N�ring/nyttighet/jord/odling/fundering - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > K�kstr�dg�rden

3 sidor

< 1 2 3

Skriv svar

Nytt inl�gg

N�ring/nyttighet/jord/odling/fundering, Vad som kommer in

Micke Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	30-11-2003, 13:52 L�nk hit: #41
Medlem Antal inl�gg: 505 Medlem sedan: 11-04-2003 Medlem nr: 1 111	I mitten p� 1700-talet var medellivsl�ngden i Sverige drygt 33 �r f�r m�n och 36 f�r kvinnor (enligt Statistiska centralbyr�n). Tror v�l knappast att f�rh�llandena var b�ttre p� sten�ldern. Men ett medeltal �r ju alltid bara ett medeltal... Micke -------------------- F�r man bara �ndan ur vagnen, beh�ver man inte ta sig i kragen.

Ingrid p� V�stku... Ingrid p� V�stkusten Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	30-11-2003, 16:30 L�nk hit: #42
Medlem Antal inl�gg: 5 498 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 20	Hej hopp, Om jag odlar bra sorter( d v s v�ljer mina gr�nsaker och b�r enligt deras inneh�ll och inte min gom) och anv�nder mestadels stallg�dsel, vattnar flitigt och till�mpar rotation p� det jag odlar, s� borde jag f� nyttiga och goda ting att sk�rda vida �verl�gsna det vi k�per? F�r jag b�rjar mer � mer drabbas av den kusliga misstanken att trots att det �r 'f�rska fina gr�nsaker' som ligger i disken d�r s� �r det 'egentligen' vattenstinna n�ringsfattiga drivna f�rgiftade uppstoppade atrapper jag handlar? K�nslan finns ju d�r att det man sj�lv odlar �r s� mkt b�ttre och jag tycker mig f�rst� att s� gott som vi alla ahr den k�nslan......s� hur kanjagg�ra det b�ttre? Hur kan jag odla b�ttre? Skall jag ge upp fantasierna om sandodling som ett bra alternativ (sand �r tungt att b�ra uppf�r berget n�mligen) och k�ra p� med min h�stg�dsel kodynga p� s�ck, kompost och gr�sklipp......ritkiga ryggkn�ckare :-)) �r frukttr�d lika p�verkade som gr�nsaker? �r �pplen s� nyttiga j�mf�rt med plommon och k�rsb�r? Vad kan man g�ra b�ttre? Funderar Ingrid (�terigen)

Virgo Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	01-12-2003, 00:27 L�nk hit: #43
Medlem Antal inl�gg: 1 934 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 17	Min best�mda uppfattning �r att om man tillf�r jorden naturg�dsel, kompost (egengjord) och flytande g�dsel enl. min tidigare beskrivning ovan, s� f�r man nyttiga och fina gr�nsaker. Gr�nsakerna i aff�rernas diskar �r inte n�ringsfattiga, d�remot s� finns risken att bek�mpningsmedel , tungmetaller och annat onyttigt som kan liknas vid anabola steroider kan finnas i gr�nsaken. Man f�r kolla vilket land gr�nsakerna kommer ifr�n. Sk�lj alltid k�pegr�nsakerna ordentligt. Viss m�ngd tungmetaller kan man inte v�rja sig fr�n, d� de finns �verallt. Om �pplena �r nyttigare �n plommon och k�rsb�r vet jag inte, d�remot vet jag att ett variationsrikt intag av olika frukter �r nyttigt. Sen undrar jag Ingrid om du har lurats av n�gon skr�ckpropoganda i det nya forumet du huserar i ? Det kan ju inte bli b�ttre �n s� som du g�r! Nyttiga asiatiska gr�nsaker, b�nor, vitl�k, tomater,gr�sklipp, h�st o kog�dsel. -------------------- mvh Virgo Den som hittar stavfel f�r beh�lla dessa!

sanna Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	01-12-2003, 00:35 L�nk hit: #44
Medlem Antal inl�gg: 952 Medlem sedan: 03-04-2003 Medlem nr: 1 052	"kolla vilket land gr�nsakerna kommer ifr�n?" (kan fortfarande inte kopiera som ni andra g�r... hur g�r man?!?!) Jag vet att Holland k�r kemikaliejordbruk, �r det n�gra fler l�nder du t�nker p�, Virgo? Sanna -------------------- Sanna!

Ingrid p� V�stku... Ingrid p� V�stkusten Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	01-12-2003, 07:51 L�nk hit: #45
Medlem Antal inl�gg: 5 498 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 20	Hehehe f�rresten vilket nya Forum Wilhelm? Jag �r bara mestadels nyfiken och jag har ju f�r vana att ha 'niv�' p� det jag g�r, i detta fallet funderar jag p� att h�ja ribban mera faktiskt ....... det �r kanske s� att jag skall anl�gga en b�dd med maskroser tillv�ren, och att jag skall ha m�lla i ett h�rn och satsa mera p� att frysa in f�r eget bruk �ver vintern s� jag kan lita mera p� eget. En l�ngtan efter lite mera 'self-suficiency' helt enkelt. Och d� �r dte bra med argument. Jag menar om det �rliten skillnad p� det jag odlar och det jag k�per s� beh�ver man itne g�ra sig omaket �ver vintern va? N� det �r itne l�tt med en liten villatomt och stora ambitioner som jag har (ibland). Och h�lsa har jag med stigande �lder b�rjat oroa mig mer och mer f�r :-) ja inte OROA sig p� det s�ttet men mera t�nka vad kan jag g�ra b�ttre!!! Och odlingsordningen h�r hemma g�rju emr och mer emot det helekologiska elelr fniss jag �r ju s� gott som redan d�r n�r jag t�nker efter! H�lsar Ingrid med funderingarna

Virgo Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	01-12-2003, 13:33 L�nk hit: #46
Medlem Antal inl�gg: 1 934 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 17	Hallo Ingrid, Det var detta jag t�nkte p� CITAT Har l�st artiklar och g�tt medi en ny diskussionsgrupp p� yahoo Om gr�nsaker och annat i aff�rerna vore s� gott som utan n�rings�mnen s� skulle n�stan alla m�nniskor vandra omkring med uppsv�llda magar och se ut som de sv�ltande i Afrika. Odla maskrosor? Kommunenernas parkomr�den �r ju �verfulla av maskrosor och d�r g�dslas det inte med konstg�dsel. @ Sanna CITAT Jag vet att Holland k�r kemikaliejordbruk, �r det n�gra fler l�nder du t�nker p�, Virgo? Skrev om det l�ngre upp i denna tr�d. -------------------- mvh Virgo Den som hittar stavfel f�r beh�lla dessa!

Ingrid p� V�stku... Ingrid p� V�stkusten Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	01-12-2003, 21:06 L�nk hit: #47
Medlem Antal inl�gg: 5 498 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 20	Aha - ja det var foragehead p� yahoo ;-)en diskussionsgrupp, itne ett Forum. Bara en massa glad a med tips om konstigheter man hittar i Naturen att knapra p�.... H�lsar ingrid

Eva i V�ster�s Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	02-12-2003, 09:37 L�nk hit: #48
Medlem Antal inl�gg: 1 341 Medlem sedan: 26-08-2003 Medlem nr: 2 208	CITAT (Micke @ 30-11-2003, 13:52) I mitten p� 1700-talet var medellivsl�ngden i Sverige drygt 33 �r f�r m�n och 36 f�r kvinnor (enligt Statistiska centralbyr�n). Tror v�l knappast att f�rh�llandena var b�ttre p� sten�ldern. Jo, jag tror att det var just vad de var. Man har, av gamla skelettfynd konstaterat att medellivsl�ngden minskade n�r jordbrukssamh�llet v�xte fram. Nu �r ju underlaget litet f�r j�gar/samlarfolk, men man ser ocks� mindre sp�r av s�na bristsjukdomar som syns i skelettet. Det, tillsammans med h�lsotillst�ndet hos dagens samlarfolk, ligger till grund f�r talet om sten�lderskost. S�d kanske inte �r v�r mest naturliga f�da. Vi �r ju inte gr�s�tare fr�n b�rjan. P� just 1700-talet var det feodala samh�llet som starkast i Sverige. "Vanligt folk" var mer eller mindre livegna. Deras odlingsm�dor gick till att f�da en fet adel. Landet l�g i krig med omv�rlden under l�nga perioder, och stora m�ngder vuxna m�n var uttagna som soldater. Krigsskatterna var f�r�dande osv. osv. Jo jag tror faktiskt att det var b�ttre p� sten�ldern. D� gick det du samlade i alla fall till familjen. S�kert svalt folk ihj�l d� ocks�, men det gick i alla fall att flytta fr�n ett omr�de d�r vilt och annan f�da tr�t. Du satt inte fast i livegenskap. Unders�kningar har visat att man i snitt arbetade 3-4 timmar om dagen f�r att samla och bereda mat och skinn. Det var nog d�r musik och bildkonst utvecklades. Tid och m�ttnad r�ckte till f�r s�dana sysslor som inte var direkt livsuppeh�llande. -------------------- H�lsningar Eva

Micke Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	02-12-2003, 16:48 L�nk hit: #49
Medlem Antal inl�gg: 505 Medlem sedan: 11-04-2003 Medlem nr: 1 111	Aha, en sten�ldersromantiker? Beklagar min bristande tro p� att det kan ha varit b�ttre f�rr. Jag envisas med att tro att sten�ldersm�nniskan knappast hade det s�rskilt mycket b�ttre st�llt i motsvarande klimatf�rh�llanden som vi lever i idag h�r i Norden. M�jligen kan det ha varit b�ttre st�llt i varmare klimat som till exempel "�ster om Nya Guinea"... Micke -------------------- F�r man bara �ndan ur vagnen, beh�ver man inte ta sig i kragen.

Bettson Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	02-12-2003, 22:19 L�nk hit: #50
Medlem Antal inl�gg: 2 745 Medlem sedan: 09-03-2003 Medlem nr: 882	Det finns flera sten�ldersrester! Stillasittande i grottan p� vintern med lite ljus, endast eldens sken gjorde att kroppen sl�ckte ner sin aktivitet ungef�r som n�r en bj�rn g�r i ide, fast inte lika fullt ut. Kroppen skulle spara sina reserver till v�ren. En depression �r ocks� ett slags nedsl�ckning av aktiviteten. Jag inbillar mig i alla fall att det �r en rest fr�n sten�ldern. Jag menar m�rker har ju inverkan p� depressioner och f�r lite fysisk aktivitet likas�.

Eva i V�ster�s Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2003, 10:38 L�nk hit: #51
Medlem Antal inl�gg: 1 341 Medlem sedan: 26-08-2003 Medlem nr: 2 208	CITAT (Micke @ 02-12-2003, 16:48) Aha, en sten�ldersromantiker? Beklagar min bristande tro p� att det kan ha varit b�ttre f�rr. Jag envisas med att tro att sten�ldersm�nniskan knappast hade det s�rskilt mycket b�ttre st�llt i motsvarande klimatf�rh�llanden som vi lever i idag h�r i Norden. Jas�. Du tycker det �r romantiskt att anse att just 1700-talet som referens f�r hur det var "f�rr i tiden" haltar. Det vore intressant om man kunde j�mf�ra medellivsl�ngden hos samer och eskim�er p� 1700-talet med den hos de svenska b�nderna vid samma tid. Dom levde ju i likv�rdigt klimat, men av jakt och fiske. Hur h�rt det kunde vara i de svenska fj�llen i b�rjan av 1900-talet har jag h�rt av gamla bekanta, s� jag tror ju inte att livet f�r samerna var p� n�got vis l�ttare 200 �r tidigare. Men fr�ga n�gon som v�xte upp i en statarl�nga p� ett sydsvenskt storgods p� 1910-talet hur dom hade det med mat. Och d�r var inte heller livet enklare p� 1700- �n p� 1900-talen. L�karv�rden var heller inte b�ttre p� 1700-talet �n p� sten�ldern, annat �n f�r ett litet f�tal. Man dog av samma infektioner, skador och f�rlossningskomplikationer. Dock spreds infektionerna snabbare i d�tidens st�der med deras hygieniska niv�. -------------------- H�lsningar Eva

Mariann Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	03-12-2003, 12:19 L�nk hit: #52
Medlem Antal inl�gg: 733 Medlem sedan: 02-11-2002 Medlem nr: 64	CITAT (sanna @ 01-12-2003, 00:35) (kan fortfarande inte kopiera som ni andra g�r... hur g�r man?!?!) Sanna, uppe i h�gra h�rnet i varje inl�gg finns "citera" d�r trycker man, sedan kan du ta bort det du inte tycker beh�ver vara med eller l�mna allt kvar i den rutan som d� finns under den ruta som du skriver dina kommantarer i undra hur den f�rklaringen blev? -------------------- H�lsningar Mariann, zon 3-4 En enda solstr�le �r nog f�r att driva bort m�nga skuggor -St. Francis of Assisi

Micke Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	05-12-2003, 23:21 L�nk hit: #53
Medlem Antal inl�gg: 505 Medlem sedan: 11-04-2003 Medlem nr: 1 111	CITAT (Eva i V�ster�s @ 03-12-2003, 11:38) Jas�. Du tycker det �r romantiskt att anse att just 1700-talet som referens f�r hur det var "f�rr i tiden" haltar. Det vore intressant om man kunde j�mf�ra medellivsl�ngden hos samer och eskim�er p� 1700-talet med den hos de svenska b�nderna vid samma tid. Dom levde ju i likv�rdigt klimat, men av jakt och fiske. Hur h�rt det kunde vara i de svenska fj�llen i b�rjan av 1900-talet har jag h�rt av gamla bekanta, s� jag tror ju inte att livet f�r samerna var p� n�got vis l�ttare 200 �r tidigare. Men fr�ga n�gon som v�xte upp i en statarl�nga p� ett sydsvenskt storgods p� 1910-talet hur dom hade det med mat. Och d�r var inte heller livet enklare p� 1700- �n p� 1900-talen. L�karv�rden var heller inte b�ttre p� 1700-talet �n p� sten�ldern, annat �n f�r ett litet f�tal. Man dog av samma infektioner, skador och f�rlossningskomplikationer. Dock spreds infektionerna snabbare i d�tidens st�der med deras hygieniska niv�. Jaha? Det var ju mycket patos mellan de raderna. Ska vi s�ga som s� att jag s�kert, garanterat, absolut och o�terkalleligt har fel och �r en d�lig m�nniska, medan du som en godhj�rtad och r�ttf�rdig m�nniska som vet och kan allt f�rl�ter denna okunniga barbar som hade mage att uttala sig �verhuvudtaget? Micke -------------------- F�r man bara �ndan ur vagnen, beh�ver man inte ta sig i kragen.

Ingrid p� V�stku... Ingrid p� V�stkusten Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	07-12-2003, 16:11 L�nk hit: #54
Medlem Antal inl�gg: 5 498 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 20	Ja LOL n�r dte g�ller debatten om det var b�ttre f�rr elelr itne s� finns det ett ganska enkelt syns�tt p� det -> det �r v�ldans enkelt att titta tillbaka med v�ra moderna �gon och tycka synd om dem som inte levde l�ngre �r 30 �r, men vi f�r itne gl�mma att det var vnligt s� och ans�gs helt normalt. Idag anses detvara helt normalt att bli sjuttio ( exempelvis) - om en hundra �r kanske n�n sitter � tycker synd om oss som inte vart etthundrafemtio och HUUUR kunde vi hinna med allt etc etc. Dra nytta av erfarenheter och historien, men med baktanken om att det �r nuet som styr, det vi vet nu och f�r stunden det �r ju det som styr och 'g�ller'. Det �r enkelt att titta p� historien med nutidens glas�gon p�. Perfect hindsight finns det ju n�got som heter p� engelska-> det �r alltid enkelt med facit i handens�ger vi v�l p� svenska? Ja m�nniskan �r ju en anpassningsbar varelse, och kan �verleva i de mest skiftande milj�er och �ta de mest skilda koster. Min urspungsfr�ga var inte s� mkt riktad emot vad man b�r elelr itne b�r g�ra utan vad man kan g�ra b�ttre och vilka saker man kanske f�rbiser i sin vardag - stress, ingen tid, okunskap etc. Mycket tar vi f�r givet och mycket tror vi itne spelar n�gon roll. S� jag �r mest ute efetr att h�ja ribban lite till p� n�got s�tt. Och letar argument och orsaker, sk�l till att jag skall h�ja den lite till..... :-) Hoppas fler vill bidraga till denna tr�d! H�lsar ingrid

Eva i V�ster�s Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	08-12-2003, 15:11 L�nk hit: #55
Medlem Antal inl�gg: 1 341 Medlem sedan: 26-08-2003 Medlem nr: 2 208	CITAT (Micke @ 05-12-2003, 23:21) Jaha? Det var ju mycket patos mellan de raderna. Ska vi s�ga som s� att jag s�kert, garanterat, absolut och o�terkalleligt har fel och �r en d�lig m�nniska, medan du som en godhj�rtad och r�ttf�rdig m�nniska som vet och kan allt f�rl�ter denna okunniga barbar som hade mage att uttala sig �verhuvudtaget? Micke Som godhj�rtad och r�ttf�rdig m�nniska som vet och kan allt (och STEN�LDERSROMANTIKER d�rtill..) tycker jag att du skjuter lite �ver m�let, om du urs�ktar, Micke. Eller - Det var sjutton vad du tar i! Kan inte jag ocks� f� framf�ra mina teorier och synpunkter, lika v�l som du framf�r dina? OK vi har olika syn p� det hela, men det beh�ver vi v�l inte bli osams om. Nu blir det h�r mitt sista inl�gg i denna tr�d; vill du kommentera s� �verl�mnar jag s� g�rna sista ordet till dig. -------------------- H�lsningar Eva

littlegem Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	10-12-2003, 23:37 L�nk hit: #56
Medlem Antal inl�gg: 62 Medlem sedan: 28-11-2003 Medlem nr: 2 590	CITAT (KURT @ 25-11-2003, 07:06) Som sagt tidigare s� finns mineralerna i v�xterna f�r att de har funktion d�r (j�rn i cytokromer och magnesium i klorofyll etc), s� l�nge v�xterna klarar att v�xa s� skiljer sig nog inte mineralinneh�llet s� mycket. D�remot kan man ju i vissa fall f� alltf�r mycket mineraler i gr�nsakerna, tex bly! S� enkelt �r det inte. V�xter inneh�ller b�de mineraler som �r absolut n�dv�ndiga i vissa best�mda funktioner, Mg i klorofyll, Fe och Cu i vissa cytokromer. Sedan finns det ett helt annat bruk och det �r ganska ospecifikt och det �r som osmotiskt aktiva �mnen. De beh�ver helt enkelt joner som g�r att cellernas vakuoler kan h�lla kvar vatten. Vakuolreserven av mineraler kan i m�nga fall utnyttjas om det av n�got sk�l uppst�r brist p� �mnet i fr�ga. Sedan finns det ett r�tt m�rkligt fenomen: vissa v�xter ackumulerar selektivt vissa �mnen, gud vet varf�r, trots att de uppenbarligen inte har n�gon fysiologisk betydelse. Ett k�nt exempel �r th�plantan som selektivt tar upp flyorider till den grad att vi th�drickare inte beh�ver ha flourtandkr�m. Sedan finns det en myt som grasserar i vissa kretsar: att det �r bra med h�ga sp�r�mnenshalter. Visst, vi beh�ver sp�r�mnen, men i sm� m�ngder. Ett flertal sp�r�mnen �r t�mligen giftiga i h�gre halt varf�r vi b�r ha "tillr�ckligt men inte mer". I Sverige �r detta inte n�got stort problem, men i en del andra odlingszoner d�r jordarna �r problematiska f�rekommer uppenbarligen problem med h�ga sp�r�mneshalter. :

Ingrid p� V�stku... Ingrid p� V�stkusten Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-02-2004, 07:59 L�nk hit: #57
Medlem Antal inl�gg: 5 498 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 20	S�ja h�r kommer det mera 'k�tt p� benen' :-) http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=154002 H�lsar Ingrid

gammelnalle Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-02-2004, 11:20 L�nk hit: #58
Medlem Antal inl�gg: 5 511 Medlem sedan: 13-04-2003 Medlem nr: 1 130	"Det �r n�ringsexperten David Thomas som har j�mf�rt en rad brittiska studier av vitaminer och mineraler i 64 livsmedel mellan �ren 1940 och 1991. Samtliga studier har varit underst�dda av den engelska regeringen. - Vi uppt�ckte att mineraler och andra n�rings�mnen, som g�r frukt och gr�nt nyttiga f�r oss, har minskat dramatiskt sedan 1940, s�ger David Thomas till den engelska tidningen Daily Mail." ....vidare "Gr�nsakerna har under samma period f�rlorat s� gott som h�lften av sitt kalcium och natrium, en fj�rdedel av sitt j�rn och tre fj�rdedelar av sitt kopparinneh�ll. Frukten har tappat lika mycket j�rninneh�ll som gr�nsakerna men bara en femtedel av sitt koppar och kalium. Den enda brist m�nniskor lider av i de utvecklade l�nder �r i dag j�rnbrist. Men om trenden skulle forts�tta befarar Thomas att det �ven kan leda till andra brister hos vissa individer. Resultatet har granskats och publicerats i samr�d med jordbruksdepartementets medicinska forskningsr�d och det engelska kungliga kemis�llskapet. Annika Sohlstr�m �r chefsnutritionist vid Livsmedelsverket. - M�tmetoderna var inte lika utvecklade p� 40-talet som p� 90-talet och d�rf�r kan resultatet ha blivit missvisande. S�dana h�r studier dyker upp d� och d� men den h�r l�ter intressant och verkar komma fr�n ett seri�st h�ll, s�ger hon." Ja vad skall man tro ??? att vi skall �ta dubbla m�ngden bananer som om jag minns r�tt inte fanns att TILLG� p� 40talet under kriget??? Hur det var med gr�msakerna ?????? -------------------- Gammelnalle "Den som st�ller m�nga fr�gor, �kar m�ngas visdom." Kongolesiskt ordspr�k

Ingrid p� V�stku... Ingrid p� V�stkusten Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-02-2004, 12:26 L�nk hit: #59
Medlem Antal inl�gg: 5 498 Medlem sedan: 01-11-2002 Medlem nr: 20	Bananerna utm�rker sig v�lan �nd� inte med sin nyttighet :-) det �r v�lan calcium de inneh�ller bla som �r bra. Tja vad �t vi f�rr? Antagligen mkt mindre raffinerade produkter, transfetter, socker mfl artificiella saker � ting. Inget aspartam. Detta �r inte den enda studien som gjorts, det har gjorts m�nga flera som alla s�ger ungef�r samma sak. Fr�gan �r varf�r - och odlingss�ttet tror ju jag �r boven....men men :-) H�lsar Ingrid

littlegem Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-02-2004, 21:54 L�nk hit: #60
Medlem Antal inl�gg: 62 Medlem sedan: 28-11-2003 Medlem nr: 2 590	CITAT (Ingrid p� V�stkusten @ 25-11-2003, 11:20) Ja visst Kurt det med fast resonemanget kan ju till�mpas �ven p� v�ldigt n�ringsrika v�xter. T ex s� vet jag ju att sallad och tomater inte �r speciellt h�gt upp p� nyttighetsskalan j�mf�rt med andra gr�nsaker. Men �ven inom samma gr�da kan det variera �r min tro och av det Mariann kopierade in (hemskt intressant och instruktivt!) sd� kan det nog verkeligen vara det. Vill man odla sallad s� �r det efterstr�vansv�rt att den blir s� bra som m�jligt m a p n�ringsinneh�llet. Och att det �r inte enbart storleken som spelar roll f�r att slita mer p� ett gammelt slitet uttryck. En av v�rldens mest n�ringsrika v�xter m a p mineraler �r svinm�llan, t�tt f�ljd av maskrosen :-) maskrosen �r f�rresten n�got av det nyttigaste man kan odla och �ta. Synd att bitterhet �r s� sv�rt att v�nja sig vid bara.... Intressant! H�lsar Ingrid N�r det var en diskussion om Quinoa f�r ett tag sedan skrev jag ner en del om den allt f�r tidigt bortg�ngne v�xtfysiologen Rolf Carlssons studier. Baserat p� vad Rolf ber�ttade finns det en del att s�ga som svinm�lla och andra vilda m�llor som kan anv�ndas i hush�llet. Om vi underkastar dessa arter en enkel kemisk analys har de s�kerligen ett relativt bra n�ringsinneh�ll, men det �r inte hela sanningen. M�nga v�xtarter inneh�ller s� kallade betningsh�mmare, �mnen som hindrar upptagningen av olika n�rings�mnen. Om jag r�tt minns vad Rolf sade s� var det generellt s� att skillnaden mellan de vilda och odlade formerna av olika arter betningsh�mmarna. Odlade former inneh�ll generellt v�sentligt l�gre halter av betningsh�mmare. Han n�mnde i dessa sammanhang s�rskilt skillnaderna mellan odlade m�llor och vilda m�llor. Svinm�lla inneh�ller relativt mycket betningsh�mmare. Vanligt tr�dg�rdsm�lla var v�sentligt intressantare som m�nniskof�da.

G� till: K�kstr�dg�rden

3 sidor

< 1 2 3

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 16-10-2025, 06:43

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon