Hj�lp nu vill jordbruksministern till�ta GMO i Sverige! - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Natur

4 sidor

< 1 2 3 4 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

Hj�lp nu vill jordbruksministern till�ta GMO i Sverige!, Vill du �ta genmodifierad mat? Vi m�ste s�ga NEJ!

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	18-01-2010, 10:19 L�nk hit: #41
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	CITAT (Stintan @ 18-01-2010, 10:06) Det �r v�l f�r att folk resonerar som du som vi har s� mycket skit i maten. Hur skulle det se ut om alla bara resignerade f�r "det �r meningsl�st att protestera" ? Jag �r r�tt s� pragmatisk och finner ingen anledning att angagera mig f�r saker som inte g�r att hejda. Jag sparar energin till s�nt d�r det g�r att p�verka. GMO:n �r h�r f�r att stanna, vad man kan p�verka �r sm�detaljer. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-01-2010, 10:33 L�nk hit: #42
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (Carl @ 18-01-2010, 10:17) En okunnig mans fr�ga! Vad �r skillnanden mellan normal sk v�xtf�r�dling och GMO. �r inte det i princip samma sak? I v�xtf�r�dling f�rs�ker man v�l f�rst�rka vissa egenskaper hos v�xten som �kar avkastningen. �r inte bara GMO en snabbare v�g? Det f�r du nog l�sa dig till och du kan ju b�rja h�r d�rt det �ven finns diverse l�nkar. http://sv.wikipedia.org/wiki/Genetiskt_modifierad_organism -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Gunilla T	18-01-2010, 11:29 L�nk hit: #43
G�ster	Ca 80% av v�rldens GMO odlingar �r herbicidtoleranta - ok�nsliga f�r bek�mpningsmedel, oftast glyfosat. N�r f�lten besprutas d�r ogr�set men GMO gr�dan �verlever. N�r ogr�set d�r finns ingen mat till insekter och n�r det inte finns insekter s� hittar inte heller f�glarna mat och n�r f�glarna inte hittar mat s�...osv..s�h�r g�r det vidare i hela kedjan eftersom allt i naturen h�nger ihop. Resterande 20% av GMO gr�dorna g�r dem giftiga f�r fj�rilslarver som s�kert �r viktig f�da f�r n�gon annan i naturen... N�stan alla GMO v�xter inneh�ller �ven en antibiotika resistensgen - hur det p�verkar oss m�nniskor och de problem vi redan har med antibiotikaresistens vet jag inte...kanske n�gon annan som vet? http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-...-mat/genteknik/ Redigerat av Gunilla T: 18-01-2010, 11:29

Miro Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-01-2010, 16:32 L�nk hit: #44
Medlem Antal inl�gg: 362 Medlem sedan: 07-01-2008 Medlem nr: 13 515	Rent generellt undviks p� labb resistensgener d�r den motsvarande antibiotikan anv�nds i praktik. s� l�ngt det g�r. Min erfarenhet �r att m�nga av de som �r r�dda f�r gmo d�ligt insatta. Jag har iaf h�rt helt absurda argument

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-01-2010, 17:44 L�nk hit: #45
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (Miro @ 18-01-2010, 16:32) Rent generellt undviks p� labb resistensgener d�r den motsvarande antibiotikan anv�nds i praktik. s� l�ngt det g�r. Min erfarenhet �r att m�nga av de som �r r�dda f�r gmo d�ligt insatta. Jag har iaf h�rt helt absurda argument Och du �r v�ldigt insatt i problematiken d� eller? Vet du hur Monsanto jobbar och varf�r? -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Smarterchild Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-01-2010, 18:14 L�nk hit: #46
Medlem Antal inl�gg: 114 Medlem sedan: 15-08-2009 Medlem nr: 25 503	CITAT (Bilbo i Trollb�cken @ 17-01-2010, 13:19) Mycket k�nslor och en hel del okunskap i denna tr�d. Om nu en samlad forskark�r anser att genmodifierad mat inte p� n�got s�tt �r skadlig f�r vare sig m�nniskor eller natur, varf�r ska vi d� skrika oss hesa i att f�rbjuda den? Jag litar p� vetenskapen framf�r folktron. Svenskar har en f�rk�rlek f�r att grunda sina �sikter p� folktro snarare �n fakta. T�nker s�rksilt p� omr�stningnen om k�rnkraft samt den om euron d�r resultatet i b�da omr�stningarna gick stick i st�v med forskning, kunskap och vetenskap d� en majoritet av svenskarna ist�llet f�rlitade sig p� sin folktro. Dessutom, genmodifierad mat kr�ver mindre bek�mpningsmedel och mindre n�ringstillf�rsel och eftersom det ger st�rre sk�rdar �r det en bidragande m�jlighet att minska v�rldssv�lten och �r dessutom bra f�r milj�n! H�ller med fullst�ndigt. Verkar som m�nga f�rkastar alla "nymodigheter" f�r att de inte orkar anpassa sig till nya tider.

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-01-2010, 18:28 L�nk hit: #47
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Vi har haft det vi kallar GMO sedan 1964. Under denna tid har det inte intr�ffat n�gra k�nda skador. Tack vare GMO s� f�r vi en massa mediciner och enzymer. En av anv�ndningen av dessa enzymer �r att bryta ner cellulosa till socker s� att vi kan g�ra alkohol av tr�dr�vara i st�llet f�r av mat. Vill vi ha biobr�nsle s� f�r vi acceptera GMO. Vill vi minska anv�ndandet av v�xtskyddsmedel s� m�ste vi f�rmodligen ocks� anv�nda GMO. Exempelvis s� har b�nderna i Indien �kat sina bomullssk�rdar markant samtidigt som anv�ndandet av v�xtskyddsmedel minskat. Det g�r sj�lvfallet att missbruka GMO likav�l som man kan sl� ihj�l n�gon med en spade. �n s� l�nge har vi d�lig kunskap om v�xternas genom s� m�nga av f�rs�ken �r lite "trial and error". Det �r d�rf�r viktigt att nya sorter testas grundligt innan de saluf�rs. Detsamma b�r ske med alla nya sorter av �tliga gr�dor d� vi aldrig vet vilka mutationer som eventuellt �r skadliga. Troligen �r dock genmodifierade gr�dor s�krare �n gr�dor som kommit till genom spontana mutationer. Alla nya v�xtsorter har en �gare och det �r inte till�tet att spara uts�de och s� det p� nytt utan att betala en avgift till sort�garen. Det �r allts� ingen skillnad n�r det g�ller GMO. Alla vi som har tr�dg�rd �r sj�lvfallet v�l medvetna om att vi inte f�r f�r�ka sortskyddade v�xter. En stor del av v�ra tr�dg�rdsv�xter �r sortskyddade. MVH Jan Lindgren

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-01-2010, 18:36 L�nk hit: #48
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (Jan Lindgren @ 18-01-2010, 18:28) Hej! Vi har haft det vi kallar GMO sedan 1964. Under denna tid har det inte intr�ffat n�gra k�nda skador. Tack vare GMO s� f�r vi en massa mediciner och enzymer. En av anv�ndningen av dessa enzymer �r att bryta ner cellulosa till socker s� att vi kan g�ra alkohol av tr�dr�vara i st�llet f�r av mat. Vill vi ha biobr�nsle s� f�r vi acceptera GMO. Vill vi minska anv�ndandet av v�xtskyddsmedel s� m�ste vi f�rmodligen ocks� anv�nda GMO. Exempelvis s� har b�nderna i Indien �kat sina bomullssk�rdar markant samtidigt som anv�ndandet av v�xtskyddsmedel minskat. Det g�r sj�lvfallet att missbruka GMO likav�l som man kan sl� ihj�l n�gon med en spade. �n s� l�nge har vi d�lig kunskap om v�xternas genom s� m�nga av f�rs�ken �r lite "trial and error". Det �r d�rf�r viktigt att nya sorter testas grundligt innan de saluf�rs. Detsamma b�r ske med alla nya sorter av �tliga gr�dor d� vi aldrig vet vilka mutationer som eventuellt �r skadliga. Troligen �r dock genmodifierade gr�dor s�krare �n gr�dor som kommit till genom spontana mutationer. Alla nya v�xtsorter har en �gare och det �r inte till�tet att spara uts�de och s� det p� nytt utan att betala en avgift till sort�garen. Det �r allts� ingen skillnad n�r det g�ller GMO. Alla vi som har tr�dg�rd �r sj�lvfallet v�l medvetna om att vi inte f�r f�r�ka sortskyddade v�xter. En stor del av v�ra tr�dg�rdsv�xter �r sortskyddade. MVH Jan Lindgren Sortskyddade v�xter f�r man ju ta fr� och sticklingar ifr�n till eget bruk. S� har iallafall jag f�rst�tt det n�r det g�ller blommor. -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Gunilla T	18-01-2010, 18:54 L�nk hit: #49
G�ster	CITAT (Jan Lindgren @ 18-01-2010, 18:28) Alla nya v�xtsorter har en �gare och det �r inte till�tet att spara uts�de och s� det p� nytt utan att betala en avgift till sort�garen. Det �r allts� ingen skillnad n�r det g�ller GMO. Alla vi som har tr�dg�rd �r sj�lvfallet v�l medvetna om att vi inte f�r f�r�ka sortskyddade v�xter. En stor del av v�ra tr�dg�rdsv�xter �r sortskyddade. MVH Jan Lindgren Visst f�r vi f�r�ka sortskyddade v�xter Jan, vi f�r bara inte namns�tta dom med det ursprungliga namnsorten. Och s� delar jag inte din uppfattning om att GMO gr�dor s� l�ttvindigt l�ter sig j�mf�ras med vilken v�xt som helst. Percy Schmeiser i Kanada har drivit en fem�rig process mot Monsanto eftersom han o�nskat fick in GMO gr�dor i sina odlingar. Det kostade honom 5 miljoner kanadensiska dollar och han f�rlorade och tvingas betala till Monsanto f�r de GMO gr�dor som nu v�xer i hans odlingar. Han var talare p� matm�ssan i G�teborg och h�vdar att det inte l�ngre finns n�gon ren raps i Kanada, allt �r uppblandat med GMO gr�dor. Kemikalieanv�ndningen har �kat kraftigt och j�tteogr�s dyker upp �verallt som �r om�jliga att utrota. "Det var aldrig meningen att �ka tillg�ngen p� mat utan det (GMO) �r till f�r att ta kontroll �ver v�rldens matproduktion! ..s�ger han. http://www.epochtimes.se/articles/2009/05/20/17193.html

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-01-2010, 19:13 L�nk hit: #50
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej Gunilla! Tvivlar p� att det �r till�tet att f�r�ka sortskyddade v�xter. Det kostar i Sverige ca 60 000 kronor att sortskydda en v�xt. Jag pysslar lite med v�xtodling och n�r jag pratar med sort�gare s� blir de mycket uppr�rda om n�gon f�r�kar utan att betala. De finns tom �ppelsorter som organisationer k�pt r�tten till och d�rf�r bara f�r odlas av medlemmar. Det �r definitivt inte till�tet att odla sortskyddad s�d utan att betala licensavgift till �garen. Jag s�g en intervju med kandensaren p� TV. Han p�stod p� fullt allvar att det var en ren olycksh�ndelse att 95% av hans raps var sorter som Monsanto �gde. Jag har s�llan sett n�gon producera s� m�nga svepsk�l. MVH Jan Lindgren

Gunilla T	18-01-2010, 19:33 L�nk hit: #51
G�ster	Om jag vill f�r�ka min dj�vulsbuske s� g�r jag det men jag f�r inte kalla den "Diabolo" eftersom det namnet �r skyddat. N�r du s�ljer p� v�xtmarknader, h�ller du d� reda p� vem som �ger namnet och betalar licensavgift p� varje v�xt? Om du dessutom f�tt in o�nskade v�xter i din tr�dg�rd och fick krav p� att betala licensavgift till �garen..... Har sv�rt att tro att vi skulle ha n�gra v�xtmarknader �ht d�r vi s�ljer plantor f�r 25 kr och d�rtill skulle administrera och betala en licensavgift. Betr. Indien och deras s.k. framg�ngar s� har en Greenpeace en helt annan uppfattning; men de kanske inte �r trov�rdiga...

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-01-2010, 19:44 L�nk hit: #52
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (Jan Lindgren @ 18-01-2010, 19:13) Hej Gunilla! Tvivlar p� att det �r till�tet att f�r�ka sortskyddade v�xter. Det kostar i Sverige ca 60 000 kronor att sortskydda en v�xt. Jag pysslar lite med v�xtodling och n�r jag pratar med sort�gare s� blir de mycket uppr�rda om n�gon f�r�kar utan att betala. De finns tom �ppelsorter som organisationer k�pt r�tten till och d�rf�r bara f�r odlas av medlemmar. Det �r definitivt inte till�tet att odla sortskyddad s�d utan att betala licensavgift till �garen. Jag s�g en intervju med kandensaren p� TV. Han p�stod p� fullt allvar att det var en ren olycksh�ndelse att 95% av hans raps var sorter som Monsanto �gde. Jag har s�llan sett n�gon producera s� m�nga svepsk�l. MVH Jan Lindgren Tyv�rr har du fel Jan Lindgren. Jag hittade f�ljande svar p� en fr�ga ang detta p� n�tet p� tal om �pplen: Hur g�r det till n�r man registrerar en �ppelsort? H�r �r det svar som jag har f�tt hj�lp med av professor Hilde Nybom p� Balsg�rd, SLU: Allting beror p� hur man vill ha sorten registrerad. Man kan s�ka om v�xtf�r�dlarr�tt, vilket inneb�r att ingen annan kan f�r�ka sorten ifr�ga. Denna v�xtf�r�dlarr�tt kan man s�ka f�r bara Sverige (hos v�xtsortn�mnden, se email adress nedan) eller f�r hela EU eller f�r ytterligare delar av v�rlden. Sorten m�ste d� pr�vas i odling p� en av v�xtsortn�mnden godk�nd plats, vanligen East Malling i England. D� kollar man om sorten �r unik, dvs inte identisk med en tidigare k�nd och saluf�rd sort. Kvaliteten bed�mer man dock inte utan den f�r sort�garen sj�lv ta ansvar f�r. Man kan �ven ans�ka om bara namnskydd. D� kan sorten f�r�kas av andra, men saluf�ras under det registrerade och skyddade namnet.Detta �r ett billigare men inte lika effektivt skydd. Mer info kan erh�llas fr�n: info@vaxtsortnamnden.se Att registrera kostar pengar (h�r �r priserna 2003): 3300 Kr f�r ans�kningsavgiftf�r v�xtf�r�dlarr�tt i Sverige, och sedan tillkommer avgifter f�r pr�vningen; 240 pund per �r, och det l�r v�l ta 3-4 �r.... Dessutom m�ste man betala en �rlig avgift f�r att uppr�tth�lla skyddet, just nu �r den 2 750 kr f�r svensk sortskydd. Initialkostnaden f�r ett EU-skydd ligger p� 900 Euro!!! Men spridd kan en ju en sort bli i alla fall, �ven om man inte registrerat n�gra sortr�ttigheter. Det �r 'bara' att f�rs�ka intressera n�gra plantskolor f�r att s�lja den.... D�r sitter flaskhalsen oftast, inte i sj�lva registreringen utan i marknadsf�ringen. �r sorten s� bra att den g�r att sprida? Hur f�r man in pengar p� den? Inga l�tta fr�gor...! --------- Jag skulle knappast tro att n�got annat g�ller f�r �vriga v�xter. -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-01-2010, 20:23 L�nk hit: #53
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Jag f�rs�ker att inte s�lja sortskyddade v�xter. N�r jag k�per nya plantor s� st�r det ofta om de �r sortskyddade och d� brukar jag ofta l�ta bli att k�pa dem. Det �r dock ett problem med att hitta vilka plantor som �r skyddade s� det sker ganska m�nga misstag. P� v�xtmarknade s� f�r jag ofta fr�gor om jag inte har den eller den plantan och d� f�r jag ber�tta att jag har inte r�tt att f�r�ka den. Ibland s� k�per jag in sm�plantor och betalar d� licensavgiften, drar upp plantorna till vettig storlek och s�ljer dem sedan. Stintan! Jag �r ganska ofta p� Balsg�rd. Jag k�per mycket ympkvistar d�r bla av Hilde men �ven fr�n Elitplantstationen. Jag har i h�st haft en del diskussioner med Balsg�rd om n�gra av deras b�rsorter som jag provodlar. Det finns en del av dessa sorter som m�nga kunder fr�gar om men jag f�r inte f�r�ka och s�lja. Jag har velat att de ska sl�ppa sorterna s� att jag kan betala licensavgift och f�r�ka dem. Tyv�rr s� �r det inte l�nsamt att registrera dem vilket inneb�r att de f�rmodligen aldrig kommer ut p� marknaden. I vissa fall kan jag eventuellt f� tillst�nd att f�r�ka plantor f�r eget bruk mot en avgift. I h�stas tillbringade jag en eftermiddag i Balsg�rds genbank f�r �pplen. Fick l�na nyckeln och h�rja fritt. Smakade och fotograferade. Alla sorter som �r �ldre �n 30 �r �r fria att k�pa ympkvister fr�n. Det fanns ocks� en massa yngre sorter fr�n olika delar av v�rlden som jag skulle vilja ha men det �r om�jligt f�r en amat�r att f� tag p� ympkvistar. Sortskydd g�ller en l�ngre period �n ett vanligt patent. MVH Jan Lindgren

Stintan Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	18-01-2010, 20:41 L�nk hit: #54
Medlem Antal inl�gg: 22 484 Medlem sedan: 04-08-2005 Medlem nr: 6 301	CITAT (Jan Lindgren @ 18-01-2010, 20:23) Hej! Jag f�rs�ker att inte s�lja sortskyddade v�xter. N�r jag k�per nya plantor s� st�r det ofta om de �r sortskyddade och d� brukar jag ofta l�ta bli att k�pa dem. Det �r dock ett problem med att hitta vilka plantor som �r skyddade s� det sker ganska m�nga misstag. P� v�xtmarknade s� f�r jag ofta fr�gor om jag inte har den eller den plantan och d� f�r jag ber�tta att jag har inte r�tt att f�r�ka den. Ibland s� k�per jag in sm�plantor och betalar d� licensavgiften, drar upp plantorna till vettig storlek och s�ljer dem sedan. Stintan! Jag �r ganska ofta p� Balsg�rd. Jag k�per mycket ympkvistar d�r bla av Hilde men �ven fr�n Elitplantstationen. Jag har i h�st haft en del diskussioner med Balsg�rd om n�gra av deras b�rsorter som jag provodlar. Det finns en del av dessa sorter som m�nga kunder fr�gar om men jag f�r inte f�r�ka och s�lja. Jag har velat att de ska sl�ppa sorterna s� att jag kan betala licensavgift och f�r�ka dem. Tyv�rr s� �r det inte l�nsamt att registrera dem vilket inneb�r att de f�rmodligen aldrig kommer ut p� marknaden. I vissa fall kan jag eventuellt f� tillst�nd att f�r�ka plantor f�r eget bruk mot en avgift. I h�stas tillbringade jag en eftermiddag i Balsg�rds genbank f�r �pplen. Fick l�na nyckeln och h�rja fritt. Smakade och fotograferade. Alla sorter som �r �ldre �n 30 �r �r fria att k�pa ympkvister fr�n. Det fanns ocks� en massa yngre sorter fr�n olika delar av v�rlden som jag skulle vilja ha men det �r om�jligt f�r en amat�r att f� tag p� ympkvistar. Sortskydd g�ller en l�ngre period �n ett vanligt patent. MVH Jan Lindgren Fortfarande kan du f�r�ka f�r eget behov men inte s�lja. Har man kommit �ver en planta som inte ens �r namnskyddad och registrerad s� kan man ju g�ra vad man vill med den i princip. -------------------- Rotar runt i S�rmlands inland zon 2-3 Det �r ingen konst att vara modig om man inte �r r�dd/Tove Jansson

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	18-01-2010, 20:53 L�nk hit: #55
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej Stintan! Jag f�r inte f�r�ka vad som helst f�r eget bruk. Det �r dock i princip om�jligt att kontrollera vad du g�r i din egen privata tr�dg�rd s� d�rf�r kan du f�r�ka illegalt. I en av mina tv� tr�dg�rdar har jag guidade turer och massor med bes�k �ven av enstaka sort�gare och d�r kan jag inte f�r�ka sortskyddade plantor hur som helst. MVH Jan Lindgren

Motti Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-01-2010, 00:18 L�nk hit: #56
Medlem Antal inl�gg: 10 802 Medlem sedan: 03-06-2008 Medlem nr: 16 563	Jag vill absolut inte stoppa i mig genmodefierad mat vem vet vad det tar oss om n�gra �r ?ingen.Fick till min f�rtytelse h�ra att vi har Belgien blue h�r i sverige och att de flesta av oss troligtvis redan har �tit det p� ett eller annat s�tt,d� blir man riktigt riktigt ilsken och k�nner sig lurad och f�rd bakom ljuset.H�r f�rs�ker man �ta svenskt k�tt till varje pris l�ser etiketter p� k�ttpaket osv och s� visar det sig att man igentligen inte ha n�got val att man blir p�prackad k�tt som man inte vill �ta,det ska ta mig F:n st� p� packetet vad det �r du stoppar i dig f�r k�tt,j�drans mygel �r det,n�r Willys eller Ica har Irl�ndskt eller Brazilianskt k�tt st�r det ju p� paketen,jag vill kunna v�lja vad jag vill k�pa f�r k�tt och Belgien Blue vill jag inte ha !tala om vad det �r f�r k�tt vi �ter s� vi har chans att v�lja vad vi ska stoppa i oss.

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-01-2010, 04:48 L�nk hit: #57
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	Fick h�ra idag att monsanto tydligen �ger round up.

Orkid�tjuven Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-01-2010, 05:52 L�nk hit: #58
Medlem Antal inl�gg: 1 546 Medlem sedan: 22-02-2008 Medlem nr: 14 192	Det h�r kan vara intressant l�sning : Monsanto's GMO Corn Linked To Organ Failure, Study Reveals http://www.huffingtonpost.com/2010/01/12/m...d_n_420365.html

Gossen Ruda Visa medlemsprofil Mitt gamla album Alla mina inl�gg	19-01-2010, 08:50 L�nk hit: #59
Medlem Antal inl�gg: 23 957 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 296	Det �r kanske dags att h�lla is�r begreppen lite. GMO inneb�r att v�xterna eller djuren f�r nya genom insatta i arvanlagen. Detta har ingen direkt betydelse ur f�dosynpunkt eftersom inga nya �mnen tillf�rs eller f�r�ndras, bara ordningen i DNA-kedjan. V�xter som klarar besprutning med glyfosat har f�rmodligen f�tt receptet p� ett enzym som klarar av att bryta ner detta. Glyfosat �r ju egentligen inte giftigt i sig, det bara blockerar vissa processer i v�xten. Det �r inte s� att v�xterna pl�tsligt blir giftiga i sig. Men n�r man l�r v�xterna att producera egna insektsgifter som skydd �r man inne p� en os�ker v�g som m�ste unders�kas noga. Dels s� m�ste man vara s�ker p� att inte dom som egentligen skall �ta produkterna p�verkas, vi exempelvis, och dels s� f�r inte dessa kunskaper spridas i naturen till andra v�xter. -------------------- Mera Japan-pop �t svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです Straight for ever. Cogito, ergo sum.

KRT Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	19-01-2010, 09:31 L�nk hit: #60
Medlem Antal inl�gg: 3 001 Medlem sedan: 17-09-2009 Medlem nr: 26 121	CITAT (Gossen Ruda @ 19-01-2010, 08:50) Det �r kanske dags att h�lla is�r begreppen lite. GMO inneb�r att v�xterna eller djuren f�r nya genom insatta i arvanlagen. Vanligen s�tter man inte ens in genom i v�xterna, utan enstaka gener. Alternativt sl�r man ut eller f�rst�rker befintliga gener. T.ex. kan man f�rst�rka/sl� ut anlag som p�verkar tillv�xt, eller g�ra v�xten mere saltt�lig genom att s�tta in en gen som ger detta. F�rst�r inte heller varf�r alla likst�ller GMO=monsanto, visserligen h�ller de p� med detta, och �r stora, MEN det finns andra applikationer av GMO i v�lden, omr�den d�r det kan g�ra stor nytta! T.ex. finns det vissa svampsjukdomar som angriper spannm�l, de har spritts s� l�ngt att det slagit ut sk�rdarna i stora delar av mellan�stern och afrika. Kan man d� hitta spannm�l som �r resistenta mot denna svampsjukdom, genom att l�gga in enstaka gener fr�n resistenta arter (som kanske inte ger n�gra st�rre sk�rdar och d�rf�r �r ointressanta ur odlingssynpunkt) har man vunnit massor i fr�ga om att f�da befolkningar. L�ste nyligen att man lyckats framst�lla (kommer inte ih�g om det var i lab eller via v�xtf�r�dling) en rissort som kan v�xa till l�ngdm�ssigt om f�ltet blir �versv�mmat, till skillnad fr�n vanligt ris som i s� all dr�nks och ruttnar. Denna nya typen av ris skulle kunna inneb�ra att risb�nder i t.ex. asien inte sv�lter om det kommer �versv�mningar vid"fel" tillf�lle till skillnad om de odlar vanligt ris. Oavsett hur denna sort har framst�llts, s� �r den oerh�rt v�rdefull f�r de b�nder som lever p� att odla ris och som har problem med nyckfullt v�der och �versv�mningar, vilket vi ser mer av nu och troligen kommer se mer av i framtiden. Det �r viktigt at man t�nker p� detta ocks�, och inte bara gastar onyanserat om GMO och hur farligt det �r, a��t �r intebara svart och vitt utan det finns o�ndligt m�nga nyanser av gr�tt ocks�.... -------------------- �rvd tr�dg�rd i sydv�stra Sk�ne (zon 1)

G� till: Natur

4 sidor

< 1 2 3 4 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 21-12-2025, 12:05

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon