Den gula katten har smitit ut och har inte setts till sedan dess. Hon ändrade beteende några dagar innan och det verkar faktiskt som om hon löper även om det är sent på säsongen. Hon har ju aldrig velat ut! Och så helt plötsligt kastade hon sig målmedvetet mot dörren. Så nu börjar cirkusen om från början. Får se om jag kan få gå före i kön till kattjourens kattfälla. Nu är det helg också, så risken är ju att släktingarna åker till gården och upptäcker katten.
Om det nu är där hon gömmer sig. Min transportbur är fortfarande utlånad så jag har inte kunnat ta mig till veterinären för kastration. Hoppas jag hittar henne innan hon får ungar!
Fördelen är att den lille har blivit jättetam sedan dess.

Han brukade fuska tidigare nämligen. Egentligen ville han hälsa på mig men vågade inte riktigt, så han kom fram, luktade på mitt finger och hälsade sen på katten istället. Nu har han väl fått gosedeficit så han buffar på mig med huvudet, markerar med kinden, låter sig lyftas etc. som han var för feg för innan. Men han kommer ju upp i knät för det är där han har fått mat ända från början, så där har jag fått klappa honom tidigare också. Men nu har det hänt mycket på de här dagarna, han är jätteduktig.

Och söööt!