CITAT (Gita @ 10-08-2008, 18:22)

Tror mig ha hört att det är en oskriven forumregel att inte dra upp urgamla trådar igen och det är andra gången du tar upp just den här...... Nåja, du ska få samma svar som förra gången, att jag tycker att mitt ordval var mindre lyckat men att jag står för sakinnehållet.
Sen ditt exempel om mannen som bröt upp ur ett 18-årigt förhållande, där var väl din del i det hela lika stor som hans. Kvinnosolidaritet???
Betr. min man så är jag inte ett dugg orolig, han är väldigt kvalitetsmedveten och dessutom älskar han mig.
Gita
Men det syns ju ganska så tydligt i den här tråden hur mycket kvinnosolidaritet är värt. Nu ska jag berätta sagan om Grå och DKP. (Den Kåte Produktionsteknikern.)
En gång för länge sedan, för en sådär sex år sedan utbildade prinsessan Grå sig till robotsvetstekniker. Hon var redan utbildad EWS (European Welding Specialist) sedan två år tillbaka och arbetade som svetsansvarig på ett företag som var underleverantörer till Volvo och Scania. Prinsessan Grå och hennes kurskamrater fick göra ett studiebesök på en jättestor industri någonstans i det stora landet Sverige, där bara svetsavdelningen bestod av tvåhundra modiga män.
Studiebesöket presenterades av två produktionstekniker som eftersom de förmodligen aldrig sett en svetsare i högklackade stövlar förut snart nog utnämnde Prinsessan till "Sveriges snyggaste svetsansvarig".
Prinsessan som då var blyga 29 år gammal rodnade klädsamt och trivdes bra med komplimangen, eftersom hon dittintills nästan bara hade hört "ööööööh, sa vi te´elle?" när männen ville något.
Åren gick och Prinsessan slutade med sitt svetsansvarigjobb och började istället utbilda inom yrket. Varje år tog hon med sig sin kull elever och besökte den jättestora industrin för ett studiebesök, men numera var det bara en av de två produktionsteknikerna kvar, för att den andre hade slutat.
En dag anordnades det öppet hus på den skola där Prinsessan jobbade och man skulla ha olika aktiviteter. Prinsessan ringde till produktionsteknikern på den jättestora industrin och frågade om han skulle vilja komma och föreläsa om offlineprogrammering och det ville han gärna.
När det öppna huset sedan stängdes och produktionsteknikern skulle åka hem tryckte Prinsessan hjärtligt hans hand och gav honom ett soligt leende, tackade för föreläsningen och sa artigt "kör nu försiktigt" och vinkade hejdå.
Det var det enda som behövdes för att produktionsteknikern två dagar senare skulle ringa och stammande framföra sina kärleksbetygelser.
Prinsessan blev först mycket förfärad och visste inte vad hon skulle säga och göra. Vad skulle konsekvenserna bli om hon nobbade honom? Skulle skolan få lida? Hon var ju inte alls varken attraherad eller intresserad av honom och hade överhuvudtaget aldrig tänkt på honom på det sättet.
Hon bad om en veckas betänketid och fredagen efter ringde han igen.
Hon hade då funderat och kommit fram till:
"Ja, vad fan... jag är ju singel och han är inte ful. Detta är nästan för otroligt för att vara sant så han kanske är den rätte?" och så beslöt hon sig för att ge det en chans.
Snip snap snut, sagan fick aldrig ett lyckligt slut.
Det finns dock betydligt fler med samma intentioner som aldrig fick komma så långt Gita.
AstLar och Stintan (red.), jag tackar för berömmet, men så värst enastående vacker är jag inte - mest grovhuggen och manshaftig. Men däremot är jag 35 år gammal och dödligt trött på daltandet med karlarna och det eviga ursäktandet att saker är si och så för att de "bara är män".
Jag hoppas att kvinnor aldrig slutar kräva skärpning för evolutionen borde gälla även snoppbeprydda organismer.
Redigerat av Grå: 10-08-2008, 19:19