ser jag den orsaka skada i naturen s� kommer jag ocks� s�lla mig till dem som vill stoppa den fr�n att planteras. Lite hoppfullt �r det att m�nga misslyckas med att plantera den - d� misslyckas den s�kert sj�lv i vilda naturen ocks�. Jag h�ller med om att man ska vara f�rsiktig och jag skulle inte odla den sj�lv, men beh�ver nog konkreta exempel p� var den skadat annat innan jag g�r s� l�ngt som du. Det var intressanta l�nkar du satte in, tack f�r dem! Vad m�nga arter det �r som inf�rts och p� olika s�tt �r fr�mmande f�r svensk flora; �pple, gr�sl�k, gran, fl�der, lupin, akleja, persilja... -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Berith Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-08-2003, 09:13 L�nk hit: #28
Medlem Antal inl�gg: 15 282 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 18	H�ller med dej Cilla, jag har ocks� kvar min �sikt om j�ttebalsaminen tills jag ev. upplever n�t annat. I en annan tr�d diskuteras nu �kervinda, det �r en blomma som "skr�mmer" mej mer eftersom man l�tt tappar kontrollen �ver dess rotsystem. Tror att rotogr�s st�ller till mer f�rtret �n en ett�rig fr�spridare! -------------------- ----<--<-@ Att d�lja ett fel med en l�gn �r som att d�lja en fl�ck med ett h�l. @->-->----

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-08-2003, 10:18 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Den vackra �kervindan, ja... Den har verkligen utvecklad god f�rm�ga att kv�va! Jag har n�gra andra, l�nga snabbt slingrande saker som jag tror �r bindor. Dyker upp lite varstans och kl�ttrar g�rna p� solrosorna. De �r betydligt sn�llare �n �kervindan, men st�ller till en del trassel �nd�. �ker- eller l�vbinda Sn�rvinda En annan slingrande sak som st�r mitt kryddland �r en orangegul, smal och l�vfri slingerv�xt med vitgula sm� svulster som kan vara blomst�llningar. Sn�rjer h�rt det den kl�ttrar p�. Den �r liten men kan sn�rja in en stor planta p� nolltid och det �r sv�rt att se var den har kontakt med jorden. N�gon som vet vad det �r? -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

Cilla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	15-08-2003, 10:21 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 9 115 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 126	Ser nu i virtuella floran att det kan vara linsn�rjan jag har, http://linnaeus.nrm.se/flora/di/convolvula...cu/cuscepl.html. Den ska visst vara utrotad sedan 1950-talet, s� man kanske ska vara lite r�dd om den �nd�! -------------------- Cilla, zon 3 TR�DV�RDSKOLAN Sveriges Arboristf�rbund SAF

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	15-08-2003, 11:11 L�nk hit: #31
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Den sprider sig fr�mst utmed sj�ar och i st�rd mark, men �ven p� t.ex. �ngsmark d�r den st�ller till stor skada genom at den �r kv�ve bindande och skuggar andrav�xter genom att den v�xer kvaftigt och t�tt. Den betraktas som naturaliserad i Gata- svealand sedan 1920-talet. Under 1900-talets andra helft har den �kat drastiskt i och med att trandn�ra betet har minskat. Men som sakt det �r inget p�hitt fr�n min sida, det st�r ju till och med om den i FN-konventionen. Den artickel jag har l�st �r ett examensarbete av Charlotta Larsson vid botan i uppsala. Artikeln finns publiserad i Bio diverse nr 1, 2003, sidan 10. -------------------- Erik, zon II

�sa K, zon 1 Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	15-08-2003, 12:10 L�nk hit: #32
Medlem Antal inl�gg: 379 Medlem sedan: 04-11-2002 Medlem nr: 123	F�r m�nga �r sedan var det ett himla liv p� en man som uppmanade till utrotning av Bj�rnloka. Jag tror attt �ven V�gverket var ute och sprutade. Min egen erfarenhet av Bj�rnlokan: jag fick en ett�ring av en sl�kting i H�gan�s, den planterade jag i tr�dg�rden och pysslade om och klippte gr�s under. Plantan blev ca 150 - 200 cm h�g. N�r fr�korgen var "klar" tog jag av och torkade den. Jag hade aldrig n�gra besv�r av Bj�rnlokan och inte kom det upp n�gon mer heller Det s�gs att den kan ge br�nnskador p� hud vid solsken. F�r en tid sedan k�rde jag ner till Sk�ne....och d�r vid v�gkanten stod pl�tsligt en Bj�rnloka, jag undrar hur l�nge den fick vara kvar? Vad tycker ni om lupiner utefter v�garna ? Lupinen kv�ver ocks� v�xtligheten under sig. Den �r ocks� kv�vebindande. Balsaminen har jag nog inte sett h�r p� V�stkusten. D�rimot f�r jag en oj�mn kamp mot Kirsen som ocks� kan kv�va annan v�xtlighet. Till slut: J�ttebalsamin, Lupiner och Bj�rnloka g�r att h�lla efter men citat:"Tror att rotogr�s st�ller till mer f�rtret �n en ett�rig fr�spridare! -------------------- H�lsningar �sa ,, --^..^-- ,,

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	17-08-2003, 12:26 L�nk hit: #33
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	Lupinerna tr�nger ju undan, men deras fr�n skv�tter inte iv�g p� samma s�tt. Jag vet att de �r kv�vebindande, det �r de flesta v�xter som tillh�r �rtfamiljen... Bj�rnlokan vet jag inte hur den ser ut ens, men det �r antagligen en ganska agresiv invationsart. Rotogr�sen �r bedr�vliga. Kirsen avskyr jag, men den sprider sej inte l�nga str�ckor �ven om den st�ller till det d�r den finns. Den f�r ju ocks� fr�n som f�glarna b�r med sej, men jag har inte s�tt s� mycket fr�plantor.... men det �r klart, den r�knas ock� till agresiv invationsart... -------------------- Erik, zon II

Nav�sarn Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-08-2003, 09:58 L�nk hit: #34
Medlem Antal inl�gg: 26 Medlem sedan: 14-07-2003 Medlem nr: 1 894	CITAT (�sa K @ zon 1,15-08-2003, 13:10) F�r m�nga �r sedan var det ett himla liv p� en man som uppmanade till utrotning av Bj�rnloka. Jag tror attt �ven V�gverket var ute och sprutade. Det var v�l j�ttebj�rnlokan fr�n sibirien va? Jag har h�rt att man �ven i mina trakter utrotade m�nga, d� de �r fler�riga var man tydligen tvungen att gr�va upp rotsystemet p� varje v�xt �xo. Vet inte riktigt hur l�nge sedan det var, kanske p� 70 eller 80 talet. V�r egen bj�rnloka �r v�l ingen fara med. H�lsningar, Nav�sarn.

Wargen Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	20-08-2003, 09:00 L�nk hit: #35
Medlem Antal inl�gg: 633 Medlem sedan: 17-11-2002 Medlem nr: 365	Har �ntligen kommit iv�g och pl�tat Balsaminf�ltet. D�r har de hittat r�tt plats. Har noterat att de finns p� m�nga fler platser i �r, �ven vid str�nderna (V�ttern) inne i Hjo stad.

crille Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	20-08-2003, 16:41 L�nk hit: #36
Medlem Antal inl�gg: 39 Medlem sedan: 09-04-2003 Medlem nr: 1 097	jaha jag som har fin fina balsamin fr�n som ja ska s�tta i min tr�dg�r ajja ja t�nker s�tta end�n de e ju ba att norpa av dom h�gexplosiva fr�st�llningarna! och beh�lla n�ra och s�tta dom

e_sedell Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	20-08-2003, 19:54 L�nk hit: #37
Medlem Antal inl�gg: 2 001 Medlem sedan: 01-02-2003 Medlem nr: 662	......agresiv invations art. Det kliar i fingrarna att g� ut med en lie p� f�ltet, men nu �r det ju lite sent. N�sta f�rsommar? -------------------- Erik, zon II

G� till: Sm�prat

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 17-10-2025, 11:27

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon