Hur skall vår mat produceras i framtiden? Alternativ

[ängsvädd]

Verkligheten kan ses på olika sätt. Om nu bönderna inte blir sjuka av att hantera gifter så kanske det beror på att det hänt en del på skyddsutrustningsområdet. Samt att riskerna uppvägs av ett i övrigt sundare liv på landet än i staden exvis.

[Jan Lindgren]

Hej Mimmi!
Jag tror att du har helt rätt. Skyddsutrustningen har blivit bättre. Utbildningen har blivit bättre och växtskyddsmedlen som används i Sverige är inte särskilt farliga. Att bo bland åkrar som är besprutade ger tydligen inga skador för då hjälper inga skyddsutrusningar.
Vi borde koncentrera oss på att anlysera vad som är negativt med att bo i större tätorter för att få bort en del riskfaktorer.(rökning, alkohol, kväveoxider, partiklar, stress, ozon, buller? )
Jag själv är oerhört nöjd med att ha flyttat bort från storstockholm.
MVH
Jan Lindgren

[ängsvädd]

Jag tror inte man kan dra slutsatserna att inga hälsoproblem uppstår av att bo vid besprutade åkrar. Men den största hälsorisken är kanske att äta den besprutade maten.

En kompis till mig hade sett ett program om en ekologisk olivodling i Grekland. Man hade hängt upp klisterpapper som insekterna fastnade på istället för att bespruta. Jag visste inte ens att det finns ekologiskt odlade oliver. Men jag funderar om att det verkligen är så bra med dessa klisterpapper - de tar ju nyttoinsekter också - men kanske de sätts upp bara under en begränsad tid?

[Jan Lindgren]

Hej!
Man använder klisterlappar även i Sverige. Det är delvis en förutsättning för IP-odling. Den normala användningen av klisterlapparna är att se om trycket från skadeinsekter är för högt. Lite skadeinsekter är inget problem. Ingen vill spruta i onödan och det gäller både konventionella odlare och kravodlare.
MVH
Jan Lindgren

[Myosotis]

Det hade varit konstigt om inte gifterna hade varit giftiga. En kompis och jag fick otäcka stora vätskefyllda blåsor på benen efter att ha suttit i en blomsteräng i utkanten av en vinodling i Tyskland. Blommorna och insekterna verkade må bra, det var mycket vackert och idylliskt, och vi hade inte en tanke på att det kunde vara farligt att röra vid gräset. Och nu kommer säkert någon att säga att det är någon grundläggande skillnad mellan svenska gifter och utländska gifter, och visst, just det giftet kanske aldrig har använts i Sverige (och förhoppningsvis används det inte i Tyskland heller längre). Men även om det nu skulle vara så att svenska gifter är helt ofarliga, löser det globalt sett inga problem så länge de är farliga överallt annars.

Förra våren jobbade jag ett litet tag med att plantera träd. Säckarna hade varningstext typ farligt vid hudkontakt osv., man fick använda handskar. Jag höll andan när jag öppnade en ny säck, för den äckliga kemiska stanken var bedövande. Min arbetsgivare (som ändå är väldigt miljömedveten! Föder upp djur ekologiskt för att hålla betesmarken öppen och bevara biologisk mångfald) vattenslog plantorna först i ett kärr, sedan, när det torkade ut, i en bäck. Jag frågade förskräckt om riskerna och gjorde tydligt att jag inte gillade det alls, varpå han kollade upp ämnets giftighet och påstod att det nog var ofarligt. Alla gör så. På påsen stod det att de absolut inte fick sättas ut i vattendrag. Hur mycket gift är okej? Hur många sländlarver ska dö för att det inte ska vara okej längre? Bäcken rinner ut i ån och sen i havet där allt giftet samlas. Jag tycker det är obehagligt. Älgen som äter lite av plantorna kanske inte känner av något. Sen äter vi upp älgen, får kanske i oss lite, lite gift – och det gör väl ingenting, en gång.
Regnet sköljer så småningom ner giftet i jorden. Där på hygget var ett av de finaste smultronställen som jag någonsin sett. Jag vågade inte gå tillbaka och plocka dem sen. Överdriven försiktighet? Törnskatan som satt i en trädtopp och spanade ut över hygget fick säkert i sig en eller annan insekt som hade förgiftats av plantorna; en långsam skalbagge är lättare att fånga än en snabb. Om snytbaggarna dör av giftet så påverkar det förmodligen även andra skalbaggar.

Det var ett exempel från skogsbruket, men det är samma problem i jordbruket, bara mycket mer gift skulle jag tro.

För övrigt köpte jag boken igår, den verkar välskriven och lättläst, ska läsa den själv sen när pappa är klar med den.

[Jan Lindgren]

Hej Myosotis!
Skogsägaren du arbetade hos var en skurk eller okunnig. Så får man inte behandla granplantorna. Hade du anmält honom så hade han fått böter.
MVH
Jan Lindgren

[Myosotis]

Det var lärk. Tror du inte han hade rätt som sa "så gör alla"? Det är jag rätt övertygad om.

[Jan Lindgren]

Hej!
Jag är ganska övertygad om att de flesta sköter sig bra men det finns okunniga och skurkar. Det anmäls en del sådana brott som du beskriver men jag har aldrig sett något liknande här i närheten. Hade jag det så hade jag diskuterat det med en kompis som är miljövårdsinspektör. Problemet med snytbaggar är att man inte hittat någon bra metod att stoppa dem. Jag försökte plantera skog här med obehandlade plantor men det gick inte. Praktiskt taget alla plantor gick åt så nu struntar jag i att plantera. Naturen blir faktiskt trevligare så.
Jag antar att det var permetrin som användes. Det är ett medel som bla används till att skydda husdjur mot insekter. Karenstiden är ganska lång, jag tror den är 60 dagar. Preparatet är mycket giftigt för fiskar vilket gör att det är vansinnigt att förvara plantorna i rinnande vatten. Jag skulle inte tveka att äta smultron eller älg som finns på området. Hade de däremot sprutat området med permetrin så hade jag undvikit bär där på försommaren.
Myndigheterna vill stoppa permetrin på grund av fiskgiftigheten men än har man inte hittat någon bra ersättare.
MVH
Jan Lindgren

[Gunilla T]

För övrigt köpte jag boken igår, den verkar välskriven och lättläst, ska läsa den själv sen när pappa är klar med den.

Så trevligt Myosotis...ibland, inte så ofta, råkar man på en bok som berör och ruskar om..dethär är en sådan bok. Jag letade efter recensioner men boken är nyutgiven så hittade bara denhär från Kristianstadsbladet;

Lindstedt, Gunnar: "Svart jord"
Publicerad: 3 december 2008, 01:15



Reportagebok
Gunnar Lindstedts "Svart jord" är en uppgörelse med det industriella jordbrukets avigsidor. Kristianstadsbladets reporter Jerker Hagman har läst en ekologisk thriller baserad på en verklig händelse.
Reportagebok
Gunnar Lindstedt

"Svart jord. Kommer jordbruket leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar?"

(Frank förlag)

Omslaget till Gunnar Lindstedts nya bok.

Förstora bild >>

Förra året visade Isabella Lövins "Tyst hav" hur världens växande fiskeflottor håller på att skapa en ekologisk katastrof. "Svart jord" berättar om hur industrijordbruket påverkar miljö och människor.

Boken ifrågasätter det energislösande jordbruket, där spridning av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel orsakar övergödning och miljöförstöring. Produktionen av en kalori mat kräver i dag tio kalorier energi och världens jordbruk fortsätter att förlita sig på olja, trots att det är en resurs som förmodligen kommer att minska och trots att fossila bränslen är orsaken till klimatförändringarna.



I Ryssland följer Gunnar Lindstedt uppbyggnaden av ett nytt företag, Black Earth Farming, som med Vostok Nafta, Kinnevik och andra storbolag i ryggen, köper bördiga åkrar. I stället för att satsa på ett hållbart jordbruk med miljöhänsyn och anpassning till naturens kretslopp bygger Black Earth Farming en industriell produktion som slukar fossila bränslen. Dessutom är spekulation med priser på mark och grödor en del av företagets strategi. Det är ett mönster som följer jordbrukets förändring i övriga världen.

I USA besöker Gunnar Lindstedt bönder som slåss mot de multinationella livsmedelskoncernernas inflytande.

Bland skräckexemplen finns storföretag som i växande skala föder upp svin. I stall för massproduktion lever 10 000 grisar som i trängseln slåss och dödar varandra eller blir sjuka på grund av smittspridning. Antibiotika och vaccin i mängder krävs för att djuren inte ska dö innan det är dags för slakt.



De allt större livsmedelsbolagen vill sprida principerna om massproduktion i all växtodling och djuruppfödning. När konkurrensen om mark ökar på grund av stigande efterfrågan på biodrivmedel söker de sig till fler länder.



Precis som bolagen i USA steg för steg tagit över allt fler sektorer och gjort familjejordbrukarna till underleverantörer, är ambitionen att nu genomföra samma sak i övriga delar av världen. För den handfull livsmedelsjättar som dominerar allt mer av den globala handeln med mat har biobränsleboomen blivit en viktig inträdesbiljett för att dominera dessa nya marknader. Vad vi står inför är inget annat än en återintroduktion av kolonialismens gamla system av plantage-ekonomier.



Motsatsen till stordrift, genmodifiering och jakten på allt högre avkastning hittar Gunnar Lindstedt på Hulta gård i Östergötland. Där driver Helen och Börje Johansson ekologisk växtodling och djuruppfödning.

Småbrukaren ser till att föda sina djur under oftast etiskt godtagbara villkor. Småskaligheten garanterar att den biologiska mångfalden bevaras. Dessutom är småskalig djuruppfödning enda sättet att få in djuren i det kretsloppsjordbruk där djurens spillning tas tillvara som gödsel. Sådant kretsloppsjordbruk är antagligen enda vägen framåt för att klara oljekris och klimat.



Gunnar Lindstedt varvar sina resor med att berätta om tidigare släktingars liv som jordbrukare. Han skriver också om sina försök att leta upp personer i USA som han har familjeband till sedan utvandringen. De avsnitten får tempot att växla på ett bra sätt men ibland blir redogörelserna om släktingarnas erfarenheter långdragna och några strykningar hade skapat en rappare rytm.



Boken bygger på en mängd forskningsrapporter och artiklar. Historien om det industriella jordbruket är historien om en orättvis fördelning mellan rika länder och tredje världen.

Några av uppgifterna i boken berättar om förbluffande klyftor. För att odla ett kilo ris använder en bonde i USA 80 gånger mer energi än bonden i Filippinerna. Befolkningen i fattiga länder tvingas lägga 70 procent av inkomsten på mat, hos oss är den siffran bara tio procent.


Jerker Hagman

[Gunilla T]

Gunnar Lindstedt tilldelas Småjordbrukarnas hederspris för boken "Svart jord"

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=5219...ll%20författare

Boken är en uppgörelse med det storskaliga industrijordbruket som avfolkar landsbygden, driver folk till städerna och med hjälp av växtgifter, kemikalier och genmanipulerade grödor förgiftar både jord, sjöar och hav.

[Källtorpet L&T]

BUMP!!!
ojojoooj, här har man ju missat något kul.
ni (Gunilla och Jan) har rätt i mycket och jag tror att någonstans mitt e mellan ligger nog närmast praktiskt möjligt i framtiden.
men jag har en fråga, egentligen många men, hur ska folk ha råd med den småskaligt producerade maten, arbete kostar som bekant pengar och ser man till ekomat så är den ju billig i affären jämfört med om butikspriset skulle bära hela produktionens kostnader.

ja, jag vet, jag står nog lite mer på Jan's sida.

Myosotis->
om jag har förstått det hela rätt så behandlas väl inte tallplantor och älgarna är ju inte särskilt förtjusta i gran.
sen är det väl så att permetrinet lakas ut i marken och tas inte upp av plantorna, så att äta älgkött är med största sannolikhet ganska ofarligt, det finns mycket annat som är dödligare.
det som jag tycker är tråkigt är att den typen av preparat som används idag, som innehåller permetrin är starkare och ohälsosammare för plantörerna än det som KEMI förbjöd för några år sedan...

[Gunilla T]

Roligt att ämnet väcker ditt intresse!

Ja, hur skall vi ha råd? Hur har vi råd att förstöra "jorden vi ärvde"?

Det mesta av vår nuvarande välfärd är uppbyggd på billig energi dvs olja. Den kommer att sina, inte ta slut, men det kommer att kosta mycket att ta upp den olja som finns kvar. När oljan sinar blir den ofantligt dyr och hur skall vi då producera vår mat som idag är så beroende av billig olja?

Det säger Marit Paulsen inget om..

[Källtorpet L&T]

ja du, dieselns vara eller icke vara, det kommer dieselsubstitut ganska snart är jag övertygad om.
man håller ju på i Tyskland att utveckla en metod där man tar fram "konstgjord" diesel ur virke.

läste senast igår i ATL om hur 1:a namnen på de olika partiernas listor till EU-valet diskuterar angående jordbrukspolitiken och EU's jordbruksbudget och dom vill strama åt stöden till jordbruket.

jag tror inte att ekologisk matproduktion räddar världen även fast jag läste debattartikeln i ATL eller om det var Jordbruksaktuellt att ekologisk odling kan höja skördarna. de har ju med vad man jämför med att göra.

en liten rättelse till Jan, det är inte koldioxid som är den stora faran med att odla mossjordar utan lustgas.

[Myosotis]

...
om jag har förstått det hela rätt så behandlas väl inte tallplantor och älgarna är ju inte särskilt förtjusta i gran.
sen är det väl så att permetrinet lakas ut i marken och tas inte upp av plantorna, så att äta älgkött är med största sannolikhet ganska ofarligt, det finns mycket annat som är dödligare.
det som jag tycker är tråkigt är att den typen av preparat som används idag, som innehåller permetrin är starkare och ohälsosammare för plantörerna än det som KEMI förbjöd för några år sedan...

Jaha, men om det läcker ut i marken så hamnar det väl i grundvattnet? Men man kanske vågar plocka smultron om det inte tas upp av växter.
Jag vet inte om tallplantor är behandlade, men lärkplantor är det i alla fall. Jag undrar fortfarande om oskyldiga insekter dör eller försvagas och sen äts upp av törnskator t.ex.

[Källtorpet L&T]

jo, nog är det så att det är mer än snytbaggarna som har fått på pälsen/skalet.
frågan är hur stor del av mikrobiologin samt fisk- och kräftdjur som har tagit skada av det.

som du beskriver det med att vattslå plantorna är nog vanligare än man tror, tyvärr så har det nog med att man gör det av gammal vana, man har alltid gjort så för att plantorna ska få en bättre start i skogen.

men jag hoppas att det finns folk som kommer ihåg att dom har kamera i mobilen när dom ser sådant här och tar bildbevis för att sedan anmäla detta till miljö- och hälsovårdsmyndigheten.

nu är det ju oxå som Jan skrev att man kan ju sätta obehandlade plantor oxå men jag tror att då kan man åka till banken och se till att få ut hela plantkassan i 20'or och sedan sprida ut dom i skogen istället, det har ju samma effekt.
men självföryngrad gran under en lövskärm är inte fel det heller, det tar ju lite längre tid bara.

usch, vad jag kom OT här men det bjuder jag på...

[andersen]

Roligt att ämnet väcker ditt intresse!

Ja, hur skall vi ha råd? Hur har vi råd att förstöra "jorden vi ärvde"?

Det mesta av vår nuvarande välfärd är uppbyggd på billig energi dvs olja. Den kommer att sina, inte ta slut, men det kommer att kosta mycket att ta upp den olja som finns kvar. När oljan sinar blir den ofantligt dyr och hur skall vi då producera vår mat som idag är så beroende av billig olja?

Det säger Marit Paulsen inget om..

Förstår inte vad du menar Gunilla,Vad jag förstår så vill Marit paulsen ha ett storskaligt jordbruk, med ny teknik,det går väll inte åt mera olja för det? än det jordbruket vi har idag?Marit paulsen

[Gunilla T]

Ett hårt rationaliserat jordbruk måste ersätta mänsklig kraft med maskiner samtidigt som transporterna naturligtvis är energikrävande om man jämför med t.ex. närodlat.

Här är en som har en annan åsikt än Paulsen;

http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/29/...t-undvika-svalt

[officinalis]

Gunilla, kan du utveckla det här med "hårt rationaliserat jordbruk"? Principerna för ekologisk odling och närodlat är väl delvis att gödsel ska produceras i närheten (t.ex. med hjälp av boskap) och att man därmed slipper långa transporter (mindre maskinkraft). Men i övrigt så krävs det väl maskiner oavsett när det gäller större produktion.
Eller tänker du att vi ska ha flera jordbrukare och med mindre odlingar som sköter detta med mänsklig kraft?

[Gunilla T]

Gunilla, kan du utveckla det här med "hårt rationaliserat jordbruk"? Principerna för ekologisk odling och närodlat är väl delvis att gödsel ska produceras i närheten (t.ex. med hjälp av boskap) och att man därmed slipper långa transporter (mindre maskinkraft). Men i övrigt så krävs det väl maskiner oavsett när det gäller större produktion.
Eller tänker du att vi ska ha flera jordbrukare och med mindre odlingar som sköter detta med mänsklig kraft?

Jag tycker att jag redan skrivit det i början av tråden - men enkelt uttryckt - när djurhållningen utvecklas till storindustri där gödseln inte tas om hand utan blir ett avfallsproblem och där jordbruket inte tar tillvara gödseln utan använder konstgödsel vars framställning är energi krävande och miljöförstörande och på sikt utarmar jorden och där några multinaltionella företag strävar efter världskontroll på utsädet och vi får en monokultur av grödor. Och där vår mat färdas kors och tvärs över jorden...

Kretsloppet har naturen skött så länge jorden funnits men inget av det som nu sker har ett uns av kretsloppstänkande - bara snabba vinster och manipulering av vår jord.

Nu har Tyskland satt ner foten för Monsanto och förbjuder deras genmanipulerade grödor! Och vad gör Monsanto - jo, de stämmer Tyskland inför domstol. Då förlitar de sig på att deras makt är så stor att de utmanar en hel nation!

Läs boken "Svart jord" av Gunnar Lindstedt, den är sannerligen en aha upplevelse om vad som håller på att ske i vår värld. Kan även rekommendera boken "Olja " av samma författare.

[Gita]

Gunilla, du använder många ord och formulerar dig väldigt väl oberoende av ämne.
.......men av någon anledning får jag en känsla att du inte vet ett skit om modernt jordbruk
.........fast jag kan ju ha fel.
Gita