Här krossas kistan. Alternativ

[Aqvakul]

Håller med, jag ska bli så liten som möjligt, inte ställa till med något miljöproblem om det går att undvika...... Inte heller ska min son behöva få dåligt samvete för att han inte sätter blommor på nån grav.

Nej, jag har inget önskemål om någon grav - men det får väl annars de efterlevande bestämma.

[Meriona]

Jo det är klart att det är de som bestämmer, men man kan ju tala om för dem att de inte behöver känna att de måste någonting. Själv kommer jag att sakna mina föräldrar varenda dag efter de går bort, men jag hoppas att jag slipper gå till nån grav för att göra det. Men om broder och mors sambo så önskar så får det väl bli så ändå.

[Ralf]

Låta saken bero, så länge inte ägaren klagar

vad skaen bero, jag har varit med på kyrkogård o hittat benrester. I framtiden kommer vi att hitta kistor som e halvruttna o halvtorkade kroppar. Är det din mening att dom som arbetar på kyrkogårdarna ska hålla på med dessa rester?

[GunnellF]

Det som är bra med domen är att man fastslår att ansvaret ligger högre upp. Det hade känts fel att kyrkvaktmästaren ensam skulle bli syndabock. Samtidigt kan man tycka att han borde förstått bättre.

Alltså, faktum är att när man jobbar på kyrkogård i många år så blir man lite "avtrubbad" och vad jag har förstått av hanteringen i Vännäs så var det så man brukade göra där. Den här vaktmästaren jobbade som man brukar, inget konstigt med det. Att krossa kistan är av rent praktiska själ, för att inte jorden ska sätta sig efter ett-två år när kistan kollapsat av sig själv. På de flesta kyrkogårdar (i Uppdrag granskning var det ändå bara en bråkdel av alla kyrkogårdar i Sverige som man kollat upp) får naturen ha sin gång, utan kistkrossning. Graven får sätta sig och man fyller på jord efter ett par år.

Jag har själv jobbat på kyrkogård i många år, men har aldrig upplevt nån krossning av kistor. I och för sig har jag jobbat där det varit överlag urnsättningar/minneslund dvs det har varit mest kremationer, men jag har även jobbat där man till största del gravsatt kistor och där absolut ingen åverkan har gjort. Som vaktmästare är det självklart viktigt att ha respekt för den här hanteringen, men det finns alltid en risk att man blir lite avtrubbad när man har döden omkring sig hela tiden - därför är det viktigt att ledningen i församlingarna har klara regler över hur hanteringen ska gå till.

Därför tycker jag att det är riktigt att kyrkorgårdsvaktmästaren i Vännäs blev frikänd. Han gjorde inget fel, han gjorde som man brukar göra på den kyrkogården och det är ledningen som måste sätta dessa riktlinjer och även ta ansvar när det blir fel.

Det som är bra med domen är att man fastslår att ansvaret ligger högre upp. Det hade känts fel att kyrkvaktmästaren ensam skulle bli syndabock. Samtidigt kan man tycka att han borde förstått bättre.

Alltså, faktum är att när man jobbar på kyrkogård i många år så blir man lite "avtrubbad" och vad jag har förstått av hanteringen i Vännäs så var det så man brukade göra där. Den här vaktmästaren jobbade som man brukar, inget konstigt med det. Att krossa kistan är av rent praktiska själ, för att inte jorden ska sätta sig efter ett-två år när kistan kollapsat av sig själv. På de flesta kyrkogårdar (i Uppdrag granskning var det ändå bara en bråkdel av alla kyrkogårdar i Sverige som man kollat upp) får naturen ha sin gång, utan kistkrossning. Graven får sätta sig och man fyller på jord efter ett par år.

Jag har själv jobbat på kyrkogård i många år, men har aldrig upplevt nån krossning av kistor. I och för sig har jag jobbat där det varit överlag urnsättningar/minneslund dvs det har varit mest kremationer, men jag har även jobbat där man till största del gravsatt kistor och där absolut ingen åverkan har gjort. Som vaktmästare är det självklart viktigt att ha respekt för den här hanteringen, men det finns alltid en risk att man blir lite avtrubbad när man har döden omkring sig hela tiden - därför är det viktigt att ledningen i församlingarna har klara regler över hur hanteringen ska gå till.

Därför tycker jag att det är riktigt att kyrkorgårdsvaktmästaren i Vännäs blev frikänd. Han gjorde inget fel, han gjorde som man brukar göra på den kyrkogården och det är ledningen som måste sätta dessa riktlinjer och även ta ansvar när det blir fel.

[GunnellF]

Jag kan ju även tycka, att om folk i gemen vore med aktiva vid anhörigas bortgång skulle risken för såna här saker minimeras. Var med vid nedsättning av kista, vid kremering osv osv... Vem som helst kan svepa sin anhöriga - det blir billigare, sorgearbetet sätter igång snabbare, man känner sig delaktig. Idag vill man helst stoppa i huvet i sanden och helst inte låtsas om att nån har dött! Man lämnar över allt jobb till andra och betalar gärna för det hellre än att delta.

Den som tror att risken för skändning är mindre vid kremering invaggar sig i en falsk trygghet. Jag säjer inte att det inte är i sin ordning vid kremeringar, men risken finns likväl där som när en kyrkogårdsvaktmästare sätter ner en kista i jorden. Allt arbete när det gäller hantering av avlidna kräver respekt, men det finns alltid en risk för att personer som arbetar med sånt jobb blir avtrubbade. Det är en ständig balansgång mellan att utföra ett jobb och veta att det är någons anhörig man tar hand om.

Men som sagt: var med! Vem som helst får vara med vid en kremering likväl som vid nedsättning av kista eller urna. Det är endast när man sätter askan i minneslund som anhöriga inte får vara med, eftersom minneslund är en anonym gravplats, men man kan alltid få reda på hur det går till.

[GunnellF]

Kyrkvaktmästaren friad.

Det är jättebra att han blev friad - hade varit katastrof annars! Även om man kan tycka att han borde vetat bättre, så är det ändå ledningen i församlingen som sätter riktlinjerna och även är ansvariga. Dessutom funkar det inte så här på de flesta kyrkogårdar - jag har själv jobbat många år inom yrket och aldrig upplevt det. I Vännäs hade man förmodligen det här tillvägagångssättet och vaktmästarn gjorde bara sitt jobb! Därför är det korrekt att han blev friad!!

Däremot är det inte korrekt att krossa kistor vid gravsättning, det ska naturen sköta själv när kistan ruttnat och kollapsar av sig själv. I Sverige har vi f ö inga kistor som inte ruttnar (såg tidigare i tråden några som funderade över det). Även ekkistor ruttnar, men vanligaste kistorna är laminerade spånplattekistor och även rena furukistor förekommer. Däremot avgör jordmånen hur väl skelettet ruttnar: i lerjord kan delar bli kvar för evigt, därför hittar man benrester på gamla gravfält när man t ex göra nya gravar, det är helt ofrånkomligt. Dessa benrester ska läggas tillbaka när den nya graven läggs igen eller grävas ner på ett speciellt ställe på kyrkogården.

[CillaM]

Jag brukar resonera som så att är toppen (cheferna) usla så är resten av ledet det också. Men med detta sagt så är det fortfarande inte ursäktat att kyrkvaktmästaren blev friad. Han vet bättre och borde ha agerat därefter. Vi kan inte idiotförklara underhuggare bara för att toppen inte vet bättre. Vi är alla uppfostrade med att visa respekt för människor, djur och natur. Och när detta fallerar så får man stå sitt kast. Och samhället måste visa att det är fel! Uselt att kyrkvaktmästaren blev friad!

[GunnellF]

Jag brukar resonera som så att är toppen (cheferna) usla så är resten av ledet det också. Men med detta sagt så är det fortfarande inte ursäktat att kyrkvaktmästaren blev friad. Han vet bättre och borde ha agerat därefter. Vi kan inte idiotförklara underhuggare bara för att toppen inte vet bättre. Vi är alla uppfostrade med att visa respekt för människor, djur och natur. Och när detta fallerar så får man stå sitt kast. Och samhället måste visa att det är fel! Uselt att kyrkvaktmästaren blev friad!

Ifall vaktmästaren i Vännäs ska fällas, borde alla vaktmästare i hela Sverige som jobbar på samma sätt fällas! En enda vaktmästare i hela Sverige ska inte ta smällen. Det är ett spel för gallerierna så att folk i allmänhet kan känna sig lugna för att "boven" i dramat åkt fast.

Som sagt: delta i den här processen kring anhörigas död istället för att fega ur och lämna över ansvaret till andra!

[CillaM]

För att kunna döma och fälla alla som gör på detta viset måste man få ett prejudikat. Man måste ha ett första fall som fälls. Den vaktmästare som gör på detta viset, oavsett var och om det är en enda som åtalas, så måste han fällas. Om det skulle vara ett spel för gallerierna, som du säger, så har vi all anledning att vara oroliga för framtida begravningar. Oavsett om vi är med i förberedelserna runt en anhörigs död eller inte. Det är inte särskilt många som fegar ur, som det låter på dig. Jag har varit med på ett antal av mina anhörigas förberedelser inför en begravning av denna/denna de senare åren. En av de naturligaste saker som finns. Och jag har själv också arbetat på en kyrkogård ett tag. Och jag kan säga att under den tiden jag arbetade där såg jag aldrig en tillstymmelse av förakt för döda. Och om det är på det viset, som du själv skriver att du aldrig upplevt, så borde kyrkovaktmästaren ha blivit fälld. En enda kyrkovaktmästare som gör på det viset SKALL bli fälld! Och om det är 30 eller 100 kyrkovaktmästare som gör så här så skall de bli fällda!

En kremering är annorlunda så till vida att först vid själva ugnen är de normalt en enda person närvarande. Visst där kan en del hända, men med den pressen som är idag med kremeringar är det enda som sker, just en kremering. Men visst det, finns många som inte bryr sig om sina anhörigas kroppar, kistor och urnor, men de är faktiskt inte så många. Ett jobb är ett jobb, men glöm aldrig stoltheten över ditt jobb och det du gör.

Och jag anser fortfarande att varje person är ansvarig för det han/hon gör i sitt liv, oavsett om det sker i resten av landet eller om toppen gör så, eller inte.

Det blir inte mer rätt bara för att alla andra gör samma sak.

[Berith]

Många intressanta tankar ni har.

Tycker också det är dåligt att han inte fälldes, det han gjorde gjorde han ju. När man kollar på inslaget från TV-programmet ser man två män som jobbar vid graven, en som sitter i traktorn och en som grejar runt lite bredvid. Vad hade han för uppgift där och varför hörde man inte talas om honom i programmet?

Sen undrar jag lite över några saker som GunnellF skriver här nedan...:

Jag kan ju även tycka, att om folk i gemen vore med aktiva vid anhörigas bortgång skulle risken för såna här saker minimeras. Var med vid nedsättning av kista, vid kremering osv osv... Vem som helst kan svepa sin anhöriga - det blir billigare, sorgearbetet sätter igång snabbare, man känner sig delaktig. Idag vill man helst stoppa i huvet i sanden och helst inte låtsas om att nån har dött! Man lämnar över allt jobb till andra och betalar gärna för det hellre än att delta.

Den som tror att risken för skändning är mindre vid kremering invaggar sig i en falsk trygghet. Jag säjer inte att det inte är i sin ordning vid kremeringar, men risken finns likväl där som när en kyrkogårdsvaktmästare sätter ner en kista i jorden. Allt arbete när det gäller hantering av avlidna kräver respekt, men det finns alltid en risk för att personer som arbetar med sånt jobb blir avtrubbade. Det är en ständig balansgång mellan att utföra ett jobb och veta att det är någons anhörig man tar hand om.

Men som sagt: var med! Vem som helst får vara med vid en kremering likväl som vid nedsättning av kista eller urna. Det är endast när man sätter askan i minneslund som anhöriga inte får vara med, eftersom minneslund är en anonym gravplats, men man kan alltid få reda på hur det går till.

Jag trodde att anhöriga alltid var med vid gravsättningen, eller förekommer det att man lämnar kistan i kyrkan tex och sen inte är med mer? För att man inte vet att man får vara med vid gravsättningen...?

Undrar också över det sista här - hade ingen aning om att man inte fick vara med vid urnnedsättning i minneslund. Hur många här visste att det var så?

[GunnellF]

För att kunna döma och fälla alla som gör på detta viset måste man få ett prejudikat. Man måste ha ett första fall som fälls. Den vaktmästare som gör på detta viset, oavsett var och om det är en enda som åtalas, så måste han fällas. Om det skulle vara ett spel för gallerierna, som du säger, så har vi all anledning att vara oroliga för framtida begravningar. Oavsett om vi är med i förberedelserna runt en anhörigs död eller inte. Det är inte särskilt många som fegar ur, som det låter på dig. Jag har varit med på ett antal av mina anhörigas förberedelser inför en begravning av denna/denna de senare åren. En av de naturligaste saker som finns. Och jag har själv också arbetat på en kyrkogård ett tag. Och jag kan säga att under den tiden jag arbetade där såg jag aldrig en tillstymmelse av förakt för döda. Och om det är på det viset, som du själv skriver att du aldrig upplevt, så borde kyrkovaktmästaren ha blivit fälld. En enda kyrkovaktmästare som gör på det viset SKALL bli fälld! Och om det är 30 eller 100 kyrkovaktmästare som gör så här så skall de bli fällda!

En kremering är annorlunda så till vida att först vid själva ugnen är de normalt en enda person närvarande. Visst där kan en del hända, men med den pressen som är idag med kremeringar är det enda som sker, just en kremering. Men visst det, finns många som inte bryr sig om sina anhörigas kroppar, kistor och urnor, men de är faktiskt inte så många. Ett jobb är ett jobb, men glöm aldrig stoltheten över ditt jobb och det du gör.

Och jag anser fortfarande att varje person är ansvarig för det han/hon gör i sitt liv, oavsett om det sker i resten av landet eller om toppen gör så, eller inte.

Det blir inte mer rätt bara för att alla andra gör samma sak.

Håller med dig i det mesta du säjer, men när det gäller vktm i Vännäs så blev det fel: eftersom Uppdrag Granskning även berättade om andra ställen där vaktmästarna gjorde på fel sätt borde inte enbart vktm i Vännäs blivit dömd i så fall. Klart att man är ansvarig för det man gör, men vktm i Vännäs hade lärt sig att det var rätt sätt som han gjorde.

Vid kremering kan också saker och ting gå fel om den som jobbar där inte har rätt inställning dvs respekt för hanteringen. Jag har själv jobbat i några år i krematiorium och vet precis hur det går till. Det är inte mer press i ett krematorium än ute på kyrkogården, snarare tvärtom eftersom anhöriga nästan aldrig ser den hanteringen. Under mina år i krematorium var inte en enda anhörig med vid kremation. Det är heller inte många som är med vid kistnedsättning efter begravning i förhållande till hur många som utförs.

Många intressanta tankar ni har.

Tycker också det är dåligt att han inte fälldes, det han gjorde gjorde han ju. När man kollar på inslaget från TV-programmet ser man två män som jobbar vid graven, en som sitter i traktorn och en som grejar runt lite bredvid. Vad hade han för uppgift där och varför hörde man inte talas om honom i programmet?

Sen undrar jag lite över några saker som GunnellF skriver här nedan...:
Jag trodde att anhöriga alltid var med vid gravsättningen, eller förekommer det att man lämnar kistan i kyrkan tex och sen inte är med mer? För att man inte vet att man får vara med vid gravsättningen...?

Undrar också över det sista här - hade ingen aning om att man inte fick vara med vid urnnedsättning i minneslund. Hur många här visste att det var så?

Man får alltid vara med vid kistnedsättning men i de flesta fall enl min erfarenhet är anhöriga INTE med. Ofta lämnar anhöriga kistan i kyrkan efter begravningen och kyrkogårdspersonal tar hand om kistnedsättningen.

När man sätter askan (inte urna alltså) i minneslund får inte anhöriga vara med eftersom minneslund är en anonym gravplast - anhöriga får inte veta exakt var askan finns. I en del minneslundar sprids askan men oftast grävs den ner.

[Berith]

Man får alltid vara med vid kistnedsättning men i de flesta fall enl min erfarenhet är anhöriga INTE med. Ofta lämnar anhöriga kistan i kyrkan efter begravningen och kyrkogårdspersonal tar hand om kistnedsättningen.

När man sätter askan (inte urna alltså) i minneslund får inte anhöriga vara med eftersom minneslund är en anonym gravplast - anhöriga får inte veta exakt var askan finns. I en del minneslundar sprids askan men oftast grävs den ner.

Aha, jag har bara varit med på kistbegravningar där man också är med vid själva nedsättningen.

Visste heller inte att det var skillnad på "aska" och "urna". Tack för att du förklarade.

[GunnellF]

Aha, jag har bara varit med på kistbegravningar där man också är med vid själva nedsättningen.

Visste heller inte att det var skillnad på "aska" och "urna". Tack för att du förklarade.

Askan läggs även i urnor när man ska sätta den i en grav - man gräver inte ner urnor i minneslund alltså, utan där grävs askan direkt ner i jorden (om den inte sprids alltså).

[Berith]

Askan läggs även i urnor när man ska sätta den i en grav - man gräver inte ner urnor i minneslund alltså, utan där grävs askan direkt ner i jorden (om den inte sprids alltså).

Ett aha till! Att man gräver ner urnor på vanliga gravplatserna visste jag ju, men hur det funkar i minneslund hade jag inte funderat över alls.

Fast lite osmakligt verkar det allt, att man sprider ut askan eller gräver ner den direkt i minneslunden där alla kan gå sen? Eller är det typ inhägnat område där?

Märker att jag vet väldigt lite om det här...

[GunnellF]

Ett aha till! Att man gräver ner urnor på vanliga gravplatserna visste jag ju, men hur det funkar i minneslund hade jag inte funderat över alls.

Fast lite osmakligt verkar det allt, att man sprider ut askan eller gräver ner den direkt i minneslunden där alla kan gå sen? Eller är det typ inhägnat område där?

Märker att jag vet väldigt lite om det här...

Nej, det är inte inhägnat men askan grävs inte ner precis där folk ska gå. Dessutom grävs den ju ner i bit i marken så det finns ingen risk att man trampar i det. På ställen där askan sprids är det inom vissa områden som spridningen sker och det är inte så vanligt. Jag vet inte hur många minneslundar det finns i Sverige där spridning är tillåtet, men inte många tror jag - det är ganska hårda restriktioner för spridning av aska. Sen kan man också få tillstånd att själv sprida askan, men då måste man ha tillstånd av Länsstyrelsen och det får inte ske var som helst.

[Aqvakul]

Vad jag har förstått så förekommer det att anhöriga i efterhand blir besvikna när de inser vad det innebär att begravningen sker i minneslund. Många tror tydligen att de ska få veta exakt var den döde blivit begravd.

OT - Min pappa var mycket bestämd på att han skulle begravas i en minneslund. Min mamma har haft väldigt svårt att förlika sig med att inte ha någon grav att gå till. Men hon har löst det på ett eget sätt. På själva kyrkogården ligger en avlägsen släkting och nu går hon dit och pratar med pappa. Alla sätt är bra utom de dåliga!

Redigerat av Aqvakul: 10-06-2009, 07:58

[GunnellF]

Vad jag har förstått så förekommer det att anhöriga i efterhand blir besvikna när de inser vad det innebär att begravningen sker i minneslund. Många tror tydligen att de ska få veta exakt var den döde blivit begravd.

OT - Min pappa var mycket bestämd på att han skulle begravas i en minneslund. Min mamma har haft väldigt svårt att förlika sig med att inte ha någon grav att gå till. Men hon har löst det på ett eget sätt. På själva kyrkogården ligger en alägsen släkting och nu går hon dit och pratar med pappa. Alla sätt är bra utom de dåliga!

Ja, det är helt rätt det du säjer: många blir väldigt besvikna och även upprörda när de inser att de inte får vara med vid asknedsättning i minneslund och vad det innebär att ha nån anhörig i minneslund. Men det är ju sånt man bör ta reda på innan man bestämmer sig om nu inte den avliden själv redan har bestämt det, som din pappa gjorde.

[Berith]

Vad jag har förstått så förekommer det att anhöriga i efterhand blir besvikna när de inser vad det innebär att begravningen sker i minneslund. Många tror tydligen att de ska få veta exakt var den döde blivit begravd.

---

Ja jag trodde nog att det var en markerad plats för just "min" urna tex.

[GunnellF]

Ja jag trodde nog att det var en markerad plats för just "min" urna tex.

Det är det som är vitsen med minneslund: att man inte har nån speciell plast för sin avlidna anhörig. Vill man ha en speciell plats då är det grav som gäller.

[Berith]

Det är det som är vitsen med minneslund: att man inte har nån speciell plast för sin avlidna anhörig. Vill man ha en speciell plats då är det grav som gäller.

Ok.

Då finns det inte så många alternativ kanske? Antingen ingen grav, eller grav och att man då litar på sin vaktmästare att det går rätt till.