Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          2 sidor V  < 1 2  
          Skriv svarNytt inlägg
          > Liten Bichon Frisé blev attackerad
          ingrid fuxwall
          Inlägg 09-10-2008, 21:42
          Länk hit: #21


          Medlem
          Antal inlägg: 4 792
          Medlem sedan:
          29-05-2005
          Medlem nr: 5 891



          CITAT (herkules @ 08-10-2008, 19:56) *
          sett till hur många golden det finns i sverige jämfört med exvis pitbull så vore det konstigt om inte golden bitit mer/fler

          Väldigt dumt ex - du kan bättre
           
          Citera
          Magdis
          Inlägg 09-10-2008, 21:52
          Länk hit: #22


          Medlem
          Antal inlägg: 8 694
          Medlem sedan:
          05-07-2004
          Medlem nr: 4 012



          CITAT (ingrid fuxwall @ 09-10-2008, 22:42) *
          Väldigt dumt ex - du kan bättre

          Håller inte med om att det var ett dumt exempel, det är väl klart att ju vanligare en företeelse är (eller i detta fall, hundras) desto större chans att nåt inträffar. Har du 1 hund är sannolikheten inte så stor att nån ska bli biten - har du miljoner hundar är sannolikheten större.

          Det är jättebra att hundägare nu tar sitt ansvar och betalar för skadan hans hund åsamkat men det vore ännu bättre om han kunde lära sig att hålla sina hundar kopplade. Ska det vara så himla svårt att fatta?
           
          Citera
          herkules
          Inlägg 09-10-2008, 21:53
          Länk hit: #23


          Medlem
          Antal inlägg: 5 521
          Medlem sedan:
          14-03-2006
          Medlem nr: 7 219



          CITAT (ingrid fuxwall @ 09-10-2008, 22:42) *
          Väldigt dumt ex - du kan bättre

          vad är det jag kan bättre? såklart det finns fler golden och så klart ökar bitstatistiken då. fast jag har aldrig sett dessa siffror, bara hört talas om dem.


          --------------------
          likes anarki och faråthelvete ☺
           
          Citera
          *Stintan*
          Inlägg 09-10-2008, 22:04
          Länk hit: #24


          Medlem
          Antal inlägg: 22 484
          Medlem sedan:
          04-08-2005
          Medlem nr: 6 301



          Kollar man bitstatistiken så ligger ju golden högt upp på listan men i bitstatistiken ingår inte när hundar blir bitna utan bara när människor blivit bitna, därför ligger pitbulls och amstaff t.ex. mycket längre ner för dom attackerar sällan människor men däremot oftare andra hundar. Dessutom tror jag att det finns ett stort mörkertal överlag.


          --------------------
          Rotar runt i Sörmlands inland zon 2-3
          Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd/Tove Jansson
           
          Citera
          Grå
          Inlägg 10-10-2008, 07:34
          Länk hit: #25


          Medlem
          Antal inlägg: 2 648
          Medlem sedan:
          14-07-2007
          Medlem nr: 11 526



          DON'T TRY THIS AT HOME KIDS
          Men ha det gärna i åtanke. Jag ska berätta lite om bitande hundar.

          Jag hade en bearded collie hane en gång i tiden som hette Eddie. Jag köpte honom som omplaceringshund när han var ett år och hans matte kom på att hon var allergisk, (men bara någon månad senare hade hon köpt en dobberman istället - mindre päls, antar jag). Eddie var kryptorchid och världens snällaste farbror under hela sin livstid. Han gav sig aldrig på andra hundar, men han tyckte inte om små barn utan brukade morra åt dem när de blev för närgågna. Under sina 14 år bet han aldrig någon levande varelse. Men Eddie hade en annan egenskap som gjorde att andra hundar fullständigt löpte amok när de fick se honom. Om det var svansföringen, eller vad annat det kan ha varit vet jag inte, men hundarna hoppade över staketen och satte full kareta mot Eddie och attackerade honom och det enda jag kunde göra var att släppa kopplet så att han fick en chans att springa undan. Beardisar är både snabbare och smidigare, så han bästa odds var just att springa. I början blev jag ju naturligtvis evigt förbannad på de förfärade hundägarna som inte kunde förstå varför deras hund plötsligt bar sig åt på det sättet, men när det kom en liten fet tax springande efter oss på gatan en vacker dag och försökte hugga efter Eddie så insåg jag att det inte var så mycket hundägarna det hängde på, utan faktiskt MIN hund, som medveten eller omedvetet signalerade något som retade upp de andra hundarna.
          Gode tid vad jag sanar Eddiepojken, trots den eländiga pälsen.

          Rottweilern Fanny var en dam med mycket stabilt psyke och när det gällde hundslagsmål så gick det att lita på henne till 100 procent, men hon var mycket noga med att behålla sin dominans. Eftersom hon var ranghög av naturen så råkade hon sällan i trubbel, faktiskt bara vid två tillfällen. Ett då jag var på besök hos en vän som hade en blandrastik som hette Eira som inte alls tyckte om att det kom en ranghög hynda till hennes revir. Hälsningsritualen gick bra, men efter ett par timmar när de börjat springa lösa på gården så anföll Eira Fanny framifrån första gången. Ruff och skäll och Fanny som var både större och starkare, lade ner Eira på rygg och gick sedan därifrån, med rest ragg. Inte en skråma på någon av hundarna. Andra gången anföll Eira bakifrån och fanny lade återigen ner Eira på rygg och gick därifrån. Därefter försökte Eira inte anfalla Fanny mer, men låg på trappan och surade resten av dagen. Ingen av hundarna fick några blessyrer.

          Den andra hunden som anföll Fanny var en ung Grand Danoishane som hette Napoleon, som jag skulle ta hand om som omplaceringshund för att ge honom en sista chans innan avlivning.
          Det var under hälsningsritualen på neutral mark i ett skogsbryn, som Napoleon gav sig på henne. Napoleon var mycket maskulin, men det var inte för att Fanny var ranghög som han skulle bita, visade det sig sedan.
          Vi särade omedelbart på hundarna men Fanny visade ingen rädsla och efter några minuter hade hon tagit över kommandot även över denna stridslystne herre, bara genom sitt kroppspråk och tiden efter det så var det aldrig någonsin något bråk dem emellan. Aldrig.
          Däremot högg han Eddie och när han gjorde det så var det inte för att sätta sig i respekt - han högg för att döda. Vi höll Napoleon och Eddie separerade under de tre månader som Napoleon bodde hos mig, hundarna fick turas om med att föllja med till jobbet, men Napoleon bet efter allt, kaniner, katter vad som helst och det var massivt och aggressivt, han var helt klart störd i huvudet. När jag gav upp fick veterinären ta över.

          Nu sitter jag här med två unga hanar - Alfons och Diesel. Alfons har jag haft sedan han var valp och han har ett stabilt psyke, men är ganska dominant i sätt mot andra hundar. Fanny fick cancer som inte gick att operera bort (vi försökte två gånger) när Alfons var liten, så när vi sedan avlivade henne så skaffade jag Diesel att prova som sällskap åt Alfons. Diesel är en omplaceringshund vars ägare kom på att de bodde för nära en väg.
          Diesel är mycket mjuk och undergiven men ibland får han tokryck.
          När Diesel kom hit så tog han både Alfons och Alfons leksaker, OCH Alfons säng med storm. Allt som en gång var Alfons var nu Diesels, enligt Diesel själv. Jag har nog aldrig sett Alfons så surmulen som under den perioden, han tillbringade sitt lilla liv i skymmundan och bara betraktade det svarta otäcka som hade kommit.
          När det hade gått en vecka så tyckte han att det var nog och tog steg för steg tillbaka sitt revir och de leksaker som var hans favoriter, de han inte gillade fick Diesel behålla.
          Med detta återtåg följde naturligtvis hundslagsmål, varvid jag skulle dela på dem - trodde jag.80 kilo i den ena armen och 40 i den andra och så försöka att hålla dem isär... Blodet skvätte, både på hundarna och mig och möblerna flög all världens väg och jag började fundera på kastrering o.d.

          En dag när de slogs så tröttnade jag och tänkte att de får väl slåss då, tills de blir klara och gick ut ur rummet och stängde dörren. Då slutade de att slåss.
          Efter det har vi gjort så varje gång att så fort de ryker ihop så har vi bara vänt dem ryggen och lämnat dem ensamma. Det som händer är att de slutar slåss samma sekund som de blir ensamma.
          Resultatet av detta är att när jag går emellan och ska försöka sära dem så tror de att jag hejar på dem och slåss än värre och det är då det börjar bli farligt.
          Numera slåss de aldrig inför mig, utan de passar på med sina uppvisningsmatcher - för det är precis vad det är- när det kommer hem folk som inte är hemma så ofta. De får stå i köksdörren och när hundarna börjar slåss så stänger de dörren och hundarna slutar omedelbart slåss och sedan kan gästen komma in och alt är som vanligt, inte en skråma på någon av hundarna och de kan sova i samma soffa.

          Vad jag egentligen ville säga med detta är, först och främst att ni naturligtvis inte ska lämna era hundar att slåss på liv och död, men ha det i åtanke att det oftast kan bli värre med hussars och mattars inblandning och det är då de hugger hårdast och det blir sjukstugan som gäller.
          Hundar som springer lösa tillsammans slåss väldigt sällan, så att det blir blodvite, utan det krävs alltid att den aggressiva hunden känner medhåll och trygghet från husse och matte för att han ska gå till attack på allvar.
           
          Citera
          *Stintan*
          Inlägg 10-10-2008, 09:04
          Länk hit: #26


          Medlem
          Antal inlägg: 22 484
          Medlem sedan:
          04-08-2005
          Medlem nr: 6 301



          Tycker nog att du har både rätt och fel Grå i det du skriver. Kanske ifrågasätter jag mest det sista och det därför att många gånger finns husse eller matte inte ens inom synhåll när en aggressiv hund går till attack. Som du säger så vet man inte alltid vad det är för signaler ens hund sänder ut och ibland behöver det inte vara några signaler alls men som jag nämnt tidigare så har olika hundar olika retningströskel. Är den låg, som hos kamphundsraser t.ex., så behövs i stort sett ingenting för att en attack ska vara ett faktum. Om det blir skador och hur stora isåfall har också mycket med storleksskillnaden på hundarna att göra. Min 3-kiloshund skulle väl närmast betraktas som ett leksaksdjur av en del andra hundar och det vet vi ju alla hur sådana kan behandlas ibland och då håller säkert leksaksdjuren bättre. Tindra skulle bergis bli platt om din Alfons slängde upp en tass på hennes rygg så det behövs ibland inte ens en aggressiv hund. Alltså får jag som matte göra vad jag kan för att undvika att hon kommer till skada och det gör jag inte genom att ha henne lös bland andra hundar som vi inte känner och som är i förhållandevis stort format.



          --------------------
          Rotar runt i Sörmlands inland zon 2-3
          Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd/Tove Jansson
           
          Citera
          Grå
          Inlägg 10-10-2008, 09:20
          Länk hit: #27


          Medlem
          Antal inlägg: 2 648
          Medlem sedan:
          14-07-2007
          Medlem nr: 11 526



          CITAT (*Stintan* @ 10-10-2008, 10:04) *
          Tycker nog att du har både rätt och fel Grå i det du skriver. Kanske ifrågasätter jag mest det sista och det därför att många gånger finns husse eller matte inte ens inom synhåll när en aggressiv hund går till attack.


          Jag vet, därför valde jag att beskriva alla olika varianter när mina hundar varit i råkurr. Eddie är ett lysande exempel på hund som kan råka illa ut p.g.a signaler och Napoleon är ett lysande exempel på hundar som har störningar och som inte på några villkor borde få vistas i närheten av andra hundar.
          Alfons och Diesel är exempel på hundar som slåss för att imponera.
          Jag menar bara att man borde ha allt detta i åtanke men som sagt inte lämna sina hundar att slåss vind för våg, för det kan ta en ände med förskräckelse.
          Det sista om hundar som springer lösa tillsammans är inte mitt eget påhitt, utan det går faktiskt att läsa om i hundlitteratur, och rastparkerna i exempelvis Stockholm tycker jag är ett ganska bra exempel på det, för att inte tala om vissa hunddagis.
          Hundar i koppel gör oftare utfall än hundar som vistas lösa, för att kopplet utgör en trygghet för hunden.
           
          Citera
          *Stintan*
          Inlägg 10-10-2008, 09:42
          Länk hit: #28


          Medlem
          Antal inlägg: 22 484
          Medlem sedan:
          04-08-2005
          Medlem nr: 6 301



          Jodå jag vet också det där om lösa hundar men det går ändå inte att släppa ihop vilka hundar som helst ju, det var bara det jag menade.

          Det verkar också finnas massor av hundar som gör utfall, man kan ju undra hur det kommer sig, och då vågar kanske inte ägarna släppa lös dom. Själv har jag aldrig haft en sån hund och då är jag ändå inne på min 7:e . Det enda någon av dom attackerat är en höna vilket fick till följd att en del färgranna fjädrar rök till glädje för dess ägare som var en inbiten fiskare och knöt sina flugor själv giggle.gif . Undrar vad det beror på att det finns så många utfallsbenägna hundar. Man kan dagligen läsa om folk som har detta problem på diverse hundforum.


          --------------------
          Rotar runt i Sörmlands inland zon 2-3
          Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd/Tove Jansson
           
          Citera
          Grå
          Inlägg 10-10-2008, 09:57
          Länk hit: #29


          Medlem
          Antal inlägg: 2 648
          Medlem sedan:
          14-07-2007
          Medlem nr: 11 526



          CITAT (*Stintan* @ 10-10-2008, 10:42) *
          Jodå jag vet också det där om lösa hundar men det går ändå inte att släppa ihop vilka hundar som helst ju, det var bara det jag menade.

          Det verkar också finnas massor av hundar som gör utfall, man kan ju undra hur det kommer sig, och då vågar kanske inte ägarna släppa lös dom. Själv har jag aldrig haft en sån hund och då är jag ändå inne på min 7:e . Det enda någon av dom attackerat är en höna vilket fick till följd att en del färgranna fjädrar rök till glädje för dess ägare som var en inbiten fiskare och knöt sina flugor själv giggle.gif . Undrar vad det beror på att det finns så många utfallsbenägna hundar. Man kan dagligen läsa om folk som har detta problem på diverse hundforum.

          När det gäller Napoleon så berodde det på tre saker -
          1) uppfödaren avlade på en tik med mentala problem, hon var snygg men fullständigt galen.
          2) Napoleons var ett resultat av s.k "maskulinisering". Ju större och biffigare hane, desto bättre resultat på utställningarna. Detta var rätt populärt under en period tills man började inse konsekvenserna. En maskulin och dominant Grand Danois är inte smidig att ha att göra med. Tack och lov så har man börjat återgå till att främja mildare hanar.
          3) Napoleon hade p.g.a sina problem valsat runt bland en mängd hågade ägare, som inte orkade hela vägen. Detta är helt förkastligt när det gäller hundar och som jag skrivit förut, - värsta exemplet var en 8 månaders tik som hade mig som femte ägare, hon var också helt förstörd av detta. Hundar behöver en flock, en ägare och de behöver trygghet och stabilitet. Att byta ägare är detsamma som att uteslutas ur sin flock och ratas av sin ledare och det är det absolut värsta som kan hända ett hunddjur. Om det dessutom händer gång på gång slutar tillsist hunden att bry sig och blir en ensamströvare, med eller utan matte/husse. De hundarna krävs det mycket speciella människor för att komma inpå livet igen, tyvärr är jag inte en sådan människa men när jag får en sådan hund och jag inte klarar av den så låter jag hellre avliva den än att skicka den vidare återigen.
           
          Citera
          *Stintan*
          Inlägg 10-10-2008, 11:15
          Länk hit: #30


          Medlem
          Antal inlägg: 22 484
          Medlem sedan:
          04-08-2005
          Medlem nr: 6 301



          Det var mycket sanning du skrev och bra dessutom flirting.gif Det är rent bedrövligt att det finns så många omplaceringshundar och jag tycker inte heller att man alltid gör rätt som omplacerar istället för att avliva. Det finns ju inte tillräckligt många kunniga människor som kan ta hand om dessa hundar som då istället återigen kanske hamnar helt fel.
          Man ser också att många har väldiga problem med sina hundar redan i valpåldern och det är så himla tragiskt.
          Dessutom vet man aldrig om det är en instabil ilsken hund man möter när man är ute och man kan heller aldrig lita på att en hundägare har koll på sin hund känns det som och ändå har många inte ens hunden kopplad vilket jag tycker är urdåligt.


          --------------------
          Rotar runt i Sörmlands inland zon 2-3
          Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd/Tove Jansson
           
          Citera
          Bettis
          Inlägg 10-10-2008, 11:36
          Länk hit: #31


          Medlem
          Antal inlägg: 4 213
          Medlem sedan:
          07-02-2007
          Medlem nr: 9 061



          Varför toppar golden bitlistan? några orsaker är:

          1. finns många golden!

          2. det är ju en så gosig, lugn härlig familjehund, alltså låter man barnen greja med hunden HELA tiden den får aldrig vara ifred och till slut tröttnar hunden och säger ifrån.

          Jag har ju själv golden och visst är det en härlig hund, men den måste också få ha sin egen tid vilket kan bli svårt om det finns barn i närheten.


          --------------------
           
          Citera
          Elisabeth-Västku...
          Inlägg 10-10-2008, 13:35
          Länk hit: #32


          Medlem
          Antal inlägg: 4 738
          Medlem sedan:
          01-11-2002
          Medlem nr: 45



          I förrgår blev ju en liten poik biten av en blandrashund på ett dagis. Hunden var int ekopplade och sprag in på dagiset och bet pojken i ansiktet. Ett6 öga är i fara... Stackars pojk

          Hundägaren kom några minuter sedan när det hade hänt. Skall inte ens barnen på dagiset vara säkert? Jag älskar hundar och skulle så gärna ha en igen men inte skall dom går lösa och bitar folk hit och ditt.

          Jag älskar hunder och dom gillar mig men jag har också hundrädda i min smabos släkt. Inte hjälper det när någon säger att min hund är så snäll....

          Elisabeth

           
          Citera

          2 sidor V  < 1 2
          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 11-08-2025, 03:18
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon