|
Optimist |
|
|
|
10-12-2009, 17:01
|

Medlem
Antal inlägg: 19 798
Medlem sedan: 30-09-2007
Medlem nr: 12 674

|
haka.gif ( 2.11k )
Antal nedladdningar: 17 Vilken fantastiskt underbart vacker tofsmesbild!!! Har du skickat in den någonstans så du kan vinna en fototävling?! CITAT (kebabmaskin @ 10-12-2009, 15:16)  Är du intresserad av fåglar? Ja, fåglar är min stora passion. Har en del holkar där det häckar/har häckat blåmes, talgoxe, svartmes, nötväcka, stare, tornseglare, grå (halvholk/hylla) och svartvit flugsnappare, göktyta och kattuggla. Samt bålgeting. Entitan är vanlig här, på vintern är de här varje dag och på våren hämtar de t.o.m. byggmaterial, men jag har aldrig fått någon häckning. Talltita och tofsmes håller sig i skogen här. Har du någon trädkryparholk? Jättekul att läsa om hur fint du sköter din skog och tänker på fåglarna  , hoppas du håller tråden levande och berättar hur det går. Jag har en liten valnötsplanta, självsådd i Tyskland och sen flyttat hit. Det blir andra vintern, hoppas den klarar sig. Egentligen finns det inte plats här för fler träd om man ska ha trädgård också, det är redan för skuggigt för många blommor. 5 stora lönnar producerar enorma mängder med löv som ska krattas bort för annars förstörs gräsmattan. Sen finns det 3 askar, två små tallar och två enar, varsin hägg, avenbok, ek, lind, hagtorn, fläder samt några unga björkar. Och två äppleträd. Runtomkring finns det många ekar, fågelbär, björk, rönn, sälg, apel osv., bokskog lite längre bort men tyvärr alldeles för mycket granskog och granplanteringar också. Det är mycket gott om avenboksfrön i år och jag ser/hör stenknäckar varje dag. Ibland sitter det en hel flock i min avenbok, ca. 40 stycken som mest!! Kan inte minnas att jag har sett så stor stenknäcksflock förut.
--------------------
Det ska gå.
|
|
|
|
|
10-12-2009, 17:13
|

Medlem
Antal inlägg: 19 798
Medlem sedan: 30-09-2007
Medlem nr: 12 674

|
Här är en länk till en av de intressantare trådarna på länge, om vilka träd som är naturliga osv. Om du inte har läst den än?
--------------------
Det ska gå.
|
|
|
|
|
10-12-2009, 20:54
|
Medlem
Antal inlägg: 23
Medlem sedan: 02-06-2009
Medlem nr: 23 890

|
CITAT (Myosotis @ 10-12-2009, 17:01) 
haka.gif ( 2.11k )
Antal nedladdningar: 17 Vilken fantastiskt underbart vacker tofsmesbild!!! Har du skickat in den någonstans så du kan vinna en fototävling?! Ja, fåglar är min stora passion. Har en del holkar där det häckar/har häckat blåmes, talgoxe, svartmes, nötväcka, stare, tornseglare, grå (halvholk/hylla) och svartvit flugsnappare, göktyta och kattuggla. Samt bålgeting. Entitan är vanlig här, på vintern är de här varje dag och på våren hämtar de t.o.m. byggmaterial, men jag har aldrig fått någon häckning. Talltita och tofsmes håller sig i skogen här. Har du någon trädkryparholk? Jättekul att läsa om hur fint du sköter din skog och tänker på fåglarna  , hoppas du håller tråden levande och berättar hur det går. Jag har en liten valnötsplanta, självsådd i Tyskland och sen flyttat hit. Det blir andra vintern, hoppas den klarar sig. Egentligen finns det inte plats här för fler träd om man ska ha trädgård också, det är redan för skuggigt för många blommor. 5 stora lönnar producerar enorma mängder med löv som ska krattas bort för annars förstörs gräsmattan. Sen finns det 3 askar, två små tallar och två enar, varsin hägg, avenbok, ek, lind, hagtorn, fläder samt några unga björkar. Och två äppleträd. Runtomkring finns det många ekar, fågelbär, björk, rönn, sälg, apel osv., bokskog lite längre bort men tyvärr alldeles för mycket granskog och granplanteringar också. Det är mycket gott om avenboksfrön i år och jag ser/hör stenknäckar varje dag. Ibland sitter det en hel flock i min avenbok, ca. 40 stycken som mest!! Kan inte minnas att jag har sett så stor stenknäcksflock förut. Då har vi en till som intresserar sig för våra vingade vänner, och tack för orden om min bild! Göktyta har jag aldrig fått i holk och inte tornseglare heller. Men jag har planer på sådana holkar framåt senvintern. Göktytan borde väl bo bra i sparvuggleholkarna? Talltitorna och tofsmesarna håller sig i skogen här med, men vågar sig fram till vintermatningen. Skogen har rätt bra med naturliga bohål då hacke fått härja fritt i några torra aspar. Den mindre hackspetten har häckat här en gång också (men inte i holk  ) Stenknäck är det ont om här i trakterna tyvärr. Otroligt vacker fågel som jag önskar det fanns fler av. Där emot har vi här i skogarna haft otroligt många korsnäbbar. Det är förmodligen ett sådant år i år. De har fått samsas med ekorrarna och hacke om grankottarna =) Förutom kattuggla hade jag hornuggla någonstans i skogen också. Möjligen att de bara var på genomresa, men de återkom varje natt i en veckas tid. Jag vet inte vart de höll hus, men de hittade kanske något övergivet skatbo. Trädkryparen har en holk faktiskt. Den är ny för i år, så vi får se om den faller i smaken. Han bor här i skogen i alla fall för han ses alltid till, sommar som vinter. Nytt för i år är också några "boplattor" för den grå flugsnapparen. De har inte tyckt om de halvöppna rödstjärtsholkarna, så jag experimenterar med en annan design. Jo, "tyvärr" ger träden mycket skugga så blommorna får lida. Jag är ingen blom-människa utan försöker undvika detta i största mån (Förutom runt mina dammar, 3 till antalet). Jag har mina ställen där solen får skina. Resten fyller jag med roliga träd. Men jag förstår ditt problem. Man vill ju ha så mycket  Är det någon som har en Platan (Platanus acerifolia). På en rad amerikanska sidor står det att den vill ha sur jord, medans sidorna på svenska propsar på kalkrik jord? Någon som kan ställa detta till rätta?
|
|
|
|
|
10-12-2009, 21:16
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
CITAT (kebabmaskin @ 10-12-2009, 20:54)  Är det någon som har en Platan (Platanus acerifolia). På en rad amerikanska sidor står det att den vill ha sur jord, medans sidorna på svenska propsar på kalkrik jord? Någon som kan ställa detta till rätta? Efter vad jag förstår så klarar den både sur och basisk jord inom rimliga gränser
|
|
|
|
|
11-12-2009, 16:19
|

Medlem
Antal inlägg: 19 798
Medlem sedan: 30-09-2007
Medlem nr: 12 674

|
Plataner är nog rätt så tuffa, ja. Är ju vanlig som gatuträd i städer, t.ex. i Berlin finns det massor (sandjord - ganska pH-neutral skulle jag tro). Jag har en trädkryparholk med har aldrig fått trädkrypare i den, de vill ju ha helt platt och trång. Grannarna hade ett bo i taket faktiskt, där var ett litet hål i täckbrädan. Annars kan man ta lite tjärpapp och göra en liten ficka på ett träd. En bekant till mig får massor med trädkryparhäckningar bakom sina uggleholkar, mellan två vertikala listor som gör att holken ligger stilla mot trädet. Mina tornseglare häckar i starholkar både på väggar och på träd samt i tornseglarholkar (typ starholk på tvären). Tips: Spela tornseglarrop på hög volym på ändlöskassettband, rop från befintliga kolonier drar till sig nya par. Det var så jag lyckades. Göktytan har faktiskt häckat i mesholk också (hålet upphackat av större hackspett), men annars brukar starholkar vara populära. Ännu bättre är speciella göktyteholkar som är väldigt djupa. Men så ska det vara rätt omgivning också, gärna kortbetat, även kalhyggen kan fungera, Tyvärr minskar ju göktytan drastiskt. I år är första året som jag inte ens har hört någon göktyta här, det är nog bara en tidsfråga innan den dör ut. Göktyteholk Man kunde tidigare få holkar, har fått flera stycken av Ingemar Struwe. Efter avslutad häckning kommer de och hämtar holken och byter ut den mot en annan för att kläcka fram Carnus hemapterus som de forskar på. Vet inte om det fortfarande är aktuellt?
--------------------
Det ska gå.
|
|
|
|
Gunilla T
|
11-12-2009, 16:41
|
Gäster

|
Myosotis, varför är göktytan hotad?
|
|
|
|
|
11-12-2009, 16:57
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
CITAT (Gunilla T @ 11-12-2009, 16:41)  Myosotis, varför är göktytan hotad? Visserligen frågade du Myosotis, men jag vågar mig ändå på att klistra in ett citat från Sveriges ornitologiska förening CITAT (SOF) Sedan 1980-talet har göktytan minskat kraftigt, ed i stort sett en halvering fram till 1992. Antalet häckande par är nu nere i 5.000 till 10.000. Orsaken till tillbakagången är ännu inte helt klarlagd. Kan tillägga att göktytan ännu inte hamnat på min lista över skådade fåglar, men den är åtminstone med på önskelistan
|
|
|
|
|
11-12-2009, 17:06
|
Medlem
Antal inlägg: 23
Medlem sedan: 02-06-2009
Medlem nr: 23 890

|
CITAT (Myosotis @ 11-12-2009, 16:19)  Plataner är nog rätt så tuffa, ja. Är ju vanlig som gatuträd i städer, t.ex. i Berlin finns det massor (sandjord - ganska pH-neutral skulle jag tro). Jag har en trädkryparholk med har aldrig fått trädkrypare i den, de vill ju ha helt platt och trång. Grannarna hade ett bo i taket faktiskt, där var ett litet hål i täckbrädan. Annars kan man ta lite tjärpapp och göra en liten ficka på ett träd. En bekant till mig får massor med trädkryparhäckningar bakom sina uggleholkar, mellan två vertikala listor som gör att holken ligger stilla mot trädet. Mina tornseglare häckar i starholkar både på väggar och på träd samt i tornseglarholkar (typ starholk på tvären). Tips: Spela tornseglarrop på hög volym på ändlöskassettband, rop från befintliga kolonier drar till sig nya par. Det var så jag lyckades. Göktytan har faktiskt häckat i mesholk också (hålet upphackat av större hackspett), men annars brukar starholkar vara populära. Ännu bättre är speciella göktyteholkar som är väldigt djupa. Men så ska det vara rätt omgivning också, gärna kortbetat, även kalhyggen kan fungera, Tyvärr minskar ju göktytan drastiskt. I år är första året som jag inte ens har hört någon göktyta här, det är nog bara en tidsfråga innan den dör ut. Göktyteholk Man kunde tidigare få holkar, har fått flera stycken av Ingemar Struwe. Efter avslutad häckning kommer de och hämtar holken och byter ut den mot en annan för att kläcka fram Carnus hemapterus som de forskar på. Vet inte om det fortfarande är aktuellt? Tornseglaren ska jag försöka få häckning på. Vi har uthus där tornseglaren bott förut men de försvann tyvärr när taket byggdes om. Liggande starholk, jo jag tror jag sett det på SOF. Annars så får jag väl börja experimentera med sådana holkar också, som med mycket annat. Lockrop ska jag prova i vår när dom anländer! Göktytan är på tillbakagång. Den är väl t.o.m. rödlistad numera? Dess tillbakagång är väl som för många andra hålbyggande fåglar att det inte finns några hål att bygga i, i och med det morderna skogsbruket, samt att markerna växer igen. Det är min gissning. Jag kanske inte ska kalla den vacker, men ytterst fascinerande fågel som få känner till! Jag ska fråga grannen om jag också kan sätta upp några holkar på hans hygge i anslutning till hagmark i söderläge där göktytan skulle trivas. Dock har jag aldrig stött på den i dessa skogar tyvärr, men det finns andra biotoper i närheten där den bor, så finns det en holk finns det hopp. Om inte bygger nötväckan eller bålgetingarna i holken =)
|
|
|
|
|
11-12-2009, 17:12
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
Någon lär bygga bo i holken i alla fall, det är nästan garanterat. Jag hade invånare i samtliga fyra holkar som jag satte upp i våras, men i två låg det tyvärr döda ungar kvar nu, och det låg ägg kvar i björktrastboet ovanpå veden i vedboden. Kan hända jag haft vesslor på tomten kanske?
|
|
|
|
Gunilla T
|
11-12-2009, 18:19
|
Gäster

|
Okej, tack Myosotis...har nog inte sett någon göktyta häromkring.
När vi rensade holkarna senast hittade vi två starholkar där nötväckan flyttat in. Ingångshålet var murat med lera till modell mindre, väldigt snyggt gjort. Bomaterialet avslöjade vem som häckat där.
|
|
|
|
|
11-12-2009, 18:49
|
Medlem
Antal inlägg: 23
Medlem sedan: 02-06-2009
Medlem nr: 23 890

|
Dyster info du kommer med Myosotis. Jag håller tummarna för göktytan. Tyvärr kan man inte gynna alla arter i en och samma skog hur mycket man än önskade det. Hursom ska jag föröka få till min skogsträdgård och satsa på trädartrikedom och med hålträd, kantzoner och övrigt gynna alla tänkbara invånare.
Att jag får hyresgäster i holken är mer eller mindre självklart, så vi får se vad som händer. Överlag har jag haft få häckning i år, dessvärre. Ont om insekter iom den kyliga våren. Vi hoppas att 2010 blir bättre. De första lär väl börja bygga bo om två månader cirkus. Innan dess finns det bistra ugglenätter att ägna sig åt. Sen när värmen kommer blir det till att fylla skogen med fler udda trädsorter.
Redigerat av kebabmaskin: 11-12-2009, 18:50
|
|
|
|
|
11-12-2009, 19:21
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
Ett annat träd som jag är nyfiken är bäralm, celtis occidentalis. Den växer vanligtvis i nordöstra USA och sydöstra canada, och skall klara zon 4 i ett skyddat läge. Egners har den, samt en kinesisk sort, celtis julianae som är svår att hitta info om. Hur som helst skall den testas. Den är ju släkt med almen, vilket även ett annat träd är, nämligen zelkova serrata. Denna klarar zon 3 och växer fint här hos mig. Kanske kunde vara intressant? http://en.wikipedia.org/wiki/Celtis_occidentalishttp://en.wikipedia.org/wiki/Zelkova_serrata
|
|
|
|
|
11-12-2009, 19:30
|
Medlem
Antal inlägg: 23
Medlem sedan: 02-06-2009
Medlem nr: 23 890

|
CITAT (Huggorm @ 11-12-2009, 19:21)  Ett annat träd som jag är nyfiken är bäralm, celtis occidentalis. Den växer vanligtvis i nordöstra USA och sydöstra canada, och skall klara zon 4 i ett skyddat läge. Egners har den, samt en kinesisk sort, celtis julianae som är svår att hitta info om. Hur som helst skall den testas. Den är ju släkt med almen, vilket även ett annat träd är, nämligen zelkova serrata. Denna klarar zon 3 och växer fint här hos mig. Kanske kunde vara intressant? http://en.wikipedia.org/wiki/Celtis_occidentalishttp://en.wikipedia.org/wiki/Zelkova_serrataHmm, så fort jag får höra talas om "släkt med alm" frågar man sig... Hur står den sig mot almsjukan? Klarar den almsjukan så verkar det vara ett vackert och högst intressant träd!
|
|
|
|
|
11-12-2009, 19:38
|

Moderator
Antal inlägg: 18 405
Medlem sedan: 27-01-2007
Medlem nr: 9 009

|
CITAT (kebabmaskin @ 11-12-2009, 19:30)  Hmm, så fort jag får höra talas om "släkt med alm" frågar man sig... Hur står den sig mot almsjukan? Klarar den almsjukan så verkar det vara ett vackert och högst intressant träd! Efter vad jag förstår så kan dom angripas, men dom luktar inte så gott för skalbaggarna som sprider sjukan så risken är relativt låg
|
|
|
|
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|