Det har nu gått lite tid sedan hon fick sitt besked. Hennes föräldrar har gjort testet och det visade sig att hennes 80-årige far bär på sjukdomen och det är därifrån den kommer. På honom har den bara brutit ut på det viset att han är väldigt aggressiv. Har alltid tyckt att han varit en mycket vresig gubbe. Nu vet vi varför -det är sjukdomen.

Hon har nu fått veta att hon har cirka tio år kvar att leva. Idag är hon drygt fyrtio år.

Hon har två barn på 18 resp. 20 år. Den yngre vill inte prata om saken. Den äldre vill testa sig så fort det går för att få veta om sjukdomen gått i arv. Jobbigt.

Men livet går vidare och hon har sina ljusa dagar. Det som tynger mest just nu är skräcken för att barnen har sjukdomen.

Jag har faktiskt tänkt på denna tråd som du skapade om din väns sjukdom.
Det jag undrar, hur kan de ge så klara besked om hennes livslängd??? Om det är så, hur hemskt är det att börja med sk. nerräkningen ........ det är oerhört grymt att veta.... vanligtvis vi andra har inte den kunskapen, även att man kanske faller ner i morgon, men att veta ..... oj oj...Det är mer än man kan tänka sig.....Hälsa till henne och fortsätt att skriva här om du orkar, annars säj ifrån, det är nog så jobbigt att bära allt detta för dig, henne och barnen... ....Fuchsian....

Ja ibland känns det som om livet är väldigt orättvist.