Hej alla!
Måste bara få skriva av mig lite.
Det är ett rent helvete, ursäkta språket, när ens vänner lämnar en.
En av mina älskade katter gick bort i fredags morse i bilen på väg till vår veterinär.
Sedan dess har man bara sörjt och klandrat sig själv för att man inte såg att han var sjuk innan.
Men det var inte förrns tidiga morgonen mellan torsdagen och fredagen som han blev riktigt sjuk.
In i det sista så åt han sin mat.
Och hur folk än säger till en att man inte kan veta, så är ändå självförebråelserna där.
Jag borde ha gjort si och så. Och det gör _så_ ont.
Nu lider han inte mer och har fått komma till vår gamla vän Lia, Golden retriever, på andra sidan Regnbågsbron.
Jag kommer aldrig glömma honom.
Tuck-Tuck
En hedran till en saknad bästa vän, Tuck-Tuck 2001-04-01 - 2008-04-04
07-04-2008, 11:59
