växternas namn, kan vara förvillande Alternativ

[lissa]

Ja lite långt mellan storkenäbb=näva=geranium är det verkligen, för ibland kan man ju ana sig till vad det kan gälla, men absolut inte i det här fallet. Jag hade inte ens kunnat se sambandet mellan geranium och näva...jag trodde att geranium och pelargon var samma växt..
Precis lagom takt för mig för att försöka lära mig lite nytt det här...synd bara att minnet är inte är det bästa
Jag har sett att det är flera som har det här med växter som arbete..Hur klarar ni det, krävs det att ni kan både dom vetenskapliga och dom svenska vanliga namnen, eller räcker det med dom svenska ??

[CillaM]

Oh ja, latinet är ett måste de gånger jag arbetar med växter. Får man en beställning med det vetenskapliga namnet och inte vet vad i herrans namn det är så kan det bli ett dyrbart misstag. Och samma sak gäller omvänt.

[Piccante]

Ja lite långt mellan storkenäbb=näva=geranium är det verkligen, för ibland kan man ju ana sig till vad det kan gälla, men absolut inte i det här fallet. Jag hade inte ens kunnat se sambandet mellan geranium och näva...jag trodde att geranium och pelargon var samma växt..
Precis lagom takt för mig för att försöka lära mig lite nytt det här...synd bara att minnet är inte är det bästa
Jag har sett att det är flera som har det här med växter som arbete..Hur klarar ni det, krävs det att ni kan både dom vetenskapliga och dom svenska vanliga namnen, eller räcker det med dom svenska ??

Jo det är samma familj, pelargon kallas väl rosengeranium om jag inte har fel? Sen finns det massa förädlade odlade former av pelargon.

[lavendelgården]

Om man jobbar med växter, kan man nog inte undgå att lära sig en hel del vetenskapliga namn. Det är många gånger nödvändigt , t.ex om man har utländska besökare. Dock, ibland står man där och namnet är bara bortfluget!
Man kan också göra fynd bland importerade växter, då dessa alltför ofta fått fel svenskt namn i plantskolan, men det vetenskapliga står också på etiketten.
Till vardags använder jag, som jag skrev tidigare bara svenska namn ,det går alldeles utmärkt och är uppskattat av mina svenska gäster och jag tycker fortfarande att vi ska värna om de svenska namnen när det passar.
De växter jag säljer är givetvis uppmärkta med både vetenskapligt och svenskt namn. Ett bra sätt att börja lära sig, är att märka upp frösådderna med både och!
Jag hade en gäst här för något år sedan, som hade fått för sig att nu, när hon skulle anlägga sin första trädgård måste hon kunna de vetenskapliga namnen. Hon hårdpluggade latinska namn och det förstörde hela nöjet. Så, efter en promenad i trädgården kom vi fram till att hon skulle strunta i latinet och i stället börja skapa!! Nu har hon massor av växter och gör givetvis alla de misstag som hör till. Men hon har roligt!
Så kan det också vara.....
Åsa
PS Namnet "storknäbb" på nävorna kommer sig av att fröställningen ser ut som en näbb har jag fått lära mig. DS

[Fågelvägen]

Visst innehåller de svenska namnen rolig information - som namnet storknäbb t.ex. (tack Åsa!) - och ofta också intressant gammalt skrock och spår av spännande medicinsk användning.
Men om jag är nyfiken på en växt och googlar på namnet hittar jag flera bilder och mycket mera information om en växt om jag utgår från det vetenskapliga namnet.
Så jag tycker båda namnformerna är viktiga!
Och det gör faktiskt inte ont att lära sig både/och, en riktigt nyttig minnesövning... Att samtliga namn på en bekant växt kan vara som bortflugna emellanåt spelar väl inte så stor roll?

[Gunilla T]

Jag tycker också att båda namnen är viktiga - plantskolorna slarvar en del som ni säkert sett och hittar på egna svenska namn ibland men det vetenskapliga namnet kan de inte ändra. Av någon anledning fungerar mitt minne bättre när det gället de vetenskapliga namnen :confused

Ibland sker sammanblandning mellan olika växter som har snarlika namn på svenska, det unviker man om man samtidigt använder det vetenskapliga namnet.

Jag "bokför" alla mina växter, bra sysselsättning under vinterhalvåret och dessutom ger det bra träning när det gället växtnamnen...

[Red Top]

Jo det är samma familj, pelargon kallas väl rosengeranium om jag inte har fel? Sen finns det massa förädlade odlade former av pelargon.

Rosengeranium,'Pelargonium ×graveolens' är den pelargon, som oxå kallas Dr Westwerlunds hälsoblomma.Har odlats i Sverige som krukväxt sedan 1700-talet. Framförallt för dess utpräglade doft.

Roligt att veta, och kanske ett sätt att komma ihåg namnet:
"Ernst Westerlund, född 22 oktober 1839 i Öregrund, död 28 januari 1924 i Enköping, var stadsläkare i Enköping.
Doktor Westerlund använde den här blomman i sina behandlingar. Han rekommenderade sina patienter att ha blomman i sovrummet därför att den sprider en uppfriskande doft när man rör dess blad."

[lissa]

Pappa hade en Dr Westerlunds blomma, och trots att han var son till en Trädgårdsmästare , så kom varken han eller hans bror på något annat namn när jag frågade, men efter lite tänkande hit och dit kom dom på att den nog hette Rosengeranium också, men att dom alltid hade hört Dr Westerlunds blomma .
Användes den inte till att göra ett ( ??? )det där omslaget man lägger på bröstet när någon hade bla hosta också ?

[Red Top]

Man kan baka sockerkaka med finfördelade blad oxå. Pikant smak. Garnera gärna med några blad oxå. Ett par tsk hackade blad räcker.

Här finns lite mer information om den gode Dr Westerlund, som bl a var pionjär inom arbetsterapi

Westerlundsällskapet

[lissa]

Jättetrevlig läsning, och jag erkänner att jag normalt inte är mycket för såna webs, men biografin var precics lagom lång med inte bara en massa datum som det brukar vara..Tack för den webben Red Top.
Man kanske kan äta eller dekorera med blomman isf bladen på sockerkakan ??

[Red Top]

Låter som en jättefin idé. Det skulle ju bli vackert. Att det inte finns förslag på det, är förmodligen för att blommorna är ganska få och jag har bara lyckats få dem att blomma när de står utomhus på sommaren

[Bassam]

Tack för frågan

Latinska nam hjälper människor för att hitta en växt som man älskar i något land i världen, eftersom världen vet deras namn växter på latin.

H: Bassam

[MariaS]

Tack för frågan

Latinska nam hjälper människor för att hitta en växt som man älskar i något land i världen, eftersom världen vet deras namn växter på latin.

H: Bassam

Eftersom alla som håller på med växter seriöst, vet att växternas namn till största delen bygger på grekiska och inte latin, är det bättre att kalla dem för det de är: VETENSKAPLIGA namn. Kan man de vetenskapliga namnen, är det som det tidigare konstaterats flera gånger i denna tråden, lättare internationellt att tala om växterna.
Men man ska också veta, att många länder, liksom sverige, har sina egna egennamn på många växter. Så man ska inte tro att gemene man kan de vetenskapliga namnen, bara för att man är utomlands.

[lissa]

Nej man varken kan eller bör kräva att en person ska kunna alla namnen, och jag tycker att det bästa skulle vara om dom som kan både vetenskapliga och svenska namn skrev ut dom, för om ögonen vänjer sig vid att se båda, för lite fastnar( t om hos mig men som sagt, det verkar som om dom flesta tycker att det är en bra ide, och jag ska försöka...
Red Top, pappas stod alltid på altanen under sommaren, och antagligen hade han den gömd i verkstaden som hade fönster i källaren under vintern, så egentligen har han nog behandlat som resten av pelargonerna...
Även om den inte ger så många blommor, så kan man säkert göra som kockarna brukar göra med en liten pesiljevist, låta den trona mitt på kakan.
Sist jag hade krasse ( nasturtium) så bröt jag av en blomma lite då och då för att äta den, och den stora dubbla stockrosen ( malva reale) så är själva blombottnen jättegod..man plockar bara av blomman och biter av underdelen..

[CillaM]

Citat ur Kulturväxtlexikon:

"......Nomina si nescis, perit et cognitio rerum – om Du ej namnen vet, Du saknar kunskap om tingen. Så sa en av de största naturvetare som någonsin levat, nämligen vår egen Carl von Linné. Trots de dryga 200 år som förflutit sedan Linnés död, en tid som representerar ytterligare 2 sekler av ackumulerad visdom, torde det vara svårt - för att inte säga omöjligt - att hitta något mer träffande omdöme om nyckeln till kunskap. Det må sedan gälla namn på kulturväxter eller namn på vilka vardagliga ting som helst. Linné skapade det binära (tvåledade) vetenskapliga namngivningssystem som används än i dag. De binära namnen i latiniserad form är internationellt accepterade sedan 1753. De möjliggör kommunikation över varje språkbarriär i världen....."

"....... För den som finner de vetenskapliga namnen alltför svåra är svenska namn ett bra och viktigt alternativ. Det förutsätter emellertid att de standardiserats....."


Citat ur Staffan Lundins avhandling 'Evolutionsbiologiskt centrum':

" Att Linné valde latin för att namnge växter (och djur och mineraler) var egentligen självklart mot bakgrund av hans internationella ambitioner: hade han publicerat sina verk på svenska hade de sannolikt stannat inom den synnerligen trånga krets som den svenska akademiska världen vid denna tid utgjorde (Blunt 2002). Latin var alltsedan romartiden det språk som brukades internationellt, under medeltiden mest inom kyrkan och statskonsten. När naturvetenskaperna började utvecklas på allvar under renässansen, var det naturligt att avhandlingar, föreläsningar m.m. gavs på latin. Under 1600-talet började folkspråken så smått bryta sig in på exempelvis diplomatins område, och reformationen hade naturligtvis kraftfullt reducerat latinets betydelse som kyrkospråk i de protestantiska delarna av Europa. I den akademiska världen levde bruket av latin emellertid kvar, inom naturvetenskaperna faktiskt ännu längre än inom humanioran, och ända in på 1800-talet hände det t.ex. att matematiska avhandlingar publicerades på latin (Helander 2003). "

Så, faktiskt var det latin som är/var grunden för de vetenskapliga namnen. Men, grekiskan hade ju en gång influerat romarna som talade latin och latinet hade tydligen sina begränsningar och man tog in grekiska.

[lissa]

Inte så konstigt att så många säger det latinka namnet alltså, markus sa redan i början på tråden att det vi säger är latinskt är en blandning mellan latin o grekiska..
Vem vet, på den tiden var dom kanske tvugna att göra så för att komma ut till fler personer, lite som vi här nu pratar om att använda svenska och vetenskapliga namn,