|
Har hastigt och lustigt "blivit med duva".
I onsdags satt en liten talle vid en gång/cykelväg i en park.
När jag en halvtimme senare passerade igen var lilleman med målmedvetna steg påväg ut på en redigt trafikerad väg.
Ja, ni förstår resten ...
Mina arbetskamrater gav den lille namnet Sigfrid (upphittad utanför S:t Sigfrids kyrkogård i Skövde)
Sigfrid bor nu i mitt badrum !
Hxn får uppmatningsfoder för undulater.
MEN finns förslag på mer "duvanpassad" föda så berätta gärna.
Å är det någon som vet hur ofta en duvunge ska ha mat?
Eller tips om hur mycket man kan ge åt gången.
Sigfrid verkar kunna äta hur mycket som helst, men jag vet att det inte får bli mat kvar i kräven för länge.
Hxn är nog inte särskilt gammal. Är ungefär lika lång som min hand och har dun kvar på fjädertopparna. Flyga kan hxn inte alls, men det tycks inte vara någon fel på ungen.
Sigfrid ger ett piggt och fräjdigt intryck, med god aptig (minst sagt!) och klar och vaken blick.
Redan dag 2 i hemmet gjorde hxn skillnad på "matte" och "husse". Matte betyder mat och är helt ofarlig, mendan husse är en läskig typ. Till makens stora förtrytelse, kan jag tillägga, eftersom han i själ och hjärta är lika svag för djur som jag själv.
Jag antar att Sigfrid är en ringduva, eftersom de tydligen kan vara vanliga i städer och parker. Hxn är i varje fall inte en så´n där brokig "stadstuva", utan liten och brungrå med lite vitt på vingarna.
|
Sköta duva!, Adopterad duvunge behöver hjälp
12-09-2009, 10:53
