KNUD, Rosenposten servicebrev Alternativ

[Kajsa]

Kajsa, menar du att du tömmer varmkomposten på våren, finns det inte mycket i den som är okomposterat? Det du lade i veckan innan, till exempel?

Anledningen till att jag frågar är att jag tänkt skaffa en varmkompost och försöker få reda på allt.

Det bästa är väl om man har en varmkompost som går runt hela året, den kan man då gräva ut en ggn/år, men vi har som sagt två och vinterkomposten har vi nära huset, vi gräver ut den runt påsktid, det översta är lite kladdigt men jag gräver ner allt i grönsakslandet, lite på många ställen och när jag sedan sår i maj/juni har maskarna tagit hand om allt. Kruxet med matkomposten är att du inte vill ha tunnan helt nära uteplatsen sommartid, men på vintern, då vill du gå minsta möjliga sträcka i snö och blåst, därför har vi löst det så, men alla har ju olika trädgårdar. Ska du bara ha en varmkompost året runt måste den vara isolerad för vinterbruk annars fryser allt till is, ju mer man slänger i helst varje dag ju bättre jobbar den. När vi började kompostera fick vi gå på kurs en kväll av kommunen så vi fick lära oss hur man skulle göra, det finns också böcker att läsa. Kommunen har säkert en massa information där du bor.

[Heda]

Jag använder också helst naturgödsel, mest för att jag kan få den gratis. Har en egen hönsgödselstack och har grannar med hästar och kor. Men, man ska också tänka på att naturgödning oftast ger mycket mer kväveläckage än konstgödning. Växterna kan bara ta upp en jämn ström med kväve och när man naturgödslar lägger man ut mångt mycket mer än växterna kan tillgodogöra sig på kort tid. Konstgödning är i små hårda pulor som smälter när det regnar. Utan vatten kan ingeting växa, så under torra perioder frigörs och läcker alltså inget kväve när man konstgöder. Konstgödning potionerar alltså ut näringsämnen över längre tid, medan naturgödsel blir en enda stor giva. Det ska man tänka på när man prisar det ekologiska jordbruket och samtidigt förbannar övergödningen av bla Östersjön. Ofta är man också noga med att inte ex giftspruta i sin trädgård (så även jag). Tänk då också på att ex bananer är mycket stark besprutade!! Nu vet jag inte vad det är för gifter och hur/om de ackumuleras i ex en kompost, men man ska nog ta sig en liten funderare innan man "bannlyser" konstgödning och andra gifter och samtidigt komposterar allt och sprider ut naturgödsel för att det är så "miljövänligt". Jag kan ju nämna att VÄLDIGT många banan-plantage arbetare dör i cancer, enligt en artikel jag såg, just pga den hårda besprutningen.

Lite tankar bara.... det är lite svårt att komma fram till hur man ska förhålla sig...

//Heda

[Stiffe]

Visst lägger man ut mycket dynga vid ett tillfälle på våren, men att det ger höga kväveläckage är inte sant. I synnerhet inte i jämförelse med konstgödsel. Fördelen med naturgödsel är just tvärtom, det frigör gödningsämnena långsamt, upp till 2 el rent av 3 år, medan konstgödsel tömmer ut sitt direkt. Titta bara på alla gödselanvisningar, t ex den Knud skickade ut, naturgödsel ger man en gång och konstgödsel ger man flera gånger. När det är torrt frigörs inte mycket, vare sig hos naturgödsel el konstgödsel.

När det gäller kompostering så är det nog tyvärr så att en del oönskade substanser följer med avfallet. Problematiken är i princip densamma som för avloppsslam.

Sedan beror det ju också på vad man använder komposten till. Är det till trädgården, el till kökslandet? Vidare, om, hur, och på vilket sätt bryts dessa substanser ner, och om ev onedbrutna rester av substanserna tas upp, vilka grönsaker tar upp vilka substanser, och i så fall ansamlas de i de delar av växten som vi äter? Puh! Pga alla ovanstående frågetecken som forskningen har att räta ut, så ägnar vi oss åt meningslös tro och spekulation.
Jag väljer att tro att om vi kan käka all besprutad mat utan att dö som flugor, så kan vi lugnt använda den nyttiga komposten. Dessutom är alla alternativ sämre enl min mening. Om det läggs på soptippen så är det verkligen bortkastat, och dessutom så lakas det ur där också. Sopförbränning ger bl a dioxinutsläpp, små visserligen men ändå. Vidare känner väl alla till de nya studier som gjorts på frukt och grönts näringsinnehåll? Det har funnits att dagens frukt och grönt i stort sett bara innehåller hälften så mycket näringsämnen som för sisådär 50 år sedan. Kan det kanske bero på att de snabbodlas i usel utsugen jord, ibland tom inte i riktig jord alls, och bara göds med typ NPK? Nej, då äter jag mycket hellre egenproducerade grönsaker, långsamväxande i god jord, sprängfyllda av nyttiga näringsämnen, och med en fantastisk smak.

Ursäkta att det här inte har så mycket med rosor att göra, men det har med rosors "mat" och livsvillkor att göra. När man bor på landet med egna djur, och har egen dricksvattenbrunn och eget avlopp så blir denna typ av funderingar väldigt påtagliga.

/S

[Thé]

När det gäller bananer köper jag bara krav-bananer till mig och rosorna.

[noranettan]

När jag läser alla inlägg ser jag att min tanke om blåkorn (konstgödsel) startade en diskussion....Jag vill bara förklara att i min värld finns inte så mycket tekniska eller vetenskapliga termer om gödning, bara in ideologi - kanske lite romantisk - som bygger på att det är jorden jag odlar och som växterna sedan ska trivas i. Då kan jag inte utarma den utan måste tillföra sådant som jorden blir god av.

[Ezereht]

Jag tycker det är bra med en diskussion Man får många nya idér och tankar som man sen kan dribbla med hemma i stugan.