Svenska kyrkan, Nyfiken fråga Alternativ

[EKLO]

Kan ju också vara bra att veta att man inte kan ordna begravning i en kyrka, om den som ska begravas inte är med i Sv. kyrkan. Kanske är det olika i olika stift, men här i Göteborg är det så. När jag begravde min pappa som gått ur kyrkan, kunde vi dock ordna detta i ett kapell (fast vi helst hade varit i en liten kyrka nära havet).

[Farbror Blå]

Nänä det kan inte stämma. Jag känner en KD-politiker och hon är inte pingstvän.

Jag är minsann KD-politiker (även om det är låååångt ner på listorna ) men inte är jag då pingstvän inte.

[Berith]

Lewi Pethrus var ju med och startade KDS så nog kan man väl säga att Pingströrelsen var med då?

[Farbror Blå]

Kan du ju om du har lust?
Men alla kristna eller andra personer, som följer partiets grundsyn kan väl vara med?
Vi har haft medlemmar som tillhör den judiska tron, likväl som någon muslim i partiet.

[Bee]

Lewi Pethrus var ju med och startade KDS så nog kan man väl säga att Pingströrelsen var med då?

Det var det jag ville minnas!

[caprifol]

Nu har jag bara skummat igenom tråden och kan ha missat något- MEN: varför i all sin dar ska man gifta sig i kyrkan, döpa barnen där eller begravas om man gått ur kyrkan? För mig förefaller det helkonstigt och lite av ett hyckleri. Min far gick ur kyrkan och vi hade aldrig kommit på tanken att ha en kyrklig begravning. Han hade ju tagit ställning - det hade ju varit att gå emot hans egen vilja och övertygelse.

[EKLO]

Att ha en kyrklig begravning (med präst och så) hade förstås inte heller fallit mig in när jag begrade min pappa som gått ur kyrkan. Givetvis ordnade vi en borgerlig begravning.

Men en lokal för en massa människor, med möjlighet att spela och med plast för en kista i är ju inte så lätt att hitta. Det var det jag menade.

[Aqvakul]

Men en lokal för en massa människor, med möjlighet att spela och med plast för en kista i är ju inte så lätt att hitta. Det var det jag menade.

Precis. Det krävs också någon slags "officiant". Vilka kan komma ifråga? dDt ska helst vara någon som har en relation till den avlidne, men om man stått för nära så kan det bli övermäktigt jobbigt. Det är inte så lätt att vara kreativ när sorgen slår till.

[Anma]

Precis. Det krävs också någon slags "officiant". Vilka kan komma ifråga? dDt ska helst vara någon som har en relation till den avlidne, men om man stått för nära så kan det bli övermäktigt jobbigt. Det är inte så lätt att vara kreativ när sorgen slår till.

Hur många har en personlig relation till sin präst, om man inte bor i en liten by?
Kommunen tillhandahar begravningsförrättare för borgeliga begravningar.
Vi hade en från grannkommunen då vi ville ha en tvåspråkig till min brors alldeles okristna begravning.
Begravningsförrättaren kom till oss några dagar innan och frågade om min bror och utifrån vad vi berättade satte han ihop ett jättebra program tillsammans med oss. Begravningen hölls i kapellet för att vi ville ha den där, i den församlingen hade vi fått ha den även i kyrkan om vi velat. Men det kändes inte helt ok att spela Slayer mfl "okristna" band istället för traditionell begravningsmusik i en kyrka. Detta var den bästa begravningen jag någonsin varit på, men jag önskar att jag sluppit den.

Har även varit på en liten begravning där vi i princip bara la en liten blomma på kistan innan den sänktes i jorden, inget före och inget efter, helt enligt den avlidnes önskemål. Enda utomstående som var med var kyrkogårdsarbetarna som hjälpte till att skänka ner kistan.

Redigerat av Anma: 11-09-2009, 15:39

[Aqvakul]

Det är bra att det finns goda lösningar på borgerliga begravningar. För tioår sen var jag på min grannes begravning - hon hade dött i lungcancer och kvarlämnade make och tre skolbarn. Begravningen skedde i trädgården, brodern var begravningsförrättare och begravningskalaset var storslaget och känslofyllt. En enorm känsla i den begravningen! Några år tidigare hade min absolut bästa kompis dött hastigt och oförklarligt 45 år gammal, lämnande fru och tre små flickor. Hans föräldrar levde fortfarande och var engagerade i kyrkan, så det blev naturligt med en kyrklig begravning trots att det kanske inte var vad vare sig den döde eller änkan tänkt sig.

Begravningsbyråerna har precis haft någon slags mässa, men tydligen är uppläggen fortfarande väldigt traditionella. Jag önskar att alternativen togs fram i ljuset och diskuterades så att det blev lättare att ta ställning den dag det krävs.

[Grå]

Nej absolut inte!
Inte för att jag vill vara ensam i kyrkan på något vis, men om man inte tror på kyrkans män, välj då en kyrka där ni trivs=)
Jag tillhör statskyrkan, men går minst lika gärna till öppnare, frikyrkliga förbund, där det är på ett annat sätt

Ok, jag bara undrade eftersom du kastade ut folk som inte trodde på Gud.
Kanske skulle du skriva "Du som inte tror på kyrkans män, gå ur NU" - det kommer i ett lite annat ljus då.

Men jag skänker gladeligen lite av mina skattepengar så att du får en fin kyrka att vistas i. Håll till godo!

[caprifol]

Precis. Det krävs också någon slags "officiant". Vilka kan komma ifråga? dDt ska helst vara någon som har en relation till den avlidne, men om man stått för nära så kan det bli övermäktigt jobbigt. Det är inte så lätt att vara kreativ när sorgen slår till.

Officiant håller kommunen med och detta, liksom allt det andra - lokal för såväl själva "ceremonin" som för samling med mat el kaffe m m - ordnar begravningsbyrån precis som för en kyrklig begravning. Man har dock lite större möjlighet att själv påverka programmet (tror jag) om man så vill. Vi har haft båda varianterna och den borgerliga officianten var minst lika bra som den för oss obekante prästen.

[Huggorm]

Uddevalla kommun har ett kapell eller vad dom kallar det, en liten byggnad intill kyrkan där borgerliga begravningar hålls. Det är dock ganska trångt, mycket mer än tjugo personer får nog inte plats. Begravningsförrättare var inte någon präst, utan begravningsentrepenören när jag var där på begravning i fjol. Hon skötte det dock precis lika bra som vilken präst som helst. Efteråt blev det kaffe i samma lokal som efter kyrkliga begravningar

[Meriona]

I grannbyn Trollhättan finns också kapell (dock ryms åtminstone 100 pers) i anslutning till både krematorium och kyrkogård, där är alla typer av begravningsceremonier välkomna, judiska, islamiska (heter det så?), kristna, oreligiösa osv. Jag har varit på flera och det har inte varit nån större skillnad mer än att när det är kyrkligt så är det en präst som står där framme och när det inte är det så är det en vanlig mänska. Dålig uppslutning på sången är det på alla varianter.



Nu är jag uppfostrad av enkla människor vilket utmynnat i en ganska krass men kärleksfull individ så för min egen del så är jag glad om nån vill bränna upp mig, sen vad de gör med mig efteråt är fullkomligt likgiltigt. Är min själ god nog så flaxar den nog vidare ändå på nåt sätt, är den inte det, så är det goodbye och då får den väl skylla sig själv.

[pejori]

/..../


Nu är jag uppfostrad av enkla människor vilket utmynnat i en ganska krass men kärleksfull individ så för min egen del så är jag glad om nån vill bränna upp mig, sen vad de gör med mig efteråt är fullkomligt likgiltigt. Är min själ god nog så flaxar den nog vidare ändå på nåt sätt, är den inte det, så är det goodbye och då får den väl skylla sig själv.

Det är en skön inställning tycker jag...

Den flaxar till och med utan kyrkans välsignelse.

[EKLO]

Officiant håller kommunen med och detta, liksom allt det andra - lokal för såväl själva "ceremonin" som för samling med mat el kaffe m m - ordnar begravningsbyrån precis som för en kyrklig begravning. Man har dock lite större möjlighet att själv påverka programmet (tror jag) om man så vill. Vi har haft båda varianterna och den borgerliga officianten var minst lika bra som den för oss obekante prästen.

Jo naturligtvis ordnar kommunen eller begravningsbyrån med allt som kan höra till en borgerlig begravningsceremoni, liksom lokal. Min poäng med detta, det jag menade kunde vara bra för andra att veta, är att de då i allmänhet ordnar ett kapell, i alla fall i större städer har jag inte hört talas om ngt annat (om inte den avlidne råkar dö vid en årstid så att begravningen kan hållas utomhus t ex). I tex mitt fal ville vi ha begravningen i en kyrka därför att den låg på en plats pappa gillade, men det fick vi inte - kapell gällde för den som inte var med i kyrkan. Jag kan inte påstå att detta blev en viktig sak, jag blev bara lite överraskad eftersom jag uppfattade även kapellen som religiöst präglade rum. Men det kanske är olika var man blir föreslagen att vara i olika kommuner.