Jag har efter flytt till ny bostadsort, skilsmässa, barn med kroniska sjukdomar, nytt äktenskap, osv, tappat bort det där med att vårda mina vänner... I ärlighetens namn har jag inte heller så mycket gemensamt med mina barndomsvänner heller och det var längesedanjag umgicks med dem.
Jag har massor av bekanta, ungefär två stycken jag kan ringa och ta en fika med och ingen jag kan lura med ut på en kväll på byn...
På en liten ort är man nästan hänvisad til de människor som finns, på gott och ont. Man lär sig umgås med alla.
Det nätverk av damer i min ålder jag tillhör är dock i en annan fas i livet än vad jag är och det gör mig uttråkad och ibland frustrerad. Det handlar mycket om makens fina jobb, investeringar i de stora husen, hur välartade barnen är osv. Just nu tar det sällskapet bara energi ifrån mig... vad gör man då? Uthärdar och hoppas att man lär sig fördragsamhet? De kommer aldrig att bli nära vänner till mig eftersom ajg känner mig väldigt annorlunda i det sällskapet och närvaron bygger på medlemsskap.
Min fråga till er är,- hur finner man nya vänner i vuxen ålder?
--------------------
zon 5 (4) mellersta Dalarna
|