Jag har en sk. Gräsmatta. Eller mossmatta..?, Måste det vara perfekt? Alternativ

[MammaMattsson]

I alla trädgårdstidningar ser jag perfekta gräsmattor, de ser ut som golfgreener, och jag undrar om de aldrig sett maskrosor,revsmörblomma och mossa?
Min variant är gräs på vissa håll, och mossa på annat. Med maskrosor. Men jag tycker om mossmattan, den är grön,mjuk att gå på och tät. Finns det ingen annan som uppskattar det?

Tomten, som jag håller på att förvandla till trädgård är anlagd någon gång på 20-30-talet, med gamla äppelträd, en enorm Schersmin och litet ännu oidentifierade prydnadsbuskar, jo, jag har hasselnöt också, och två jättestora lärkträd.
Tack till den som grävde ned det stora Gullregnet också!

Men, hur många av oss har en flaska Roundup att ta till i smyg?
Jag har det! Fast man ser det aldrig på bild i Allt om Trädgård.... Jag kan bara inte vara helt ekologisk på ett tunnland, då skulle det behövas en heltidsanställd trädgårdsmästare, minst. Jag rensar så mycket det går för hand, och försöker respektera naturen, men det räcker inte alltid. Tröstar mig med att jag iallafall fått flaskan att räcka i tre år, så någon frikostig användning är det ju inte.

Eftersom jag ärvt mitt ställe, så har jag vistats här på somrarna sedan barnsben, och jag kan hela tomten som i min egen ficka, men, jag har svårt att förlåta min mormor för att hon satte motorsågen i två fantastiska gamla Hagtornsbuskar, som hade stammar som en kraftig mans ben. " Barnbarnsbarnen kunde sticka sig!" var skälet, och det var precis innan jag tog över. Sådana Hagtorn kan ej fås för pengar... Nu står det stympade lik kvar av dem. Jag skall sätta klätterrosor bredvid dem, så stammarna får stå kvar. Jag inbillar mig att de är bra för humlor och andra kryp som övervintrings och bo-ställe. De får helt enkelt multna bort i sin egen takt. Men det är nog inte synd om mig. Det är stort. Mycket stort, att ha cirka 5000 kvm tomt att bre ut sig på är ganska lyxigt tror jag, iallafall nära Stockholm, som jag bor. Fast, det lär väl bli som med datorns hårddisk, man tycker det är stort, sedan har man fyllt det fortare än man tror, och suktar efter mer, och mer.

Stress gör sig också påmint, bostadshuset skall rivas i år, vi kommer att få nödbo pyttelitet i en grannes sommarstuga, medans bygget av det nya kommer att pågå. Men, ni anar inte hur MYCKET prylar en familj har....Som skall packas ned dessutom. Sedan ligger växthuset jag fick nedmonterat under en stor presenning som ett dåligt samvete, men jag tänkte flirta med grundgrävaren, om han kan gräva ut så att vi kan gjuta en riktig grund till växthuset också. Jag hoppas att det går. Lågbudget-växthuset ( i plast och stålrör får stå en säsong till, lappat & lagat) Huvvaligen, men, när allt är klart, så kommer jag bestämt att vägra flytta. Någonsin.
(Jag är personen som inte direkt var entusiastisk över förra årets Greklandsresa, då jag egentligen ville vara hemma och se pionerna slå ut.. )

Och hur är det med min mormor då?
Jodå, hon lever och mår bra! Hennes äldsta barnbarnsbarn är förövrigt 19 år (!) och vi har alla nära kontakt. Det som är underbart, är att mormor och min mor bestämde sig för att köpa en tvåplansvilla och dela den, ett generationsboende helt enkelt! Till trygghet och gagn för oss allihop. Det gillar jag, i dessa tider när det talas om eländiga förhållanden på äldreboenden.

Så,
Använder ni bekämpningsmedel?
Accepterar ni mossan, eller är det krig emot den?

Eventuella mormödrar kan ni berätta om, om ni vill...Ville bara prata av mig litet, efter en natts sömnlöshet...