Tack alla för era svar.
Jag kan tänka mig hur det skulle se ut om jag sprang omkring med en soppslev och jagade den lilla krabaten.
Grannarna tycker nog jag är tillräckligt konstig ändå när jag pratar med våra sädesärlor och skogsödlan.
Men de kommer kanske bara att tro att det är ebb i kassan. Ödlesoppa.
Spade var en bra idé om den kan tänka sig ligga kvar där när jag börjar gå med den.
Så fick jag svaret varför den såg så hjälplös ut när den kom upp på trampstenen (betongplattan) i rabatten.
Det var svårringlat.
Huggormen är som en oljad blixt i jämförelse.
Jag vet ju att det är en ödla men jag kan än så länge inte förmå mig till att ta i den. Skulle jag lyfta upp den i handen och den börjar sprattla då kommer det att bli en luftfärd modell längre och det vill jag inte utsätta den för.
Har varit när att trampa på den flera gånger och den lever som sagt väldigt farligt med den attityden den har. Det får bli en spade eller att fösa in den i en hink och bära iväg den till bättre marker. Skogskanten. Där finns det redan flera andra så h*n kanske kan få en kompis.
Tack alla för information och idéer.
Nu ska jag ut i växthuset och ta det sedvanliga morgonsnacket med ödlan.