Giftiga äpplen, Giftiga äpplen blir ogiftiga Alternativ

[Bettson]

Jag har i många år använt min egen sortering om jag törs köpa äpplet eller inte.
Jag luktar på det. Ett äpple som inte luktar äpple är inte juste. Kanhända ett äpple som luktar heller inte är juste men jag tror chansen är större att jag får ett Ok äpple.

Likadant tycker jag att man som konsument bör förstå att ett äpple i januari inte har jättespännt skal är blankt osv. I januari bör ett äpple mista sin lyster lite men ändå var fullt ätbart. Men dyker ett sådant äpple upp i affären och ligger bredvid de blanka behandlade äpplena så kan ni väl gissa vilket den genomsnittlige konsumenten tror är bra.

Den genomsnittlige konsumenten har väldigt lite kunskap om den mat han/hon köper. Kan det bero på att hemkunskapslektionerna ändrat karaktär?

[Cilla]

Skatmor skrev:

Att vi konsumenter styr med att fråga efter giftfritt är inte sant.

Jag tror att slutsatserna om det blir olika beroende på de erfarenheter man har. Just det att påverka en affär kan vara väldigt segt, men ibland kan det också gå snabbare än man vågat hoppas på!

ICA har jag samma erfarenhet av som du Skatmor - hualigen så segt att få dem att testa om giftfritt kan vara något! Konsum är bättre, men de går verkligen upp och ned.

Jag har inte varit särskilt aktiv utöver att ha talat med personal och butikschefer där jag bor, men några gånger har jag varit med om att
- stolpa upp till lokaltidningen med en lokalt boende kulturkändis och påpeka att våra lokala mataffärer är sämre på ekologiskt än andra. Fick omedelbar effekt!
- gått med en ung, lokal miljögrupp till ett par butiker på möten med butikscheferna. Ungdomarna hade förslag på små affischer om att köpa ekomat som de lovade sätta upp om affären köpte in. God effekt, och blev också noterat i lokaltidningen efter en tid.
- hört om skolor och dagis som ställt som krav att få köpa ekologisk frukt och mjölk för att handla i affären. Fick god effekt.

Äpplen är svårt att odla utan giftbesprutning och konstgödsling eftersom vi konsumenter vant oss vid att ha saftspända äpplen utan prickar på skalet hela året. Storlek och färg premieras starkt när den svenska bonden får betalt, men det är faktiskt bönderna själva som sitter och styr pris- och kvalitetsreglerna i packningsföretagen också, som ägs gemensamt. Där har man definierat hur mycket betalt man får för i första hand storlek och i viss mån färg (man kan spruta fram färg också...). Man får inte betalt för att äpplena besprutats mindre eller inte alls till exempel.

Inga av de fruktodlare jag talade med var emot att ta in andra aspekter på prissättningen, men de trodde inte att det fanns ett konsumentintresse. Och det är vi det!

Jag älskar äpplen och de svenska sorterna och blir glad när de köps in allt mer om hösten i butikerna. Men efter att ha sett de mängder gifter som sprutas på dem, i trädens jord och i luften runt odlingarna blir jag mindre sugen. Svenska fruktodlare är bra för många är öppna med att visa sina exakta sprutscheman - jag fick se hela pärmar med vilka rader äpplen som besprutats med vad och när.

Två gånger i veckan ca, och mer en regnig, fuktig sommar. Jag åt ETT äpple när jag var i äppelriket Kivik...

Bönderna borde få MER betalt ju mindre de giftsprutar och ju mer de gödslar organiskt!!!

[Betty]

Kan det bero på att hemkunskapslektionerna ändrat karaktär?

Ja jisses vad dom sparar in på skolorna nu för tiden! I längden förlorar de på sina besparingar. Min systerdotter har haft som hemläxa vid ett tillfälle att diska och en annan gång att göra en omelett...

[Åsa, mälardalen ...]

Angående ljuset till tomater: KRAV-odlare får inte tillsätta hur mycket artificiellt ljus som helst kommer inte ihåg hur många timmar man får använda artificiell belysning just nu. Detta är en av orsakerna till att KRAV-odlare utav tomat inte brukar odla mitt i vintern utan man brukar göra ett uppehåll på några månader.

Ibland kan dock KRAV-vara lite mildare i sitt regelverk ofta när man hittar giftrester så kan man få några års karens innan man får kalla sig KRAV-odlare igen, mitt jobb är dock en skola så här har KRAV faktiskt lovat att nästa omgång tomater får vi kalla KRAV-tomater ifall vi följer alla regler. (fast eleverna på skolan var nog glada att KRAV hittade giftrester för våran uppköpare ville bara ha KRAV-tomater så vi fick sälja alla tomaterna för en symbolisk summa varje vecka till eleverna)

Kan också lägga till att det kostar ganska mycket att vara ansluten till KRAV det är inte gratis för odlare att vara med i KRAV, dessa avgifter betalar den största delen av kontrollerna.




Angående utseende på äpplen: Numera kan man nog inte se på äpplenas skal om de är svenska i januari, numera går många odlare över till ULO lager vilket är lager där man suger ut syret, utan syre avstannar mognadsprocessen och man kan faktiskt lagra svenska äpplen en bra bit in på våren utan att kvalitén eller utseendet försämras.

Visst är det så att svenska konventionella fruktodlare använder kemiska medel men jag litar på att karenser hålls och liknande, så jag köper svenska äpplen men jag undviker utländska äpplen, dels vet jag inte vilka regler som gäller utomlands men främsta orsaken är att smaken brukar vara sämre på utländska äpplen.

[Gossen Ruda]

Beträffande ljuset så fattar jag ännu mindre. Vad har det för betydelse????? Jag trodde i min enfald att krav-märkningen hade med giftfriheten mm att göra men det var tydligen fel. Låter mera som nån sorts regler för reglernas egen skull. Absurditeter!

[Åsa, mälardalen ...]

KRAV har många regler det är inte bara kemikalier det handlar om utan även sådant som energianvändning mm. ingår också i de ekologiska regelverket. Grönsakerna/frukterna ska vara tillverkade med minsta påverkan på miljön, uppvärmning av växthus och belysning kräver olja, el mm. som påverkar miljön. Det finns även regler för vilka fröer man får använda, vilken så- och planteringsjord man får använda etc.


Att produkterna är giftfria är bonus för konsumenten.


Fast även konventionellt odlade produkter är giftfria vid försäljningen ifall man håller karenser och det brukar oftast de svenska odlarna göra.

[Virgo]

Förmodligen är väl KRAVET att tomaterna i Svenska KRAVodlingar skall odlas under normal odlingssäsong. Alltså inte under vintermånaderna.
Hur kringgår tomatodlarna i Norrland denna KRAV regel??

Det finns intelligensbefriade regelmakare i alla statliga verk.
De får t.o.m. betalt för sina dumheter.

[Anna C]

KRAV är inte en statlig institution. Jag hämtade nedanstående information på KRAV:s hemsida.

Anna


ALLMÄNNA FAKTA OM KRAV
KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. KRAV bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel och förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp.-

Verksamhetsidén innebär att verka för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. KRAVs namn och märke är registrerade varumärken.

KRAV är en ekonomisk förening med 29 rikstäckande medlemsorganisationer.
...

[*Felix matte*]

Förmodligen är väl KRAVET att tomaterna i Svenska KRAVodlingar skall odlas under normal odlingssäsong. Alltså inte under vintermånaderna.
Hur kringgår tomatodlarna i Norrland denna KRAV regel??

Det finns intelligensbefriade regelmakare i alla statliga verk.
De får t.o.m. betalt för sina dumheter.

Norrland är stort men om vi tar Norrbotten som exempel så har vi midnattssol i ett par månader ..maj-juli.... och ljust dygnet runt det har vi ännu längre
Har ingen aning om det överhuvudtaget odlas tomater häruppe under vinterhalvåret men har svårt att tro att det görs eftersom Lokalt odlade tomater bara finns i butikerna under den ljusa årstiden.

Har du/ni haft möjlighet att smaka på de ljuvliga frukterna?
Ljust dygnet runt, ger tomaterna en otroligt god, söt smak som inte går att beskriva.... Den måste upplevas