|
Länge sedan vi hade en så härlig vårvinter i påskatider. Själva påsken var den mest strålande på många år. Klarblå himmel. Temp natt runt –20° dag ca –3° — -5°. Svaga vindar. Stenhård skare med några cm nysnö. Även i dag var det skapligt. 5 cm nysnö, -7° och molnigt på förmiddagen som efterhand lättade och gav lite sol på eftermiddagen.
Naturligtvis handlar det inte här om att bry sig om växtriket och trädgården. Den vilar som björnen i ide.
Påskdagens lyckade angelfiske gav sonen Jonas idén till gäddqueneller till dagens middag och han lyckades å det berömmeligaste.
Ni undrar förståss vad man fördriver tiden med i detta permafrostens rike? Jo! Man tar en tur med skotern. Barnen åker pulka och snowracer på lägdorna medan pappor och äldre släktingar boxerar upp dem för nya race. Grannbarnen och våra barnbarn lever loppan tillsammans. Vi vuxna struntar i omvärlden och pratar vardagsguano.
Eftersom det inte var isfiskeväder i dag så fraktade vi hem den andre sonens avverkade björkved, ca 4 kubik. Delade på en Pripps och barnen fick Festis. Dubbelt upp med ved så är vi klara för årsbehovet.
En presenthibiskus, visserligen dvärgbehandlad men ändå, två år gammal skall till att blomma. Ödesträdet, svärmorsminne, blommar. Pellisarna som klipptes till stubbar för två veckor sedan skjuter friska skott.
Ängelen i källaren börjar komma igång. Växthusdörrarna går att öppna. Solen börjar svetsa, framför allt på eftermiddagarna. Och allra främst står ljusets återkomst.
I trygg vila under 50 cm snö inväntar ett antal fröer på värmens återkomst.
Just nu nattas barnbarnen och Eva och Cecilia tittar på Martin Ts äntligen hemma.
Fridfullt är ordet för välbefinnandet.
Ha det, mae råkes
|
Vår vinter 2008-03-25, Här och nu
25-03-2008, 20:40
