Om djurs känsel., någon som vet ... Alternativ

[Myosotis]

Men är inte det största problemet för veganer/vegeterianer att få i sig tillräckligt med proteiner/aminosyror? Vi måste få dom i färdigt skick via födan, vi klarar inte av att bygga dom själva som exempelvis en ko. Ärtor och liknande innehåller dock proteiner men i löjligt låg procent i jämförelse med kött så man måste sätta i sig väldigt mycket. Helst soja men den går inte att odla här så glöm det närproducerade. Har läst någonstans att barn i växande ålder har svårt att få i sig tillräckligt med proteiner så dom löper risk att växa dåligt. Sant?

Har det inte i huvudet, men ungefär så här: Soja är fullvärdig protein medan andra proteiner måste kombineras för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig dem, t.ex. bönor och bröd. Sen finns det ju quorn t.ex. Jag tycker det är fel att låta barn växa upp på vegetarisk kost. De bör själva få välja när de blir stora. Om jag hade haft barn skulle de fått kött, för jag skulle vara rädd att de skulle få bristsjukdomar eller nåt just därför att de växer.

[Gossen Ruda]

Har det inte i huvudet, men ungefär så här: Soja är fullvärdig protein medan andra proteiner måste kombineras för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig dem, t.ex. bönor och bröd. Sen finns det ju quorn t.ex. Jag tycker det är fel att låta barn växa upp på vegetarisk kost. De bör själva få välja när de blir stora. Om jag hade haft barn skulle de fått kött, för jag skulle vara rädd att de skulle få bristsjukdomar eller nåt just därför att de växer.

Helt rätt. Det var för några år sen ett veganpar som försökte föda upp sitt lilla barn på bara vegankost. Barnet hamnade på sjukhus med svår undernäring, vet inte hur det gick sen.

[Myosotis]

Ännu värre med vegankost till barn, det verkar rätt så oförsvarbart. Men jag har faktiskt hört talas om en kvinna som försökte tvinga sin kattunge att bli vegetarian bl.a. genom att tvångsmata den med morötter. Så det finns folk till allt.

[Tosan]

Hej!
Nandu, Rhea americana är en strutsfågel som lever i Sydamerika. Väger ca 30 kg. Kvinnokämparnas drömfågel. Honan lägger ägg i närheten av boet. Hannen rullar in det och när kullen är tillräckligt stor så lägger han sig och ruvar. Honorna går genast och letar upp en ny trevlig hanne och börjar om. Hannen tar sedan hand om ungarna. Honorna är ju upptagna med att ragga nya hannar. Kommer en ny unge förbi så accepterar hannen den nya ungen direkt, så hannen går till slut omkring med ungar av mycket olika storlekar. Jag har inte provsmakat dem men köttet anses gott. Fettet är mycket speciellt och tränger genom hud och läder. Det används mycket till hudvårdande preparat. Nandun är mycket korkad. Våra har aldrig lyckats lära sig skillnaden på fingrar och löv. Den hugger tvärs över. En emu väljer däremot noga vilket löv som ser godast ut och undviker fingrarna.
Är det något mer du undrar över så fråga.
MVH
Jan Lindgren

Nu vet jag vad jag ska bli i mitt nästa liv
Tänk att det finns så många djur som man aldrig hört talas om... Men det är ju alltid kul att få lära sig nåt nytt

[Whiskuchi]

Helt rätt. Det var för några år sen ett veganpar som försökte föda upp sitt lilla barn på bara vegankost. Barnet hamnade på sjukhus med svår undernäring, vet inte hur det gick sen.

Det dog. Problemet i just det fallet var inte att föräldrarna var veganer, utan att de var spritt språngande galna (hon ville inte ens amma barnet, eftersom bröstmjölk inte är vegansk)

Protein är inga större problem i vegetarisk kost, inte heller järn. Och även om sojabönorna fraktas över halva jordklotet är miljöpåverkan från bönorna mindre än den från nötkött.

För övrigt är laktoovovegetarisk kost till barn inga problem alls, vegankost är svårare.

[amaira]

I tidskriften Allt Om Vetenskap nr 8-2008 finns en artikel som jag själv tycker är hoppingivande!


Den handlar om in vitro-kött, kött från odlade muskelceller från ko- gris- och valceller. Förutom det lidande som djuren i dagens djurfabriker slipperm sår det såhär (citerar):

" Argumenten för fisk och kött odlat in vitro är många: Haven är till stor del utfiskade. Dagens köttproduktion står för 18% av växthusgaser i världen. - - - (Dagens djurhållning) är knappast hållbar för miljön - och det borde bana vägen för in vitro-kött. Utsläppen av växthusgaser i samband med in vitro-kött blir närmast försumbara i jämförelse med hur det är i dagsläget."

Intressant artikel. Och den tar upp många fler problem för miljön med dagens köttdjur, än jag skrev av här.

[Berith]

---

Förutom det lidande som djuren i dagens djurfabriker ---

Hur många "djurfabriker" har du jobbat på?
Vad gjorde du för att stoppa djurens lidande?
Vad var det för djur?

[Berith]

Hur många "djurfabriker" har du jobbat på?
Vad gjorde du för att stoppa djurens lidande?
Vad var det för djur?

Jag börjar faktiskt tro att amaira aldrig jobbat med djur i storproduktion. Kanske inte i djurproduktion över huvud taget? Du kanske inte ens varit inne i ett stort djurstall?

Drar du kanske alla över en kam? Alla här på Odla t.ex. som jobbar med djurproduktion? Det finns väl minst en bonde här inne, om jag inte kommer ihåg fel.

[amaira]

Berith:

"Hur många djurfabriker har du jobbat på?" Svar: Inga.

"Vad gjorde du för att stoppa djurens lidande?" Svar: Inget.

"Vad var det för djur?" Svar: Inget.


Det finns så många sätt att ställa frågor på. Man kan ställa dem på ett vis, för att man vill bevisa hur rätt man har.

Man kan också ställa frågor, för att man är nyfiken på att veta vad som ligger bakom det personen vill förmedla.

Visst, du kan få rätt. Jag ger dig härmed rätt. Varsågod. Du får det faktiskt så gärna av mig. Alldeles ärligt.

_____________________________________________________________________________


Om det finns någon annan här, som är intresserad av att närma sig de här frågorna utifrån öppenhet och nyfikenhet, jag kan jag berätta något mer.

Jag kan berätta att jag är 56 år, att jag levt hela mitt liv på landet med djur och djuruppfödning. Jag äter kött, jag deltar i slakt. (Det finns så många olika sätt att hålla djur på! Och bönder älskar jag!! Vad har de med djurfabrikerna att göra?)

Jag kan berätta att några av mina största intressen genom livet är etologi (djurs beteende), naturkunskap, biologi, evolutionsbiologi, och närrelaterade kunskapsområden. Mitt intresse och mitt engagemang har varit (och är) stort och varmt.

Djurs välbefinnande står mig nära hjärtat. Och jag anser att en varelses välbefinnande (gäller både människor och djur) utgår från att få utlopp för sina naturliga behov.

Jag har också sett (jodå, med egna ögon) så oerhört mycket ren djurplågeri, som utgår från människors totala OKUNSKAP om djurs kommunikation och beteenden.

Jag har haft en "grisfabrik" i mitt närområde, och umgåtts med ägarna (via ett projektjobb jag hade). Liksom det även fanns en grisuppfödning med lyckliga utegrisar i min närhet. (innan EU:s regler förstörde ekonomin för sådan verksamhet)

Jag har haft egna djur, vars naturliga beteenden jag suttit och studerat i timtal i sträck - bara av djupt intresse och med glädje. Jag har även läst/studerat det jag funnit om etologi, och även psykologi och socialantropologi, vilket kan vara en fördel i sammanhanget faktiskt. Människor och hennes husdjur handlar ju om BÅDA, tillsammans! I ett samspel.

Det är lätt för människan att dra fel slutsatser om det djur hon samspelar med.
Många gånger blandar människor ihop "känslorna". Hon blandar ihop vad som är djurets bästa, och vad som är hennes egen känslomässiga respons på det som händer.
Människor menar oftast så innerligt väl, utifrån kärleksfullhet, och det kan bli så vansinnigt fel.

Människor som arbetar med djur som far illa i någon mening, hamnar ofta i ett förnekelsetillstånd.

Mina egna erfarenheter? Höns(fabriker) och möss (labb).

Något exempel? Ja, jag kan ta ett från TV, för det är så talande. Ett reportage om värphöns, stort antal i liten fyrkantig nätbur.
Skötaren berättade att de mår så bra sååå! De tar ingen skada. Varje gång en höna lagt ett ägg till exempel, kacklar hon högt och länge, så stolt och belåtet, hon mår BRA.

Det var sorgligt att höra denna okunskap. Med mina frigående höns ser jag ju dagligen vad detta kacklande har för syfte och funktion!

Det tar ungefär en halvtimme för en höna att lägga ett ägg. Under tiden strövar resten av hönsflocken vidare i sitt födosök. När hon är klar, kan flocken vara långt borta, i vilken riktning som helst.
Så, när hon är klar, kommer kacklandet, högt och ljudligt. Lite försiktigt först, sedan högre och högre.

Tuppen reagerar omedelbart! Han kackel-svarar, springer till sin höna, gör en kacklande dans omkring henne, med yttre vingen släpande i backen. (snyggt!) Sedan leder han henne tillbaka till flocken, där de alla tillsammans fortsätter sina göromål.

Så, den stackars hönan i buren, som kacklar så "stolt" - uppför bara en naturlig reaktion som är en produkt av hennes gener. I naturligt tillstånd har det ett syfte. I "djurfabrikerna" är det enbart en "sorglig rest" av naturliga behov och drifter, som hon får leva med...

Om det för den skull behöver vara synd om hönan? Ja, kan djur känna smärta, kan djur lida?
Det finns det en annan tråd om.

Jag vet bara, att jag övertagit höns från djurfabriker. Och de har "förlorat sitt förstånd" - jag vill påstå (och folk med mig som har samma erfarenhet) att de blivit psykiskt sjuka.

En del går att rehabililtera hjälpligt. Men fullt ut ... ofta inte...


Ja, det här är en bråkdel som ligger bakom mina uttalanden och åsikter om "djurfabriker". En bråkdel. Ska jag ta med ALLT blir det en bok. En TJOCK bok. Och jag har skrivit klart för idag.

[amaira]

Hoppsan! "Kan djur lida? Ja det finns det en egen tråd om..." Det var ju den här tråden, som ringlar sig långt i ämnena...

[Berith]

Jösses!

[Gunilla T]

Tack amaira för ett av de bästa inlägg jag någonsin läst.

Jag brukar alltid läsa det du skriver för det genomsyras av en så ödmjuk inställning till allt som lever - inklusive människor.

Försöker hitta tröst i det du skriver - just nu har ett av mina älskade djur med stor sannolikhet drabbats av diabetes.

Han verkar inte må dåligt mer än lite trött men jag brottas just med det känslomässiga problemet som du nämnde. Jag vet vad mitt ansvar är om han skulle lida - samtidigt är det så att djur precis som människor kan leva med diabetes om den behandlas. Kräver mycket av ägaren men är jag inte skyldig min vän det? Och jag vet att han vill fortsätta att leva det fina liv han har...

[pejori]

Jag tror att alla djur känner smärta på något vis, så det värsta jag vet är när folk bränner upp fästingar med tändare
att avliva ett djur är ok. om det görs snabbt och smärtfritt, både sniglar och fästingar.
har sett fästingar krypa långt efter dom blivit trampade på, så vet någon ett bra sätt?

[amaira]

Nu är det min tur att säga "Tack Gunilla". Vi ser visst på världen på samma vis.

[Berith]

Jösses!

Ojojoj vad jag har skrattat åt ditt inlägg amaira, hela dan igår, så jag bara måste kommentera. Det var så roligt!

"""
Om det finns någon annan här, som är intresserad av att närma sig de här frågorna utifrån öppenhet och nyfikenhet, jag kan jag berätta något mer.

Jag är nog nästan berömd för min nyfikenhet!


Jag kan berätta att jag är 56 år, att jag levt hela mitt liv på landet med djur och djuruppfödning. Jag äter kött, jag deltar i slakt. (Det finns så många olika sätt att hålla djur på! Och bönder älskar jag!! Vad har de med djurfabrikerna att göra?)

Attans! I ålder slår du mej, men inte i att ha levt hela mitt liv på landet med djur och djuruppfödning. Jag äter också kött, och har deltagit många gånger i slakt. Jag har också hållt djur på olika sätt, det sätt som varje djur ska hållas på. Mina släktbönder älskar jag också - och dom har i allra högsta grad med djurhållning att göra! Du kallar det djurfabriker, blir lite osäker där var gränsen går för det. Antalet antar jag...? 10 kor? 100 kor? 50 grisar? 500 grisar? 100 höns? 1000 höns? Och om det inte är bönder som har dom så kallade fabrikerna, vilken yrkesgrupp är det då??


Jag kan berätta att några av mina största intressen genom livet är etologi (djurs beteende), naturkunskap, biologi, evolutionsbiologi, och närrelaterade kunskapsområden. Mitt intresse och mitt engagemang har varit (och är) stort och varmt.

Djurs välbefinnande står mig nära hjärtat. Och jag anser att en varelses välbefinnande (gäller både människor och djur) utgår från att få utlopp för sina naturliga behov.

Djurs beteende! Ja, det är bland det intressantaste med djur. Jag tror att det går att 'prata' med alla djur, i min närhet finns en person som verkligen kan prata med djuren här och har gjort så i hela vårt liv! Jag lyssnar och studerar och försöker lära mej så mycket jag bara kan.


Jag har också sett (jodå, med egna ögon) så oerhört mycket ren djurplågeri, som utgår från människors totala OKUNSKAP om djurs kommunikation och beteenden.

Jag hoppas verkligen att du anmälde djurplågeriet och djurplågarna!! Säga att du sett med egna ögon och inget gjort är precis lika illa som att delta själv!!


Jag har haft en "grisfabrik" i mitt närområde, och umgåtts med ägarna (via ett projektjobb jag hade). Liksom det även fanns en grisuppfödning med lyckliga utegrisar i min närhet. (innan EU:s regler förstörde ekonomin för sådan verksamhet)

Där återkommer "fabriken" igen, och som sagt, jag vet inte var du drar gränsen. Eller drar du gränsen för om grisen får gå ute eller inte? Finns ju faktiskt utegrisar i stora antal också. Som jag sa i början så är jag nyfiken av mej, och just antalet intresserar mej så jag vet om jag under ett stort antal år varit ägare till en fabrik eller inte....


Jag har haft egna djur, vars naturliga beteenden jag suttit och studerat i timtal i sträck - bara av djupt intresse och med glädje. Jag har även läst/studerat det jag funnit om etologi, och även psykologi och socialantropologi, vilket kan vara en fördel i sammanhanget faktiskt. Människor och hennes husdjur handlar ju om BÅDA, tillsammans! I ett samspel.

Timtal.... Attans, där slår du mej igen. Jag umgås med mina djur, och har alltid gjort så, oavsett om det gäller hästar eller kor eller grisar eller höns eller hundar eller katter.


Det är lätt för människan att dra fel slutsatser om det djur hon samspelar med.
Många gånger blandar människor ihop "känslorna". Hon blandar ihop vad som är djurets bästa, och vad som är hennes egen känslomässiga respons på det som händer.
Människor menar oftast så innerligt väl, utifrån kärleksfullhet, och det kan bli så vansinnigt fel.

Om människan samspelar med ett (eller flera) djur tror inte jag att hon drar fel slutsatser, för då skulle det inte vara ett samspel. Ett samspel för mej, är ett förhållande på lika villkor mellan djur och människa.


Människor som arbetar med djur som far illa i någon mening, hamnar ofta i ett förnekelsetillstånd.

Neej, det tror inte jag! Jag tror att folk som tar hand om t.ex. misshandlade djur, veterinärer eller andra, inte hamnar i ett förnekelsetillstånd.


Mina egna erfarenheter? Höns(fabriker) och möss (labb).

Som sagt... fabriker?


Något exempel? Ja, jag kan ta ett från TV, för det är så talande. Ett reportage om värphöns, stort antal i liten fyrkantig nätbur.
Skötaren berättade att de mår så bra sååå! De tar ingen skada. Varje gång en höna lagt ett ägg till exempel, kacklar hon högt och länge, så stolt och belåtet, hon mår BRA.

Det var sorgligt att höra denna okunskap. Med mina frigående höns ser jag ju dagligen vad detta kacklande har för syfte och funktion!

Det tar ungefär en halvtimme för en höna att lägga ett ägg. Under tiden strövar resten av hönsflocken vidare i sitt födosök. När hon är klar, kan flocken vara långt borta, i vilken riktning som helst.
Så, när hon är klar, kommer kacklandet, högt och ljudligt. Lite försiktigt först, sedan högre och högre.

Tuppen reagerar omedelbart! Han kackel-svarar, springer till sin höna, gör en kacklande dans omkring henne, med yttre vingen släpande i backen. (snyggt!) Sedan leder han henne tillbaka till flocken, där de alla tillsammans fortsätter sina göromål.

Så, den stackars hönan i buren, som kacklar så "stolt" - uppför bara en naturlig reaktion som är en produkt av hennes gener. I naturligt tillstånd har det ett syfte. I "djurfabrikerna" är det enbart en "sorglig rest" av naturliga behov och drifter, som hon får leva med...

Om det för den skull behöver vara synd om hönan? Ja, kan djur känna smärta, kan djur lida?
Det finns det en annan tråd om.

Jag vet bara, att jag övertagit höns från djurfabriker. Och de har "förlorat sitt förstånd" - jag vill påstå (och folk med mig som har samma erfarenhet) att de blivit psykiskt sjuka.

En del går att rehabililtera hjälpligt. Men fullt ut ... ofta inte...

Såg tyvärr inte det TV-programmet. Och jag har ingen erfarenhet av psykiskt sjuka, varken som patient eller andra sidan så det kan jag heller inte jämföra med eller uttala mej om.


Ja, det här är en bråkdel som ligger bakom mina uttalanden och åsikter om "djurfabriker". En bråkdel. Ska jag ta med ALLT blir det en bok. En TJOCK bok. Och jag har skrivit klart för idag. """

Ska försöka sluta skratta...

[Myosotis]

Vad är det du skrattar åt Berith?

[Whiskuchi]

Vad är det du skrattar åt Berith?

Det undrar jag också