Länge sedan vi hade en så härlig vårvinter i påskatider. Själva påsken var den mest strålande på många år. Klarblå himmel. Temp natt runt –20° dag ca –3° — -5°. Svaga vindar. Stenhård skare med några cm nysnö. Även i dag var det skapligt. 5 cm nysnö, -7° och molnigt på förmiddagen som efterhand lättade och gav lite sol på eftermiddagen.

Naturligtvis handlar det inte här om att bry sig om växtriket och trädgården. Den vilar som björnen i ide.
Påskdagens lyckade angelfiske gav sonen Jonas idén till gäddqueneller till dagens middag och han lyckades å det berömmeligaste.

Ni undrar förståss vad man fördriver tiden med i detta permafrostens rike? Jo! Man tar en tur med skotern. Barnen åker pulka och snowracer på lägdorna medan pappor och äldre släktingar boxerar upp dem för nya race. Grannbarnen och våra barnbarn lever loppan tillsammans. Vi vuxna struntar i omvärlden och pratar vardagsguano.

Eftersom det inte var isfiskeväder i dag så fraktade vi hem den andre sonens avverkade björkved, ca 4 kubik. Delade på en Pripps och barnen fick Festis. Dubbelt upp med ved så är vi klara för årsbehovet.

En presenthibiskus, visserligen dvärgbehandlad men ändå, två år gammal skall till att blomma. Ödesträdet, svärmorsminne, blommar. Pellisarna som klipptes till stubbar för två veckor sedan skjuter friska skott.
Ängelen i källaren börjar komma igång. Växthusdörrarna går att öppna. Solen börjar svetsa, framför allt på eftermiddagarna. Och allra främst står ljusets återkomst.
I trygg vila under 50 cm snö inväntar ett antal fröer på värmens återkomst.

Just nu nattas barnbarnen och Eva och Cecilia tittar på Martin Ts äntligen hemma.
Fridfullt är ordet för välbefinnandet.

Ha det, mae råkes

Tack för en härlig påskbetraktelse

En underbar redovisning av din påshelg i familjekrets.Även här nere hade vi en vit påsk,skidföre kom inte förän idag.Så jag nöjde mig med en skogspromenad med barnbarnen,vi plockade påskris till lunchbordet.

Ni har haft ungefär samma påskväder som vi Fast vi har inte haft lika bra skaraföre...
Tanken var ju att vi för första ggn på flera år skulle komma oss ner på sjön, men svågerns skoter rasade på långfredan och tre familjer på en skoter... Nja, lite vanskligt är det när sjön är ett par mil lång... Däremot grävde svågern (i sinne tro?) en rejäl grop i snön, ca 1.20 djup, där vi fick sitta och elda och må gott i solen.

Själv har jag haft växthuset igång - dagtid- i en dryg vecka nu. Känns alldeles förfärligt härligt!