Hur skall v�r mat produceras i framtiden? - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Sm�prat

5 sidor

« < 3 4 5

Skriv svar

Nytt inl�gg

Hur skall v�r mat produceras i framtiden?

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	25-05-2009, 23:09 L�nk hit: #81
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	CITAT (officinalis @ 25-05-2009, 16:47) Nej det har du nog r�tt i. Att kunna g�dsla exakt �r nog sv�rt. Men jag tror �nd� att man med en viss insikt borde kunna r�kna lite p� det f�r att komma �tminstonde i n�rheten av det. F�r man inte l�ra sig s�dant p� lantbruk/odlingsutbildningar f�ressten? jod�, jag gick naturbruksprogrammet f�r drygt 10 �r sedan och vi r�knade g�dselgivor, v�nde och vred p� v�xtf�ljder och gjorde "v�xtodlingsplaner" till v�r leda. jag r�kade hamna i en s�n grupp som st�llde sig p� tv�ren mot l�raren och vi kom alltid med f�rslag som var "mot str�mmen" till v�r l�rares stora f�rtjusning. och det �r som Jan skrev tidigare, g�dningen �r f�r dyr f�r att chansa p� att sk�rden blir 120 % av det normala, man g�dslar efter erfarenhet. dom gamla r�varna som "g�r s� f�r att man alltid har gjort s�", dom �r v�ldigt l�ttr�knade. sen �r det ju alltid s� att n�rmast dyngh�gen f�r dynga f�rst, blir det n� �ver s� �ker man l�ngre ifr�n g�rden. CITAT (officinalis @ 25-05-2009, 16:47) Kul att du ocks� tror p� biogasen. Vi f�r se hur det kommer bli i framtiden. Jag tror att man m�ste f�rs�ka f� jordbruket s� sj�lvf�rs�rjande som m�jligt. Biogasanl�ggningar p� g�rdarna �r v�l ett steg i den riktningen. Biogas som total ers�ttning f�r oljan i vanlig persontrafik vill jag dock po�ngtera att jag �n s� l�nge �r lite mer os�ker p� (men detta har ju inte direkt att g�ra med matproduktion att g�ra). det som talar emot biogas �r v�l att lantbruket har sina energitoppar och gasen �r sv�r att lagra. spannm�lstorkar skulle ju vara ett klockrent anv�ndningsomr�de f�r biogas men det �r ju under en begr�nsad s�song om ca 2 m�nader per �r. skulle man d�remot br�nna gasen i en liten f�rbr�nningsmotor och generera elstr�m f�r att t�cka vardagselen s� �r man ju en bit p� v�g, likas� att ta vara p� v�rmen ifr�n mj�lken, den kyls ju ner drygt 30 grader n�r den kommer ur kossan. sen ska man komma ih�g att alla dessa milj�funktioner kr�ver intresse, engagemang och sk�tsel, med andra ord �nnu mer arbetstid ifr�n dom stackars krakar som jobbar 12-15 timmar om dagen, och ofta 350-365 dagar om �ret.... visst, det skapar arbetstillf�llen men vem betalar l�nen d�?? ett par bekanta till mig, kob�nder, har satsat p� modern teknik. dom har bland annat byggt ny ladug�rd f�r ca 5 �r sedan med s k frivillig mj�lkning. jag pratade med dom f�rra veckan och fr�gade hur det gick f�r dom, det var inte kul att h�ra vad dom sa. dom levererar ca 5000 kg mj�lk vartannat dygn, med det mj�lkpris som �r idag s� kostar det dom ca 30 �re f�r varje kg som dom levererar till mejeriet. jag st�ller samma fr�ga igen, vem betalar l�nen �t den som ska g�ra allt extraarbete...??? nu blev jag lite partisk och visade bara p� en mj�lkproducents sida men det beror p� att jag har skaplig insyn d�r, grisproduktionen vet jag inte riktigt hur det ser ut nu men dom har haft m�nga tuffa perioder dom ox�. CITAT (officinalis @ 25-05-2009, 16:47) Precis Jan Lindgren vill antyda s� �r det knappast korrekt att kalla en ekologisk morot f�r "ekologisk" ifall den �r odlad med tillskott av g�dsel fr�n konventionell odling, som dessutom kanske fraktats l�ngt ifr�n, eller ifall man k�per torvjord f�r att f�rb�ttra sina odlingsb�ddar som fraktats med lastbil fr�n Tyskland. Men ekologiskt m�rkt mat har v�l i m�ngt mycket att g�ra med att m�nniskor vill att maten ska odlas fram organiskt och naturligt, vilket �r en viktig del i "EKO-trenden" som media framf�r. hela ekotrenden �r ju enligt mig ett resultat av lyckad marknadsf�ring. men samtidigt s� tror jag att klimatdebatten har d�dat folks intresse en aning. jag l�ste p� aftonbladets hemsida f�r n�gra dagar sedan om "k�ttskatten" och det var intressant att l�sa kommentarena till den ins�ndaren. http://www.aftonbladet.se/debatt/article5168838.ab jag �r �vertygad om att det �r b�ttre ur alla vinklar att �ta lokalproducerat (svenskt) �n att stirra sig blind p� det d�r j�vla (urs�kta spr�ket) KRAV-m�rket... jag skulle vilja se hur l�nge ekologisk produktion �verlever om EU lyckas med sin avreglering av jordbruket. det �r en stor del av produktionskostnaderna som betalas via skattsedeln. nu s�ger jag inte att konventionell produktion �r sj�lvb�rande men det �r en v�sentlig skillnad p� hur mycket "st�d" det betalas ut per kilo producerad mat mellan dom olika produktionsformerna... hmm....det var en del av vad jag har t�nkt p� ikv�ll, det blev ju en del........igen... �terkommer nog skulle jag tro...

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	26-05-2009, 09:27 L�nk hit: #82
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Tack f�r hj�lpen Officinalis. Jag l�ser �ven p� n�tet och deltar i vissa diskussioner men lyckas inte ta tid till att l�ra mig alla funktioner vilket naturligtvis beror p� bristande intresse. Som tur �r styrde jag in v�ra barn p� datorer n�r de var sm� och datorer var ovanliga. Jag kan allts� f� experthj�lp om jag vill annars hade inga datorer fungerat h�r hemma. MVH Jan Lindgren

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	26-05-2009, 13:55 L�nk hit: #83
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Till K�lltorpet L&T: Letade upp lite information om lagring av biogas, eftersom jag inte visste exakt vad du syftade p�. P� Bioenergiportalen.se s� pratar man om en traktor med en tankrymd p� 200 liter diesel skulle beh�va ha tankar som rymmer 200 kubikmeter renad biogas. �r det det du syftade p�? Rent storleksm�ssigt. I praktiken blir det sj�lvklart en prisfr�ga ocks�. Oavsett typ av jordbruk s� l�r det bli en rej�l investering med utrustning f�r biogas och fordon som ska drivas p� detta. Enligt Stockholmsvatten.se s� st�r det att biogasen inte kan lagras �ver huvud taget. S� �r jag lite undrande �ver detta. L�ste lite snabbt att biogas �ven kan utvinnas ur hush�llsavfall. Ifall man som odlare inte har anv�ndning av hush�llskompost s� kanske det avfallet kan ge energi till en del av boendet? G�r det f�ressten inte att koncentrera sin biogasproduktion till den tid d� den beh�vs? Andra l�sningar som kan fungera lokalt p� l�ngre sikt kanske �r solkraft, vindkraft (och ifall man har m�jlighet �ven vattenkraft). Misst�nker att man f�r fundera �ver material och transport innan man p�st�r att det skulle vara milj�v�nligt. �tminstonde ifall man pratar om att varje g�rd ska kunna (�tminstonde delvis) f�rs�rja sig sin egen energi. Precis som du n�mner �r det en intresse- och ekonomifr�ga om huruvida man ska satsa p� experimentell milj�besparande teknik (om man bortser ifr�n genteknik som jag n�mde i ett tidigare inl�gg som syftar till att producera gr�dor mer effektivt) eller inte. Jag tror globalisering och centralisering har st�llt till det f�r smarta l�sningar och milj�v�nligt sm�bruk n�ra storst�derna. Det �r helt enkelt inte l�nsamt att starta en liten g�rd f�r mj�lkproduktion. Det �r vad jag tror och mycket jag l�ser pekar p� att det faktiskt �r s�. Vill man p� n�got vis tj�na pengar och inte slita f�r sin egen f�rs�rjning s� verkar det uppenbarligen som att man m�ste satsa stort. F�r att komma till bukt med milj�problemen s� tror jag man m�ste b�rja producera f�r m�nsklig nytta snarare �n att enbart (eller till st�rsta del) sikta p� ekonomisk tillv�xt och massproduktion. M�nga m�nniskor kan faktiskt k�nna sig lyckliga i livet genom att inte f� mer och mer pengar hela tiden. Att g� ifr�n "Jag"-mentaliteten och t�nka "Vi"-mentalitet skulle s�kerligen g�ra skillnad. Jag reserverar mig f�r att jag inte �r insatt i det ekonomiska systemet med inflation och m�nniskors p�st�enden om att ekonomisk tillv�xt �r livsn�dv�ndig. Du n�mde marknadsf�ring. Idag kan man studera det p� h�gskoleniv�, s� det �r v�l antagligen en ganska genomg�ende och v�lstuderad vetenskap om hur man manipulerar m�nniskor och att skapa p�hittade behov. Konsumtion kr�ver produktion, och produktion kr�ver energi. Ser man p� resten av v�rldens konsumtion s� �r k�tt en riktig lyxvara (jag vill stolt po�ngtera att jag sj�lv ser k�tt som en lyxvara och konsumerar den d�refter). F�r tydligarg�ra min po�ng s� r�cker det med att sl� p� en reklamfinansierad TV-kanal. Budskapen �r ofta tydliga. "Du �r ful", "Du duger inte", "Din bil �r f�r liten" osv. Men reklam handlar ocks� om tillv�xt och tillv�xt �r energikr�vande. Roligt bildspel i sammanhanget om matf�rdelning v�rlden om: http://www.time.com/time/photogallery/0,29...1373664,00.html Historiskt sett s� tror jag att det kr�ver en ordentlig kris f�r att en f�r�ndring ska ske ordentligt. Ifall oljepriserna skulle g� upp s� pass mycket att det blir mer ekonomiskt med biogas s� skulle f�rmodligen mer pengar investeras i utveckling av biogasen och en b�ttre infrastuktur skulle byggas upp. Andelen pengar som g�r till forskning om energiteknik skulle antagligen �verlag blir mycket mer. Jag undrar ifall fenomen som v�xelbruk skulle ha tagits i bruk p� allvar ifall det inte vore f�r fenomen som t.ex. potatiskrisen p� Irland under 1800-talet Sammanfattningsvis tror jag det inte �r sv�rare �n s� att pengar prioriteras oavsett. Ifall det handlar om akut �verlevnad s� kommer pengar att investeras d�r det beh�vs, annars blir det nog reserverat till m�nniskors bekv�mlighet. Nu f�r tiden kan man t.om. handla f�r pengar som man inte har och se hur det har g�tt. Jag k�per sj�lv mycket KRAV-produkter (och �ven en del andra ekologiskt m�rkta produkter). Men det �r inte av milj�sk�l f�rst och fr�mst utan f�r att jag k�nner mig tryggare med k�tt- och mj�lkproduktion som �r kontrollerat under deras regelverk. N�r det kommer till gr�nsaker s� f�rs�ker jag snarare t�nka p� gr�dor som �r producerade i n�rheten. Men �ven h�r finns det en hel del att t�nka p�. Ortonovos v�xthusodlade gr�nsaker eller friodlat i Spanien? Men jag �r inte s�d�r j�ttenoggrann j�mt. Rent milj�m�ssigt n�r det kommer till KRAV-certifierade odlingar �r v�l att man slipper anv�nda den energikr�vande konstg�dningen (transport och produktion). Men nu har jag f�rvisso inte sett n�gra exakta j�mf�relser. Bara en s�n sak som att man f�der upp sitt boskap p� foder med sojab�nor som bas l�r dra en hel del energi att transportera. D�r kan det ocks� skilja sig. � andra sidan kan man p� Coop k�pa KRAV-m�rkt honung fr�n Sydamerika brevid vanlig svenskproducerad honung. S� man ska knappast blint g� efter en m�rkning. KRAV sj�lva p�pekar ocks� detta men menar att det "s�nder ut en signal". Lite mer info p� KRAV:s hemsida h�r. Vill man vara riktigt kritisk s� kanske man borde anm�rka p� att KRAV ofta anv�nder sig sj�lva som k�lla, men jag har inte gjort n�gon n�mre unders�kning av det. Det �r m�jligt att de har gott om bakgrundsmaterial ifall man letar lite mer. Jag tror �ven m�nga �r ganska tveksamma till de genv�gar och effektiviseringar som matkemin ger f�r f�retag som vill ha �kad tillv�xt. Speciellt n�r det sl�pps l�ttl�sta b�cker som "Den hemlige kocken : det ok�nda fusket med maten p� din tallrik". H�r erbjuder KRAV en viss trygghet till de som tycker det �r viktigt. Ang�ende n�ringsl�ckor som bidrar till �verg�dning i sj�arna... G�r det inte att f�nga upp vattnet p� n�got vis? Det �r v�l dessutom n�ringsrikt och borde kunna vara anv�ndbart i ett kretslopp, eller? I synnerhet om det �r regnvatten. Det �r ju "gratis". T.ex. gr�ver m�nga dr�neringsdiken runt sina �krar, kanske det det vara en id�? Till Jan Lindgren: Jag har �gnat igenom statistiken nu, tyckte den till och fr�n var lite virrig men oavsett s� tror jag det �r alldeles f�r lite underlag f�r att svart p� vitt s�ga att ekologisk odling har st�rre milj�p�verkan �n konventionell odling. Vad jag menar �r att det finns m�nga fler parametrar att ta med i ber�kningen �n sk�rd per hektar. Jag tror dessutom att man m�ste definiera odlingsmetoderna mer noggrannt ifall man ska g�ra en riktig j�mf�relse. Jag kan mycket v�l t�nka mig att ifall man anv�nder "fel" bek�mpningsmedel i en konventionell odling d�r man odlar frukts�ttande gr�dor som kr�ver insektspollinering f�r att g� i frukt inte ger n�gon vidare sk�rd alls. Vidare kanske det skiljer sig j�ttmemycket ifall man har problem med potatisbladm�gel, d� blir det helt pl�tsligt mycket viktigare med bek�mpningsmedel. I fr�gan om sk�rd per hektar handlar det v�l f�rst och fr�mst om ifall vi har mark nog f�r att f�rs�rja befolkningen p� ekologiskt odlad mat, i andra hand om hur mycket energi de olika metoderna kr�ver (i hela ledet). Om man enbart pratar l�nsamhet s� finns det andra livsmedel d�r ekologisk produktion �r mer l�nsam. Se t.ex. denna rapport fr�n Svensk mj�lk Sen finns det en del rapporter som menar att ekologisk mj�lkproduktion �r mer l�nsam. K�lla: Svensk mj�lk V�nliga h�lsningar \o/ -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	26-05-2009, 14:45 L�nk hit: #84
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	kors!!! h�r har det skrivits.. var b�rjar man..? biogas, som fordonsgas till traktorer s� �r biogasen kass anser jag. precis som du skrev s� handlar det om s� stora volymer alternativt tankar med h�ga tryck som bl a spr�ng�mnesinspektionen inte tycker om. dom 200 m3 som du s�ger �r ju i atmosf�riskt tryck, gasen g�r ju att komprimera som det skrivs om i bioenergiportalen.. dessutom s� st�lls det v�ldiga krav p� reningen av gasen. men d�remot till v�rme s� kan det vara intressant. elda biogas g�r att g�ra med "skitigare" gas.. projektet i V�ster�s baseras ju p� vallensilage ifr�n g�rdar runt stan men den st�rsta delen produktionsr�vara kommer hur kompostp�sarna ifr�n hush�llen.. jag �r skeptisk till att bara producera biogas under en koncentrerad period, om jag inte har fattat fel s� tar det en stund att f� ig�ng processen och ser man till lantbrukets m�jligheter till att producera biogas s� kommer det ifr�n g�dseln och den produceras ju ur djuren �ret runt. tror inte att det g�r att r�kna hem en anl�ggning annat �n att den g�r �ret runt.. CITAT F�r att komma till bukt med milj�problemen s� tror jag man m�ste b�rja producera f�r m�nsklig nytta snarare �n att enbart (eller till st�rsta del) sikta p� ekonomisk tillv�xt och massproduktion. M�nga m�nniskor kan faktiskt k�nna sig lyckliga i livet genom att inte f� mer och mer pengar hela tiden. h�r finns ett enkelt svar, det finns inte ekonomiskt �verskott ute p� g�rdsniv� f�r att chansa som det ser ut idag.. jag h�nger kvar vid mj�lkproduktionen lite, det har aldrig varit s� d�lig l�nsamhet som det �r idag, mj�lkpriset har sjunkit under den niv� som var p� 80-talet, l�ner, el, diesel, ja alla omkostnader har �kat oerh�rt sedan dess. vad �r det f�r fel p� mj�lken som inte �r KRAV-m�rkt ifr�n v�ra svenska mejerier d�?? k�ttet som �r m�rkt med ursprungsland Sverige, �r det producerat under pl�gsamma f�rh�llanden?? �r det fullproppat med hormoner?? 3 fr�gor ett svar: NEJ! vad g�ller l�nsamheten hos ekologisk mj�lkproduktion s� �r det en felaktig j�mf�relse anser jag.. man j�mf�r exempelvis 2 st 50-kors bes�ttningar, en krav och en konv. f�r att producera foder till 50 kor ekologiskt s� g�r det �t en st�rre areal alternativt att man f�r minska koantalet och d� sjunker nettot.. jag kommer nog p� mer att skriva om en stund men nu snurrar det bara, �terkommer...

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	26-05-2009, 17:16 L�nk hit: #85
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! G�r det �t st�rre areal att producera maten vi beh�ver s� blir det mindre natur. Jag vill inte ha tillbaka den tiden d� den lilla byn jag bor enbart bestod av l�gproducerande jordbruksmark. Anv�nd den odlade arealen maximalt och l�t oss ha b�de produktiv skog och vild natur. Jag l�ste f�r n�gra �r sedan om ett f�rdigt system att omvandla metan till konstgjord diesel. Man beh�vde inte rena metanet och det var kostnads-och energieffektivt. Tyv�rr s� var nog f�retaget f�r sent ute eftersom kommunerna redan investerat f�r mycket i metanproduktion och anv�ndning. Jag gillar inte hanteringen av metan p� grund av riskerna f�r l�ckage. Metan �r en v�rre v�xthusgas �n koldioxid. MVH Jan Lindgren

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	27-05-2009, 10:09 L�nk hit: #86
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Till K�lltorpet L&T: Jajamensan, h�r skrivs det . Det �r l�rorikt! N�, biogasen verkar p� intet s�tt klockren. Har aldrig l�st n�gon riktigt begriplig j�mf�relse med andra br�nslen heller, s� det �r sv�rt att veta om det �r n�got att propagera f�r. Dessutom m�ste man v�l till och fr�n s�lla bland den lobbyverksamhet som man antagligen dyker f�rbi d� och d�. Milj�v�nligare uppv�rmning av t.ex. v�xthus l�r kanske vara n�got f�r odlare att titta p�. Men i slut�ndan kommer det bli en ekonomisk fr�ga, precis som vi diskuterat tidigare. Hur pass ekonomiskt �r biogas p� l�ng sikt i j�mf�relse med till exempel Diesel? Hur menar du med att r�kna hem en anl�ggning? Att det inte l�nar sig att ha en biogasanl�ggning som endast �r aktiv under vissa perioder? �r det investeringskostnader du t�nker p� d�? F�r jag antar att en anl�ggning som bara st�r inte kostar n�gra pengar s�vida inte en aktiv anv�ndning m�ste ske f�r att tj�na tillbaks investeringskostnaderna. Jag har aldrig sagt att det �r fel p� svensk mj�lk som inte kommer ifr�n KRAV-m�rkta g�rdar. Men f�r mig som konsument �r det betydligt tryggare att k�pa produkter som dels lyder under Djurskyddslagen och KRAV:s regelverk. Vi har ca 360 000 mj�lkkor (Svensk mj�lk) och ca 1 500 000 n�tdjur (Svenska Wikipedia, som referer till SCB). Det �r naivt att tro att all k�tt- och mj�lkproduktion sker under humana omst�ndigheter bara f�r att det �r i Sverige. Senast idag i DN s� skrevs det om ohuman hantering av gris. D�rf�r tycker jag KRAV �r bra. Men jag �r knappast insn�ad p� certifieringen i sig. Skulle jag titta f�rbi en g�rd d�r jag tycker mig se djur som m�r bra skulle jag inte p� n�got s�tt ha problem att k�pa varken mj�lk eller k�tt ifr�n den g�rden. Du f�r g�rna utveckla och f�rklara lite mer varf�r du anser att den unders�kningen jag l�nkade till har fel i. Ifall jag har tolkat dig r�tt s� �r det allts� mer l�nsamt med konventionell mj�lkproduktion? Dvs. tv�rt emot vad den unders�kningen s�ger. Till Jan Lindgren: Jag h�ller med dig. Det �r tr�kigt ifall det ekologiska jordbruket (..hur man nu vill definiera ekologiskt jordbruk ) ska bre ut sig p� bekostnad av v�r fina skog. Det l�ter ju trevligt ifall man skulle kunna omvandla metan till konstgjord diesel. Hur skulle det fungera i praktiken? Metan �r v�l en av de huvudsakliga gaserna som produceras i en biogasanl�ggning om jag har f�rst�tt det r�tt. Hur milj�v�nligt �r konstgjord diesel? Har ocks� l�st att metan �r v�rre �n koldioxid. Det diskuteras mycket i media om att boskap �r en stor k�lla till metanutsl�pp. N�r vi pratar om sk�rd/areal s� �r det v�l fr�mst ogr�sbek�mpning vi pratar om? Vilka medel finns tillg�ngliga? Glyfosat (Monsantos flaggskepp) �r vad jag f�rst�tt en av de mest milj�v�nliga. Men i vissa odlingar kanske inte ogr�set �r n�gon st�rre fara f�r sk�rden. I en potatisodling s� kan jag t�nka mig att bladm�gel/brunr�ta �r ett betydligt st�rre hot mot sk�rden och jag kan mycket v�l t�nka mig att �mnen som fluazinam �r betydligt mer h�lsov�dliga och milj�farliga. L�ste lite kortfattat om det h�r. N�r det kommer till bek�mpningsmedel s� kan man v�l ocks� beh�va t�nka p� var produktionen sker, hur energikr�vande produktionen �r och hur det transporteras f�r att f� en b�ttre helhetsbild av hur milj�v�nligt det �r. Om det nu bara �r sk�rd/areal som �r hotet med ekologisk odling s� kanske man beh�ver titta �ver noggrannare �ver vad som begr�nsar sk�rden och f�r vilka gr�dor och hur man med s� lite energi som m�jligt och s� lite milj�p�verkan som m�jligt kan bek�mpa detta. I vissa fall kanske det r�cker med n�got s� enkelt som markt�ckning f�r att h�lla ogr�set borta. Ett annat problem �r s�klart skadedjur. �r monokulturer det st�rsta problemet h�r? G�r det att l�sa p� n�got annat vis f�r att f� en st�rre biologisk m�ngfald, som i sin tur begr�nsar populationerna av djur som p�verkar sk�rden negativt. Det finns mycket att diskutera och spekulera in i innan man avf�rdar ekologisk odling anser jag. Desto mer man l�ser, desto st�rre blir gr�zonerna. Redigerat av officinalis: 27-05-2009, 10:11 -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	27-05-2009, 10:54 L�nk hit: #87
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	�igen!!! tror minsann att det �r ett �mne som intresserar dig.. CITAT Hur pass ekonomiskt �r biogas p� l�ng sikt i j�mf�relse med till exempel Diesel? Hur menar du med att r�kna hem en anl�ggning? Att det inte l�nar sig att ha en biogasanl�ggning som endast �r aktiv under vissa perioder? �r det investeringskostnader du t�nker p� d�? F�r jag antar att en anl�ggning som bara st�r inte kostar n�gra pengar s�vida inte en aktiv anv�ndning m�ste ske f�r att tj�na tillbaks investeringskostnaderna. man har ju fortfarande fasta kostnader som r�ntor och amorteringar. dessa blir ju h�gre per producerad m3 gas om man bara k�r 30 % av kapaciteten. visst skulle det g� att ha en mindre anl�ggning som producerar en mindre m�ngd hela tiden och pumpar till lager men d� blir det stora kostnader i tankar osv. sen �r det ju som jag skrev tidigare omst�ndigt att starta upp processen efter stillest�nd och det �r ju ox� n�got som kostar. CITAT Du f�r g�rna utveckla och f�rklara lite mer varf�r du anser att den unders�kningen jag l�nkade till har fel i. Ifall jag har tolkat dig r�tt s� �r det allts� mer l�nsamt med konventionell mj�lkproduktion? Dvs. tv�rt emot vad den unders�kningen s�ger. det som jag tycker �r fel �r att man j�mf�r inte g�rdarna utan bes�ttningarna. dom j�mf�r exempelvis 50 kor konventionellt st�llt mot eko. om man ist�llet skulle j�mf�ra t ex. en g�rd med 100 ha, hur m�nga kor eller hur mycket mj�lk den g�rden klarar av att producera. ekologiska kor producerar en l�gre mj�lkm�ngd �n konventionella. =mindre mj�lk till mejeriet ekologiska vallar avkastar l�gre sk�rdar med l�gre n�ringsinneh�ll. =h�gre arealsbehov/kg mj�lk eller f�rre kor ekologisk spannm�l avkastar s�mre. =h�gre arealsbehov/kg mj�lk eller f�rre kor och i och med att sk�rdeniv�erna varierar oerh�rt mellan �ren i ekologisk produktion s� b�r man ha lite "marginalareal". innan vi k�pte g�rd s� r�knade vi p� en mj�lkg�rd och hade r�dgivare ifr�n Hush�lningss�llskapet till hj�lp med kalkylerna. han k�rde sina schablonmodeller och gjorde kalkyler f�r b�de eko och konventionellt. n�r jag b�rjade ifr�gas�tta siffrorna i kalkylerna s� visade det sig att han baserade allt p� f�rs�ksresultat. "men s� ser ju inte verkligheten ut", svarade tokfan. -nej, sa jag, och du menar att vi ska k�pa g�rden och st�lla om till eko med dina siffror som underlag?? "njae, det �r ju lite riskabelt",sa han. jag konstaterade att rysk roulett med fullt magasin var s�krare �n det.... slutsatsen av detta �r att, inte ens ekor�dgivarna �r s�kra p� sin sak. d� funderar jag p� hur s�kra siffrorna �r i SM�s unders�kning..? det blev lite r�rigt men jag tror att du f�rst�r... /Tobbe

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-05-2009, 13:42 L�nk hit: #88
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Till K�lltorpet: Jajamensan. Jordbruket �r intressant. Det ligger lite i skymundan och den allm�na massan verkar inte ha en aning om hur pass viktigt det egentligen �r. F�r egen del �r det v�l mer att jag sj�lv har en liten dr�m om en mindre g�rd med sj�lvhush�ll av gr�nsaker, lite h�ns, biodling och f�rvaringsm�jligheter som jordk�llare och liknande. Den st�rsta haken �r givetvis pengar. Men jag f�r v�l f�rsiktigt fila p� dr�mmen medan jag byger upp ett litet kapital och framf�rallt f�r fler id�er. Jag �r personligen inte intresserad av att r�dda v�rlden, eller tror att jag kan g�ra det. Men det �r viktigt och intressant att diskutera den r�dande situationen och hur det eventuellt skulle kunna vara. Jag har ofta t�nkt att det �r hos producenterna en f�r�ndring m�ste ske, men inser medan vi diskuterar hur viktig ekonomin blir i denna fr�ga och att i slut�ndan �r det konsumenterna som styr. Ang�ende sk�rdarna i ekologisk odling. Ni b�da verkar vara v�ldigt �vertygande om att ekologisk odling (utan kemisk bek�mpning och utan konstg�dsel) per definition ger l�gre sk�rd. Varf�r det? T.ex en ekologisk tomatodling i v�xthus med biologisk bek�mpning borde v�l kunna ge likadan sk�rd och dessutom vara billigare? N�r det kommer monokulturer �ver stora arealer verkar det dock bli ett problem med ogr�s som tar �ver i st�rre utstr�ckning (d�r sk�rden p�verkas positivt av kemisk bek�mpning givetvis). Men jag tycker inte att konventionell odling per definition �r b�ttre f�r milj�n. Men om det nu �r s� svart & vitt som Jan Lindgren n�mner s� st�r det lite i valet mellan ingen skog (st�rre omr�den med l�gproducerande jordbruk av t.ex. spannm�l) och sjuk skog (n�rliggande vattendrag som p�verkats av glyfosat eller liknande). -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	29-05-2009, 19:35 L�nk hit: #89
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Det �r mycket s�llan att det anv�nds v�xtskyddsmedel i tomat och gurkodlingar i Sverige. D�remot �r det mycket sv�rt att tillf�ra lagom m�ngd g�dsel med naturg�dsel. Teoretiskt s� borde det dock g�. Jag tror inte du beh�ver vara orolig f�r n�gra stora l�ckage av v�xtskyddsmedel. Kunskapen g�r hela tiden fram�t och utbildningen blir b�ttre och b�ttre. Det�r ingen som anv�nder mer �n vad som �r absolut tvunget. Jag �r ganska f�rtjust i IP-odling. Jag studerar mest frukt och b�r och d�r �r IP helt suver�nt. Monokulturer �r inget problem d�remot kan det bli stora problem om man inte v�xlar gr�da ofta. De flesta b�nder driver ett v�xelbruk antingen de vill eller ej. Det �r i praktiken n�dv�ndigt. "Ekologisk" odling kr�ver djur p� g�rden. Skulle alla ha erfordligt antal djur s� skulle det bli problem med matproduktionen. Det beh�vs spannm�lsg�rdar, fruktodlingar, gr�nsaksodĺingar och b�rodlingar. Idag s� anv�nder tex "ekologiska" gr�nsaksodlingar blodmj�l f�r att f� kv�ve. Ett s�tt att utnyttja den konventionella odlingen. Fosfor k�ps in fr�n gruvor precis som konventionella odlar g�r. Ogr�s �r ett hemskt problem. Jag tillbringar ganska mycket tid p� en konventionellt odlad g�rd. Nu brukas bara n�gra f� hektar men gr�dorna �r s� m�nga att det i praktiken inte g�r att anv�nda hebicider. Det inneb�r att det g�r �t ca 60 timmar i veckan till ogr�srensning f�r att hj�lpligt h�lla ogr�set st�ngen. under �rens lopp har fr�banken blivit s� stor att s� fort du r�r i jorden s� gror nya fr�n. Det skulle inte hj�lpa att odla vall som "ekologerna" h�vdar. Fr�et f�rsvinner inte f�r det. jag skulle tro att det idag skulle ta �tminstone 20 �r av odling med herbicider f�r att reducera ogr�sbanken till en rimlig niv�. Fler�rigt ogr�s h�lls i schack med hj�lp av punktbehandling med glyfosat. En del l�ser ogr�sproblemet med att ha en tr�da som harvas upprepade g�nger hela sommaren men det �r uppenbart milj�skadligt. ( Det kan var intressant med ogr�s ocks�. Ett g�ng forskare fr�n Lund var p� g�rden och blev djupt imponerade av att hitta s� m�nga arter av m�lla p� ett st�lle.) MVH Jan Lindgren

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	28-06-2009, 07:20 L�nk hit: #90
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	hmm... nu �r �ret h�sk�rd b�rgad och nu har jag facit p� hur ett flertal �r av "extensiv" vallodling utvecklar sig.. jag har tagit h� p� vallarna i 3 �r utan att g�dsla dom och i �r �r det skandal�st d�lig sk�rd.. p� g�rden d�r jag �r uppv�xt s� sa vi alltid att en bra h�sk�rd (g�dslad med konstg�dsel och flytg�dsel) gav 10 rundbalar per tunnland, allts� 20 bal/ha.. dessutom s� sn�lg�dslades det till �terv�xten och vi tog en "bra" ensilagesk�rd p� h�sten.. nu till mina vallar.. i och med att det �r h� till bl a h�star s� har jag enbart gr�s i vallen, h�star f�r visst "f�ng" av kl�verh�.. och g�dseln jag har tillg�ng till �r fastg�dsel och det �r jag inte sugen p� att sprida p� vallarna heller, det �r l�tt att f� med i fodret n�r man sk�rdar.. jag har dock inte tagit n�gon �terv�xt utan den hackar jag ner som gr�ng�dsling.. en �ker som �r p� 1 ha gav 5 rundbalar (2,5 bal/tunnlad) och en annan �ker som �r 3 ha gav 17 rundbalar (2,8 bal/tunnland).. s� nu kommer det att bli ny odlingsstrategi p� torpet, hade inf�r detta �r en fundering p� att st�lla om till ekologiskt men det ger vi faan i..

henriks Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	28-06-2009, 10:13 L�nk hit: #91
Medlem Antal inl�gg: 895 Medlem sedan: 17-02-2008 Medlem nr: 14 105	OJOJ vad det har skrivits h�r.... och jag som missat allt detta roliga! Jag har inte l�st in mig p� varenda rad ni har skrivit, men n�gra kommentarer: Varf�r skulle det inte g� att k�ra traktorer p� biogas? Bussar, lastbilar och personbilar fungerar utm�rkt! Vi h�ller succesivt p� att byta ut v�r fordonsflotta p� jobbet mot biogas p� de fordon som anv�nds p� ett s�dant s�tt att det �r l�tt att komma �t tankningsst�llet. De enda fordon vi har som vi ansett �r orimligt att k�ra p� biogas �r GR�VMASKINERNA och d� just p�grund av besv�ret f�r att kunna tanka. 1 "normalkubikmeter" biogas inneh�ller ungef�r lika mycket energi som 1,1 liter bensin, komprimerat till 300 bar tar 1m3 gas upp ca 3,3 liters volym, allts� ganska exakt 3 liter gas per liter bensin, sen kommer ju tyv�rr det lilla kruxet med att st�nga in gas vid 300 bars tryck, och hela tanken blir ganska tung och otymplig. Just i en traktor, som har en stor del av sin vikt just f�r att den skall V�GA mer, borde denna extra vikt inte spela n�gon som helst roll. Lastbilar som g�r med tung last och maxar fordonsvikten �r inte heller l�mpliga f�r gasdrift - men alla mindre distributionsbilar, servicebilar mm som inte k�rs med s� tung last, och ofta korta str�ckor = perfekt N�sta kommentar: Ja, metangas �r en stark v�xthusgas och b�r inte sl�ppas ut, att g�ra fordonsgas av g�dsel MINSKAR metangasutsl�ppen till atmosf�ren samtidigt som koldioxidutsl�ppen ocks� minskar till f�ljd av minskad anv�ndning av fossila br�nslen. Att "tv�ngsmata" n�tkreatur med massor v kraftfoder s� tt de skall producera mer och st�ndigt vara l�sa i magen - det �r det som �kar metangasutsl�ppen. R�tslammet som �r resten efter metangastillverkning �r b�ttre som v�xtn�ring �n g�dsel i sig. Varf�r? jo f�r att slammet inte avdunstar och sl�pper ifr�n sig �mnen till luften lika l�tt som g�dsel. Till sist: Ifall n�gon undrar, k�r vi v�ra fordon p� gas, producerat av r�tatavloppsslam. Renar och komprimerar den till 300 bar g�r vi sj�lva. Tills f�r n�got �r sedan anv�ndes gasen obehandlad till uppv�rmning, men det �r l�nsammare att anv�nda fj�rrv�rme till uppv�rmning och gasen till fordonsdrift! -------------------- Min blogg, om huset och andra saker i livet.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	28-06-2009, 10:36 L�nk hit: #92
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	CITAT (henriks @ 28-06-2009, 11:13) Just i en traktor, som har en stor del av sin vikt just f�r att den skall V�GA mer, borde denna extra vikt inte spela n�gon som helst roll. Lastbilar som g�r med tung last och maxar fordonsvikten �r inte heller l�mpliga f�r gasdrift - men alla mindre distributionsbilar, servicebilar mm som inte k�rs med s� tung last, och ofta korta str�ckor = perfekt problemet �r v�l placeringen av trycksatta tankar p� en traktor.. har sett n�n f�rs�kstraktor som likt bussarna har tankarna p� taket, kan ju funka p� en traktor som endast g�r i f�lt, jag skulle inte vilja ha en s�n i skogen och ska man in i l�sdrifter osv s� brukar takh�jden vara fullt tillr�cklig som det �r idag.. CITAT (henriks @ 28-06-2009, 11:13) Att "tv�ngsmata" n�tkreatur med massor v kraftfoder s� tt de skall producera mer och st�ndigt vara l�sa i magen - det �r det som �kar metangasutsl�ppen. R�tslammet som �r resten efter metangastillverkning �r b�ttre som v�xtn�ring �n g�dsel i sig. Varf�r? jo f�r att slammet inte avdunstar och sl�pper ifr�n sig �mnen till luften lika l�tt som g�dsel. det �r ju en fr�ga om produktionskostnader, f�r att kunna f� n�gon som helst l�nsamhet p� n�tkreatur, k�tt som mj�lk s� g�ller det att "f� ut" s� mycket som m�jligt av varje stallplats.. tyv�rr s� �r det en trend som knappast kommer att g� att �ndra p�.. �ven om avr�kningspriserna kommer h�jas s� kommer inte �verproduktionen att bromsas, och s�nker man priserna s� �kar pressen p� b�nderna och djuren eller s� kommer vi inte att ha n�gon produktion alls.. och s� vill inte jag ha det i alla fall..

henriks Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	28-06-2009, 11:03 L�nk hit: #93
Medlem Antal inl�gg: 895 Medlem sedan: 17-02-2008 Medlem nr: 14 105	CITAT (K�lltorpet L&T @ 28-06-2009, 11:36) problemet �r v�l placeringen av trycksatta tankar p� en traktor.. har sett n�n f�rs�kstraktor som likt bussarna har tankarna p� taket, kan ju funka p� en traktor som endast g�r i f�lt, jag skulle inte vilja ha en s�n i skogen och ska man in i l�sdrifter osv s� brukar takh�jden vara fullt tillr�cklig som det �r idag.. Ja, men d� t�nker du dig en befintlig traktor som �r konverterad. Om man KONSTRUERAR en traktor avsedd f�r gasdrift redan fr�n b�rjan och utg�r fr�n en ram med integrerad gastank? borde inte det fungera? CITAT (K�lltorpet L&T @ 28-06-2009, 11:36) det �r ju en fr�ga om produktionskostnader, f�r att kunna f� n�gon som helst l�nsamhet p� n�tkreatur, k�tt som mj�lk s� g�ller det att "f� ut" s� mycket som m�jligt av varje stallplats.. tyv�rr s� �r det en trend som knappast kommer att g� att �ndra p�.. �ven om avr�kningspriserna kommer h�jas s� kommer inte �verproduktionen att bromsas, och s�nker man priserna s� �kar pressen p� b�nderna och djuren eller s� kommer vi inte att ha n�gon produktion alls.. och s� vill inte jag ha det i alla fall.. N�, mat vill vi ju alla ha, men det �r lite f�r stor f�renkling att bara avf�rda problemet med att s�ga att "vi kan inte hejda utveckligen" - n�, det kanske vi inte kan, eller ens vill, men vem s�ger att det hela tiden m�ste vara kvantitet och pris som g�ller? vad har vi f�r nytta av massor med billig mat om vi inte kan bo kvar p� jorden? Jag tror att st�rre delen av m�nskligheten m�ste t�nka om och t�nka "out of the box" = i nya banor -------------------- Min blogg, om huset och andra saker i livet.

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	28-06-2009, 11:13 L�nk hit: #94
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	CITAT (henriks @ 28-06-2009, 12:03) ....... N�, mat vill vi ju alla ha, men det �r lite f�r stor f�renkling att bara avf�rda problemet med att s�ga att "vi kan inte hejda utveckligen" - n�, det kanske vi inte kan, eller ens vill, men vem s�ger att det hela tiden m�ste vara kvantitet och pris som g�ller? vad har vi f�r nytta av massor med billig mat om vi inte kan bo kvar p� jorden? Jag tror att st�rre delen av m�nskligheten m�ste t�nka om och t�nka "out of the box" = i nya banor Kanonbra inl�gg -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-06-2009, 08:02 L�nk hit: #95
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	CITAT (K�lltorpet L&T @ 28-06-2009, 08:20) hmm... nu �r �ret h�sk�rd b�rgad och nu har jag facit p� hur ett flertal �r av "extensiv" vallodling utvecklar sig.. jag har tagit h� p� vallarna i 3 �r utan att g�dsla dom och i �r �r det skandal�st d�lig sk�rd.. (..) Du tror inte att detta kan bero p� den l�ga medeltemperaturen vi har haft under Juni? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

K�lltorpet L&T K�lltorpet L&T Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	29-06-2009, 08:26 L�nk hit: #96
Medlem Antal inl�gg: 161 Medlem sedan: 09-03-2009 Medlem nr: 21 517	njae, jag har pratat med grannarna som g�dslar sina vallar och dom har normal och �ven �ver normal h�sk�rd.. �kte f�rbi den 3:e �kern nu p� morgonen och den gav mest h�, 4,5 ha och det stod 39 balar (4,3 balar/tunnland).. allts� inte ens halv sk�rd n�gonstans..

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-06-2009, 08:36 L�nk hit: #97
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	CITAT (K�lltorpet L&T @ 29-06-2009, 09:26) njae, jag har pratat med grannarna som g�dslar sina vallar och dom har normal och �ven �ver normal h�sk�rd.. �kte f�rbi den 3:e �kern nu p� morgonen och den gav mest h�, 4,5 ha och det stod 39 balar (4,3 balar/tunnland).. allts� inte ens halv sk�rd n�gonstans.. Jaha. Jag pratar f�rvisso mest med sm�skaliga husbehovsodlare. Men m�nga menar att den l�ga temperaturen haft en d�lig inverkan p� odlingen. Antar v�l att det �r uppenbart att man m�ste f�ra tillbaks n�ring till jorden f�rr eller senare. F�r att �terknyta till �mnet s� kanske baljv�xterna och djur i anslutning till g�rden blir viktigare i framtiden ifall oljepriserna blir f�r h�ga. Vad tror du sj�lv om lokal n�ringsproduktion i framtiden eller r�knar du med att handelsg�dselspriserna kommer beh�lla samma niv�? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

officinalis Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-01-2010, 22:49 L�nk hit: #98
Medlem Antal inl�gg: 1 098 Medlem sedan: 14-02-2009 Medlem nr: 21 126	Lite nytt i �mnet: Brian Dunning kritiserar bland annat lokalt producerad mat och argumenterar f�r att en centralisering �r effektivare. Kritiserar pionj�rer som Michael Pollan och Salatin. http://skeptoid.com/episodes/4162 "The overall picture is often a lot more complicated than simply "locally grown"" ..tycker jag sammanfattar hur jag ser p� saken. Vad tycker ni andra? -------------------- Odlar i zon 3 och skriver om gr�nsaksodling, tr�dg�rd och natur med f�rh�llandevis j�mna mellanrum.

G� till: Sm�prat

5 sidor

« < 3 4 5

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 09-08-2025, 08:55

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon