Hur skall v�r mat produceras i framtiden? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

5 sidor

« < 2 3 4 5 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

Hur skall v�r mat produceras i framtiden?

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-05-2009, 08:48 L�nk hit: #61
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	T�nkte v�l bara ifall det var n�got speciellt med just sl�ttervall. Jag �r inte s� insatt i jordbruk men har trott att man "odlar vall" f�r att inte l�ta jorden ligga bar (heltr�de?) f�r att sedan arbeta ned den p� h�sten alternativt odla foder. Ja, kv�veutsl�pp anses v�l vara en av de st�rsta milj�problemen i jordbruket i Sverige? Antar att det �r viktigt att r�kna p� kv�ve�tg�ngen d�. Varf�r skulle det g� �t mer diesel i ekoodling? F�r att man beh�ver st�rre arealer att odla p�? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-05-2009, 08:57 L�nk hit: #62
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	CITAT (officinalis @ 22-05-2009, 09:48) ....... Varf�r skulle det g� �t mer diesel i ekoodling? F�r att man beh�ver st�rre arealer att odla p�? Det beh�vs mer mekanisk bearbetning i och med att man inte giftbesprutar v�xterna. Men f�rhoppningsvis kommer det n�got milj�v�nligt br�nsle f�r traktorer o andra jordbruksmaskiner. -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-05-2009, 09:27 L�nk hit: #63
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Mekanisk bearbetning f�r att rensa ogr�s menar du? Bek�mpningsmedel kr�ver ju faktiskt ocks� mekanisk bearbetning. I st�rre jordbruk sker det ifr�n flygplan. -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	22-05-2009, 10:52 L�nk hit: #64
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	CITAT (officinalis @ 22-05-2009, 09:48) T�nkte v�l bara ifall det var n�got speciellt med just sl�ttervall. Jag �r inte s� insatt i jordbruk men har trott att man "odlar vall" f�r att inte l�ta jorden ligga bar (heltr�de?) f�r att sedan arbeta ned den p� h�sten alternativt odla foder. det har fram till i �r varit f�rbjudet f�r konv. att ha en s k "svarttr�da", dvs att man harvar den ett antal g�nger/s�song f�r att p� det viset bek�mpa bl a kvickrot. i ekoodling s� har det om jag inte minns fel varit godk�nt. troligen beror detta p� att man har samma m�jligheter att r� p� kvickrot m fl fler�riga ogr�s. f�rbudet har varit p g a att man bl a vill minska kv�vel�ckaget. en svarttr�da brukar normalt avslutas med att man s�r n�gon typ av h�stgr�da, vete, r�g eller r�gvete.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	22-05-2009, 11:27 L�nk hit: #65
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	CITAT (officinalis @ 22-05-2009, 10:27) Mekanisk bearbetning f�r att rensa ogr�s menar du? Bek�mpningsmedel kr�ver ju faktiskt ocks� mekanisk bearbetning. I st�rre jordbruk sker det ifr�n flygplan. jag hade skrivit ett l�ngt svar med en diesel�tg�ngs ber�kning men det f�rsvann vid en feltryckning, �terkommer med den senare, m�ste rusa....

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-05-2009, 11:31 L�nk hit: #66
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	v�ntar med sp�nning Hur �r det med monokulturer d�? Det �r v�l ofta p� grund av dessa som ogr�s tar sig ordentligt? Kan man inte med r�tt symmetrier blanda gr�dor i mycket st�rre utstr�ckning f�r att kontrollera ogr�set? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	22-05-2009, 14:17 L�nk hit: #67
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	nu s�... ja, med mekanisk bearbetning menas att man ogr�sharvar, kultiverar och radhackar m m. kemisk ogr�sbek�mpning g�rs med via besprutning, vad g�ller flygbesprutning s� �r det ett s�tt som anv�nds "over there" och "down under", dvs USA och Australien. men inte ens d�r det sker inte i den stora omfattning som vissa ekof�respr�kare vill g�ra g�llande. nu till den eftertraktade ber�kningen, observera att detta �r en rent teoretisk ber�kning f�r hur jag skulle bedriva mitt lantbruk om jag odlade bara spannm�l. om vi leker med tanken att jag skulle odla konventionellt alternativt ekologiskt. jag beskriver lite kortfattat ett odlings�r och f�r att vara lite bakfram s� b�rjar vi med h�sten, direkt efter sk�rd bara f�r att s�tta f�ruts�ttningarna f�r en v�rvetesk�rd. konventionellt: p� h�sten bearbetas f�lten med en kultivator eller tallriksharv 2 g�nger. (2x5L= 10L/ha) efterf�ljande v�r harvas f�lten en g�ng, under f�ruts�ttning att jag lyckats bra med h�stbearbetningen. (1x3L= 3 L/ha) d�refter s�s f�ltet med en tung bearbetande sk "direkts�maskin". (1x10L= 10 L/ha) efter uppkomst och n�r gr�dan och ogr�sen har n�tt r�tt utvecklingsstadie s� sker en kemisk ogr�sbek�mpning. (1x1,5L= 1,5 L/ha) om behovet finns s� sker en kemisk svampbek�mpning, oftast brukar man r�kna med att det g�rs var tredje "vete�r". (0,33x1,5L= 0,5 L/ha) n�r gr�dan �r mogen tr�skas den. (1x15L= 15L/ha) f�r att r�da bot p� kvickrot och andra fler�riga ogr�s s� r�knar jag med en glyfosatbek�mpning var tredje �r. (0,33x1,5L= 0,5 L/ha) summa summarum: 40,5 L/ha som divideras med sk�rden p� 4500 kg/ha = 0,009 L/kg vete. ekologiskt: p� h�sten bearbetas f�lten minst en g�ng, g�rna tv� med kultivator (1,5x5L= 7,5L/ha) som efterf�ljs av pl�jning (1x16L= 16 L/ha) p� v�ren harvar jag 3 g�nger f�r att "sp�a" kvickrot m fl ogr�s. (3x3L= 9 L/ha) d�refter sker s�dd i det h�r fallet med en enklare s�maskin. (1x7L= 7 L/ha) efter uppkomst ogr�sharvas f�lten 1-2 ggr med en s k l�ngfingerharv. (1,5x1,5L= 2,25 L/ha) om vi nu f�ruts�tter att gr�dan avkastar 75 % s�r�knar vi med att diesel�tg�ngen till sk�rd reduceras till 75 %. (1x15Lx0,75= 11,3L/ha) summa summarum: 53 L/ha som divideras med den 75 %-iga sk�rden (4500x0,75=3375) = 0,016 L/kg vete.

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-05-2009, 15:08 L�nk hit: #68
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Slutsatsen av din utr�kning torde d� vara att odling med bek�mpningsmedel kr�ver mindre br�nsle. Glyfosat-patentet �r v�l sl�ppt nu l�ste jag n�got om, d� kanske det finns en mer lokal producent? F�r annars �r ju det en transport att ta i ber�kning ocks�. Att besprutning fr�n flygplan inte sker i stor omfattning �r m�jligen rimligt (kan inte p�st� att jag sitter p� n�gon statistik i alla fall). Vilken �r din k�lla? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	22-05-2009, 19:46 L�nk hit: #69
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	har ingen speciell k�lla... vad jag vet s� �r v�l flygbesprutning f�rbjudet i Sverige f�rutom i extremfall t ex. myggpl�gan i F�rnebofj�rden i Uppland och om jag inte minns fel s� var det tal om att man skulle bek�mpa barkborrar efter dom stora stormarna men jag �r os�ker p� hur det blev gjort. flygbesprutning �r ju inte s� effektivt och med dagens priser p� bek�mpningsmedel s� f�rsvinner l�nsamheten fort. vad g�ller glyfosat s� finns det ett flertal tillverkare numera. sen ska man ju komma ih�g att vid tillverkning av konstg�dsel s� g�r det �t ganska stora m�ngder energi och en stor del av den har kommit ifr�n oljan men jag skulle tro att flertalet tillverkare b�rjar �ppna �gonen f�r alternativa energik�llor. tyv�rr s� har ju konstg�dseln g�tt lite kr�ftg�ng om man ser p� transporter, Yara har ju en anl�ggning i K�ping som har tillverkat konstg�dsel men som f�r ett par �r sedan slutade med det och enbart h�ller p� med spr�ng�mnen till gruvindustrin numera.. s� idag importeras all g�dning.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	23-05-2009, 10:55 L�nk hit: #70
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! K�lltorpet �verdriver anv�ndningen av energi n�r det g�ller konventionell odling. Anv�nder man no-till, pl�jningsfri odling s� minskar behovet kraftigt. (Scientific American july 2008 sid 50-57) N�r det g�ller sk�rdar s� finns det officiell svensk statistik som visar p� katastrofalt d�liga sk�rdar f�r "ekologisk" odling. Knappt 60% av konventionell. D� �r inte tr�dor och gr�ng�dslingar inber�knade s� sk�rden �r �nnu l�gre. Den enda "ekologiska" gr�da som ger n�got �r vall som kan komma upp i 80% av konventionell. Tar man dessutom med i ber�kningen att "ekologiska" odlare anv�nder mineralg�dsel indirekt s� �r den "ekologiska" odlingen snarast ett sk�mt eller en religi�s r�relse. Det �r till�tet f�r "ekologiska" odlare att anv�nda g�dsel och slaktavall fr�n konventionellt uppf�dda djur. Jag f�rmodar att de tror att atomer genomg�r n�gon magisk f�r�ndring n�r de g�r genom ett djur. Konventionellt odlande b�nder �r normalt mycket noga med att anv�nda naturg�dseln optimalt. Ingen av de b�nder jag k�nner skulle dr�mma om att g�dsla med mineralg�dsel i on�dan. MVH Jan Lindgren

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	23-05-2009, 12:22 L�nk hit: #71
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	CITAT (Jan Lindgren @ 23-05-2009, 11:55) Hej! K�lltorpet �verdriver anv�ndningen av energi n�r det g�ller konventionell odling. Anv�nder man no-till, pl�jningsfri odling s� minskar behovet kraftigt. (Scientific American july 2008 sid 50-57) Hej Jan, jag har v�ntat p� att bli kommenterad av dig. med no-till menar du att man g�r som j�nkarna och direkts�r i f�reg�ende gr�das stubb?? det finns av n�gon anledning ett stort motst�nd i Sverige mot den typen av "extremodling", halva Sverige pl�js ju fortfarande. det kommer troligen att ta �tskilliga �r till att omv�nda b�nderna. de maskiner som har kapacitet att anv�ndas ( V�derstad Rapid m fl ) �r enligt min mening f�r l�tta och folk �r f�r r�dda att l�pa linan ut och enligt f�rs�ken som HS f�r man r�kna med sk�rdes�nkningar dock inte s� stora att energi�tg�ngen blir h�gre per kilo spannm�l. CITAT N�r det g�ller sk�rdar s� finns det officiell svensk statistik som visar p� katastrofalt d�liga sk�rdar f�r "ekologisk" odling. Knappt 60% av konventionell. D� �r inte tr�dor och gr�ng�dslingar inber�knade s� sk�rden �r �nnu l�gre. Den enda "ekologiska" gr�da som ger n�got �r vall som kan komma upp i 80% av konventionell. b�de ja och nej, det finns en hel del duktiga odlare som f�r bra sk�rdar och jag kan erk�nna att jag tog ett "bra �r" som exempel. CITAT Tar man dessutom med i ber�kningen att "ekologiska" odlare anv�nder mineralg�dsel indirekt s� �r den "ekologiska" odlingen snarast ett sk�mt eller en religi�s r�relse. Det �r till�tet f�r "ekologiska" odlare att anv�nda g�dsel och slaktavall fr�n konventionellt uppf�dda djur. Jag f�rmodar att de tror att atomer genomg�r n�gon magisk f�r�ndring n�r de g�r genom ett djur. h�ller helt med dig, men det �r n�gon pappersv�ndarmagi som ekoorganisationerna har lyckats med. CITAT Konventionellt odlande b�nder �r normalt mycket noga med att anv�nda naturg�dseln optimalt. Ingen av de b�nder jag k�nner skulle dr�mma om att g�dsla med mineralg�dsel i on�dan. nej men folk i allm�nhet har f�tt i sig att konventionella b�nder vr�ker ut p� konstg�dsel och bek�mpningsmedel.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	23-05-2009, 13:49 L�nk hit: #72
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Med no-till menas �nnu mer extrem marksk�tsel.. Man l�ter �ven v�xtavfall som halm ligga kvar. Det skyddar jorden fr�n erosion och minskar vattenbehovet. T�ckodling i tr�dg�rden �r en variant av detta. Dessutom beh�ller man det organiska materialet i jorden. En kolf�lla! P� ett f�redrag om potatisodling ber�ttade f�rel�saren att potatisodlarna i Tyskland b�rjat med varianter av t�ckodling p� torra jordar. MVH Jan Lindgren

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	25-05-2009, 08:14 L�nk hit: #73
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	CITAT (K�lltorpet L&T @ 23-05-2009, 13:22) ... b�de ja och nej, det finns en hel del duktiga odlare som f�r bra sk�rdar och jag kan erk�nna att jag tog ett "bra �r" som exempel. h�ller helt med dig, men det �r n�gon pappersv�ndarmagi som ekoorganisationerna har lyckats med. nej men folk i allm�nhet har f�tt i sig att konventionella b�nder vr�ker ut p� konstg�dsel och bek�mpningsmedel. Det �r inte p� n�got s�tt m�rkligt n�r det i m�nga �r pratats om v�ra problem med �verg�dning i sj�arna. Jag tror det finns en stor andel inkompetenta jordbrukare men antagligen en del vettiga som r�knar p� n�rings�tg�ng med mera. CITAT N�r det g�ller sk�rdar s� finns det officiell svensk statistik som visar p� katastrofalt d�liga sk�rdar f�r "ekologisk" odling. Knappt 60% av konventionell. D� �r inte tr�dor och gr�ng�dslingar inber�knade s� sk�rden �r �nnu l�gre. Den enda "ekologiska" gr�da som ger n�got �r vall som kan komma upp i 80% av konventionell. Vilken statistik �r detta som du pratar om? Det l�ter alldeles f�r f�renklat. Jag undrar f�ressten varf�r du tar f�r vana att nedv�rdera och f�rs�ka f�rl�jligg�ra ekologisk odling. Jag �vertygad om att det finns m�nga gr�zoner och tror dessutom det �r viktigt att helt utan vidare inte s�tta likhetstecken mellan n�gon slumpm�ssig eko-m�rkning och konceptet "ekologisk odling". Dessutom tycker jag inte man kan s�tta likhetstecken utan n�rmre analys mellan ekologisk odling och milj�v�nlig odling. Man kan v�l ha en KRAV-m�rkt v�xthusodling som slukar stora m�ngder energi men fortfarande marknadsf�r "naturlig" mat f�r konsumenter. Och hur vanligt �r egentligen stenmj�l (antar att det var det du pratade om som tillskott i ekologiska odlingar?) och varf�r �r det d�ligt menar du? Intressant om t�ckodlingen. Kan man f� tag i den artikeln n�gonstanns? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-05-2009, 09:11 L�nk hit: #74
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	CITAT Det �r inte p� n�got s�tt m�rkligt n�r det i m�nga �r pratats om v�ra problem med �verg�dning i sj�arna. Jag tror det finns en stor andel inkompetenta jordbrukare men antagligen en del vettiga som r�knar p� n�rings�tg�ng med mera. �verg�dningen av sj�ar och vattendrag beror mest p� fosforutsl�pp och andelen fosforutsl�pp kommer till st�rsta delen ifr�n enskilda avlopp och reningsverk, allts� ifr�n varenda "inkompetenta" saliga ande i det h�r landet. jag blir riktigt f�rbannad n�r jordbruket beskylls f�r all �verg�dning. dessutom s� kan man inte r� p� naturen och moder jord, regna kommer det att g�ra oavsett vi vill eller inte, och all odling beror p� �rsm�n f�r att lyckas. CITAT Hej! Med no-till menas �nnu mer extrem marksk�tsel.. Man l�ter �ven v�xtavfall som halm ligga kvar. Det skyddar jorden fr�n erosion och minskar vattenbehovet. T�ckodling i tr�dg�rden �r en variant av detta. Dessutom beh�ller man det organiska materialet i jorden. En kolf�lla! P� ett f�redrag om potatisodling ber�ttade f�rel�saren att potatisodlarna i Tyskland b�rjat med varianter av t�ckodling p� torra jordar. MVH Jan Lindgren jo, det var s� jag menade, att man inte g�r n�got mellan sk�rd och s�dd. dessutom s� har man en positiv effekt p� skorpa om man har v�xtresterna i ytan, man har l�ttare att f� ner syre till rotsystemena, nackdelen �r ju att man �kar svamptrycket vilket �r sv�rt att l�sa bra med tanke p� l�nsamhet och gr�dors �terkomst. tittar man p� l�nsamhet s� blir det ju en intensiv veteodling alternativt maltkorn eller oljev�xter (som inte ska odlas med t�tare intervall �n 7 �r) . SLU hade f�rs�k med t�ckodling i jordbruket som l�g ute p� ett antal g�rdar under slutet p� 80-talet och b�rjan p� 90-talet. jag har jobbat p� en av dessa g�rdar dock efter att f�rs�ksperioden var slut. det �r helt klart en intressant metod d� dom tog havresk�rdar p� upp�t 10 ton/ha i parcellerna n�r "normalsk�rdarna" l�g p� 5-6 ton/ha. det var visserligen ett bra havre�r men det �r intressant att se kapaciteten p� v�ra jordar. problematiken ligger i tekniken, hur man hanterar halmen effektivt och l�nsamt.

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	25-05-2009, 09:44 L�nk hit: #75
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Enligt Naturv�rdsverket s� st�r jordbruket f�r cirka 50% av fosfor- och kv�veutsl�ppen. Det �r v�ldigt mycket enligt mig (men knappast all �verg�dning som du n�mde). F�rvisso verkar det ju inte enbart bero p� jordbrukarnas egna kunskaper men jag antar att det �r mycket viktigt att g�dsla vid r�tt tid, r�tt dosering f�r r�tt typ av v�xter. Jag har f�tt intrycket av att m�nga grundg�dslar p� v�r eller h�st och att mycket av kv�vet i detta g�dsel g�r till f�rlust. Kanske kan konstg�dning vara l�ttare att dosera? Ang�ende milj�effekterna s� f�r man v�l ta med transport och produktion av dessa med i ber�kningarna. P� en g�rd med boskap kanske det g�r att producera biogas och driva egen produktion av konstg�dsel? Nu �r jag inte insatt i hur den processen fungerar, men en spekulation.. N�got annat som Naturv�rdsverket n�mner �r att bearbetning av jorden st�r f�r en stor del av kv�veutsl�ppen. Jag l�ste om gr�ng�dsling p� Fobos hemsida. Kan man slippa att bearbeta jord ifall man odlar mellangr�dor som luckrar upp jord, binder kv�ve mm? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-05-2009, 11:26 L�nk hit: #76
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	ett problem som man aldrig kommer till r�tta med �r att g�dsla exakt vad gr�dan beh�ver, det �r ju s� m�nga faktorer som spelar in, regn, soltimmar, v�rme m m. det �r ju s� att man m�ste g�dsla f�r en trolig sk�rd. om det d� blir ett torrt �r s� kommer det att bli ett �verskott i o m att inte gr�dan kan ta upp n�ringen. blir det ett bl�tt �r s� lakas g�dseln ur innan gr�dan tar upp den. visst kan man dela upp g�dselgivan p� flera g�dslingar men d� ska det vara tj�nligt att k�ra n�r gr�dan beh�ver det som mest ox�. hmm... lite moment 22, eller? biogasproduktion p� g�rdsniv� �r ju helt klart intressant, det �r ett flertal projekt p� g�ng som jag h�rt om ryktesv�gen men d�r ligger "sl�-sig-p�-br�stet-och-vara-duktiga-landet" Sverige l�ngt efter Tyskland. d�r har det funnits ett politiskt intresse s� d�r har dom varit frikostiga med bidrag till byggen. i Tyskland producerar dom ganska mycket el via biogas. ang�ende bearbetning s� har det genom en typ av "milj�st�d" blivit vanligare med b�de f�nggr�dor och v�rbearbetning i s k nitratk�nsliga omr�den. det �r omr�den d�r det har funnits ett stort n�ringsl�ckage. CITAT Kan man slippa att bearbeta jord ifall man odlar mellangr�dor som luckrar upp jord, binder kv�ve mm? njae, kanske... men d� m�ste man tro p� det systemet fullt ut. dessutom beror det v�ldigt mycket p� var i landet vi pratar ox�, Sk�nes odlingss�song skiljer sig ju ganska mycket mot M�lardalen eller H�rjedalen... V�derstad-verken bygger en typ av s�maskin som skulle passa ett s�dant system men dom r�knar inte med att marknadsf�ra den i Sverige. EDIT: hittade en l�nk till maskinen: http://www.vaderstad.com/files/mdb/documen...ver02_23107.pdf Redigerat av K�lltorpet L&T: 25-05-2009, 11:39

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	25-05-2009, 15:47 L�nk hit: #77
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Nej det har du nog r�tt i. Att kunna g�dsla exakt �r nog sv�rt. Men jag tror �nd� att man med en viss insikt borde kunna r�kna lite p� det f�r att komma �tminstonde i n�rheten av det. F�r man inte l�ra sig s�dant p� lantbruk/odlingsutbildningar f�ressten? Kul att du ocks� tror p� biogasen. Vi f�r se hur det kommer bli i framtiden. Jag tror att man m�ste f�rs�ka f� jordbruket s� sj�lvf�rs�rjande som m�jligt. Biogasanl�ggningar p� g�rdarna �r v�l ett steg i den riktningen. Biogas som total ers�ttning f�r oljan i vanlig persontrafik vill jag dock po�ngtera att jag �n s� l�nge �r lite mer os�ker p� (men detta har ju inte direkt att g�ra med matproduktion att g�ra). Precis Jan Lindgren vill antyda s� �r det knappast korrekt att kalla en ekologisk morot f�r "ekologisk" ifall den �r odlad med tillskott av g�dsel fr�n konventionell odling, som dessutom kanske fraktats l�ngt ifr�n, eller ifall man k�per torvjord f�r att f�rb�ttra sina odlingsb�ddar som fraktats med lastbil fr�n Tyskland. Men ekologiskt m�rkt mat har v�l i m�ngt mycket att g�ra med att m�nniskor vill att maten ska odlas fram organiskt och naturligt, vilket �r en viktig del i "EKO-trenden" som media framf�r. -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-05-2009, 19:39 L�nk hit: #78
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Eftersom jag inte beh�rskar datorer s� blir det h�r kr�ngligt. www.scb.se Hitta statistik Statistik efter �mne Jord- och skogsbruk,fiske Publikationer Sk�rd f�r ekologisk och konventionell odling. Har du tryckt efter denna kr�ngliga beskrivning s� kan du hitta lite statistik. L�gg g�rna in en riktig l�nk. MVH Jan Lindgren

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-05-2009, 19:52 L�nk hit: #79
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Mer kr�nglig information. http://research.wsu.edu/images/NoTill.pdf Som den �ldring jag �r s� l�ser jag helst papperstidningar och b�cker. Datorer liksom andra d�da ting tycker jag �r mycket ointressanta. G�r g�rna en vettig l�nk. MVH Jan Lindgren

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	25-05-2009, 21:40 L�nk hit: #80
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Tackar s� hj�rtligt! Jag ska kika igenom statistiken n�r jag har lite mer tid. L�nkarna som Jan refererade till: Sk�rd f�r ekologisk och konventionell odling 2007. Spannm�l, trinds�d, oljev�xter, matpotatis och sl�ttervall (Lite mer info om publikationen finns h�r. Studier f�r tidigare �r och lite mer info finns h�r) No-Till: the Quiet Revolution The age-old practice of turning the soil before planting a new crop is a leading cause of farmland degradation. Many farmers are thus looking to make plowing a thing of the past By David R. Huggins and John P. Reganold Visst kan det vara trevliga att bl�ddra i en bok, men jag vet inte om jag tycker en tidning �r s� mycket mer levande �n t�ndigt evolverande och utvecklande internationella samarbeten (stora diskussionsforum, online-encyklopedier med mera) M� gott s� l�nge! edit: Inl�gget blev lite r�rigt ig�r, jag ordnade till det. Redigerat av officinalis: 26-05-2009, 09:16 -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

G� till: Sm�prat

5 sidor

« < 2 3 4 5 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 10-08-2025, 08:20

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon