Så här använder jag tomma toa- och hushållspappersrullar för att recycla dem till komposterbara småkrukor för sticklingar och omskolningsplantor:

Verktyg som behövs:
Bra sax
Eller en såg för att kapa pappersrullen
Eventuellt måttband

En tom toarulle kan bli en eller två småkrukor. För att tillverka två delas rullen först på hälften.
En hushållsrulle kan bli två till tre krukor.

Klipp ett ca 1 cm långt jack i ena änden av rullen. Klipp motsvarande jack 180 grader från det första. Dela därefter varje "flik" mellan jacken i hälften med ett lika långt jac som de andra. Du har nu fyra uppklippta jack i ena änden av rullen. Vik ner ett jack mot centrum, men inte så långt som in i rullen. Fortsätt medsols eller motsols tills alla fyra jack vikts in mot rullens centrum. De fyra flikarna ligger nu omlott runt om - utom det sista som ligger över föregånde plus den första fliken. Vik in den del av fliken som ligger över den första under densamma. Nu ska alla flikar ligga snyggt omlott. Det är samma princip/teknik som när du stänger en låda med endast de fyra nedvikta kanterna genom att "låsa" sista fliken under den första.
Har du klippt lagom djupa jack, kommer flikarna att mötas i rullens centrum. Har du klippt för kort och hålet i mitten blir för stort, korrigera genom att klippa något lite djupare. Är jacken för långa blir det för mycket papper i centrum av rullen. Klipp bort överflödet.

Krukan är nu klar att användas för omskolning av småplantor, uppdragning av sticklingar och nya tomatplantor från tjuvar. Till exempel. Pappen i rullen löses så småningom upp av vatten och jord, så det går utmärkt att stoppa ner hela rullen med plantan i där den slutligen ska få växa.
Krukan i sig är lite ranglig, så det är en fördel om man packar flera rullar riktigt tätt i lagom hög låda som ger tillräckligt stöd åt rullarna.
Som alla andra inbitna trädgårdsmänniskor med intresse för återvinning, använder jag tråg, plastlådor och annat som har varit tidigare förpackning till glass, frukt, kött, sallad och så vidare. De flesta av dessa återvunna lådor och askar har bra mycket bättre kvalitet än de så- och växtlådor man köper dyrt i handeln. jag har hittat flera lådor som tål både sol och hårdfrost år efter år.

Tomaterna ska ju tjuvas - ja inte busktomater och kanske inte heller ampel- och vissa cocktailtomater - men de flesta ska tjuvas för bättre skörd.
Jag väntar tills tjuven är knappt 10 cm lång innan jag tar knipsar av den. De understa bladen avlägsnas. Sedan tar jag en av mina toarulleskrukor eller en återvunnen kiwi-, tomat eller fruktlåda med hål i och sätter ner tjuven snett och riktigt djupt i såjord uppblandad med en bra grönsaksjord. För att inte skada tjuvens stjälk gör jag hål med en kvist eller penna först. Direkt efter plantering och vattning brukar tjuven hänga betänkligt, men efter en vecka i skuggan med daglig koll och vattning, borde tjuven ha fått rötter och se riktigt frisk ut. Efter ytterligare en vecka borde det vara dags att plantera ut den nya tomatplantan.

Det är förstås fler än jag som gör så här, men jag ville dela med mig av en del tips jag har.

Tack för tipset!!

Bara att börja samla rullar inför nästa vår!

När det gäller askar och lådor som använts till livsmedel så är jag med på noterna men är toa och hushållsrullar verkligen fria från skadliga ämnen?

Hushållspapper t ex skall man ju inte lägga mat på. I synnerhet inte fet sådan. Själva papperet innehåller i och för sig återvunnet papper och det kan ju innehålla dioxiner och annat. Hur det är med själva rullen vet jag inte. Kanske kan det finnas klister i den också.

Här står om returpapper. http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat...er-och-kartong/

Jag har tänkt på det här med eventuella gifter i toarullar. Det är som med äggkartonger.
Jag har faktiskt aldrig hört att toarullar eller äggkartonger skulle innehålla dioxiner eller lim. Och man odlar ostronskivling på toarullar http://www.svampguiden.com/forum_visa_old.asp?inr=85426&fnr=1&sok=&Start=&Offset=&ipos=0.
Äggkartonger har ju länge använts för att grodda potatis och många före mig har använt toarullar vid odling. I och för sig var man inte så medveten om miljögifter förr. Men jag tror inte att dioxiner finns i någon mätbar mängd i just toarullar. Dioxinet bildas ju vid förbränning bla och så vitt jag vet har inte något i toarullen brunnit. Det är väl snarare så att dioxinen bildas om toarullen bränns vid en återvinningsanläggning för att generera värme.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Polyklorerade_dibensodioxiner
http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat...oxiner-och-PCB/

Då torde plastaskarna vi använder till sålådor och dylikt var värre rent hälsomässigt. Plast innehåller en mängd gifter och en del av dem riskerar vi att få i oss när vi hanterar dem tillsamman med livsmedel. Du har väl inte glömt larmet om mjukplasten som omgav ostar och "läckte" ut gift till osten?

I alla fall en kanonbra idé jag gillar när man kan ta vad man har och återanvända Gedigna grejor blir det ju också och vad jag kan förstå bättre än att elda upp dem.

Har du läst länken jag hade i mitt inlägg? Där står vad som kan finnas i återvunnet papper. Jag vet dock som sagt inte om rullen är gjord av återvunnet papper.

Vad folk brukar göra är ingen garanti för att det är bra. Det finns massor med människor ute på landet som eldrar avfall trots att det innebär att man förorenar på sin egen tomt och andras.

Dioxin bildas vid förbränning vid för låg temperatur och när avfallet innehåller klor.

När det gäller papper så finns det i klorblekt papper som kan finnas i återvunnet. De gick också ut på ekot för någon månad sedan och sa att man upptäckt att färgrester i återvunnet papper kan vandra in i maten även om man har en plastpåse i kartongen. Enlig lag får återvunnet papper inte användas i förpackningar där maten kommer i kontakt med papperet.

Det finns ett problem med toarullarna, har använt det tidigare, dom möglar. Man skulle kunna spraya på med Atamon eller något liknande, har inte testat men någon annan tipsade om det förut..

Visst, det mesta är farligt.
Var och en avgör kanske bäst vad som är minst skadligt, eller den bästa lösningen i en given situation.
Jag bedömer inte toarullar som farligare att odla i än tex plast som avger en hel del gifter - i större eller mindre mängd. Till plasttillverkning åtgår även mycket energi och naturresurser som belastar, förstör, förgiftar och utarmar vår miljö.

Citat från din länk:
"Det är dock svårt att veta vilka olika pappersmaterial som ett specifikt returpapper består av, och alltså vilka föroreningar det kan innehålla. Därför är det omöjligt att bedöma om returmaterialet innebär en hälsorisk. I de flesta fall riskerar vi bara att få i oss väldigt lite av de skadliga ämnena."

Min inställning är att det är betydligt bättre att återanvända än att tillverka nytt. I längden innebär nytillverkning att naturen blir allt mer utarmad, skövlad, förgiftad av utsläpp och förbränningsgifter.

Jag antar att du torkar rumpan med toapapper? Det pappret har som du vet varit i kontakt med rullen som det sitter på.
Gifter finns i alla kläder vi köper. Dessa gifter överförs från plagget till huden och koncentrationen och läckaget till huden pågar fortfarande efter ett par tvättar. Därför ska man ALDRIG använda ett nytt plagg som inte tvättats.

Det är min fasta övertygelse att jorden och allt levande med den kommer att överleva om det snarast blir ett slut på människans ohejdade skövling.

Du gillar inte krukor som tillverkas av tidningspapper heller, eller hur?
Har du en susning om hur mycket gifter som finns i plast?
Har du en aning om hur mycket gifter det finns i den mat du dagligen stoppar i dig?

Hönsgödsel, kogödsel och hästgödsel är de renaste gödsel både framställningsmässigt och innehållsmässigt som du kan använda vid odling. Om man resonerar som du verkar göra skulle det vara bannlyst att använda dessa naturgödsel eftersom kor, höns, hästar ätit gräs och annan föda som innehåller gifter.

ALLT vi äter innehåller gifter. Precis allt.
Ingen kan komma ifrån att få i sig gifter genom maten och hudkontakt. Vår jord är redan så förgiftad att det är omöjligt att leva helt utan intag och påverkan av gifter.

Såg eller läste du om Gillberg och hans forskning och presentation av alla de gifter vi helt ovetande samlar på oss i våra kroppar?

Jag odlar hellre i toarullar och gamla konservburkar av metall, än köper nytt som i tillverkningsprocessen orsakar belastning och förgiftning av vår jord.
Att återbruka belastar inte jorden det minsta och följaktligen förorsakar det inte nya utsläpp.
Att bränna sopor genererar gifter som så gott som alltid förr eller senare hamnar som en restprodukt i vår natur.

Min morfar var agronom. En agronom har en hög utbildning på lantbruksuniversitet. Man lär sig att bruka de biologiska naturresurserna på ett hållbart sätt. Man studerar mark, växter, vatten, djur och mikroorganismer. Han såg redan på 30-40talet att konstgödsel, besprutning och gifter var ett stort hot mot hans odlingar och hans övertygelse om att naturen inte är oändlig.

Förmodligen hade han ett mycket stort helikopterperspektiv när han gjorde sina val hur han skulle driva gården och odla. Och han hade absolut förmågan att se verkningarna av sina val i en långt i fjärran liggande framtid.

Jag har inte den utbildningen, men ett arv efter honom skulle mitt brinnande miljöengagemang kunna vara. Och jag både läser varje dag om miljö och gifter, jag har gått utbildning på KTH och läst om plaster och jag har även en kortare utbildning om vad som händer med våra kroppar när vi får i oss alla gifter som finns i maten. Så mitt helikopterperspektiv är också stort och min bedömning är att det är oförsvarligt att belasta en natur som redan håller på att braka ihop.

Men som sagt, du avgör själv hur du vill leva och om du vill göra en kortsiktig analys över egen vinning eller om det är värt att genom egen handling ta ställning för en varaktigt långsiktig lösning.

Tror rullar är bra för snabbväxande som grönsaker och ettåringar-Till perenner o fa alpiner går de inte på mögelrisken och den relativt långa tid de tillbringar i krukan

Du skriver mycket som är intressant att diskutera. Hinner dock inte svara på allt just nu men jag återkommer. Det är sant att det finns kemikalier och tungmetaller i många olika produkter och just därför försöker jag minimera belastning. Ju fler källor man utsätts för ju högre blir belastningen.

När det gäller just toarullar så har jag ju inga fakta utan försökte belysa det faktum att de KAN innehålla skadliga ämnen. Jag har sett tips om att använda tidningspapper för att tillverka krukor av också och i det fallet så VET jag att tidningspapper innehåller skadliga ämnen.

Eftersom du flera gånger skrivit att plast avger skadliga ämnen så skulle det vara intressant om du utvecklar det men gör gärna det i tråden om odlingskärl ur ett eko-perspektiv där vi redan diskuterar detta. Om du känner till tester av migrering från olika typer av plaster så skulle det vara mycket intressant för oss andra att få ta del av den kunskapen.

Jag har gjort som du LottaPB med botten i toarullarna. Dessutom har jag satt ihop två toarullar för att använda som såkrukor till gurkplantor och squashplantor.

Jag delar två rullar på längden och klipper skåror ungefär halvvägs ner i kanterna. Sen hakar jag rullarna i varandra. Därefter gör jag botten som du har gjort, jag gör dock fler än fyra klipp.

Så får jag dubbelt så vida krukor.

Vilken bra idé! Den knycker jag av dig!
Det innebär att man kan så frö, dra upp sticklingar och omskola i princip allt!
Till plantor som kräver mer utrymme och jord, kan man ju på samma sätt som du har gjort använda två hushållsrullar.
Du odlar väl inte i rullarna under hela växtens liv, eller hur?

Jag har inte haft problem med mögliga rullar som ett par här i tråden har haft, men om man odlar i dem under flera månader kan jag tänka mig att de möglar. Att något möglar är ju ett friskhetstecken. Besprutade och giftstinna produkter möglar inte i första taget.

Alla här i forumet vet kanske inte vad migrering är: https://lagen.nu/arn/1995-0006

På denna sida finns länkar om migrering på olika språk: http://europa.eu/legislation_summaries/con...g/l21084_sv.htm

Svensk text om migrering och gränsvärden från samma webbsajt: http://europa.eu/legislation_summaries/con...g/l21301_sv.htm

Författningstext EU-direktiv om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel: http://databas.infosoc.se/lawDocumentViewe...amp;additional=

Jag är inte någon plastforskare, men vet ändå att plaster läcker. Det är till exempel klart olämpligt att någonsin mikra mat i en plastförpackning.
Gränsvärden är ju mest ett sätt att frisera siffror.

Har du läst "Tyst vår" av Rachel Carson?
Den rekommenderar jag alla människor i hela världen att läsa och i synnerhet folk som står naturen och miljön nära.

När det brinner i gummi- och plastlager, uppmanas folket på orten så gott som alltid att stänga fönster, dörrar och ventilation. Röken är giftig.
Bara detta faktum talar ju sitt tydliga språk.

ett annat bra sätt att använda rullar på är när man ska skicka perenner till andra.Bladverket drar du in i rullen-rötterna utanför i plast i fuktigt papper.Då blir de inte klämda på resan

LottaPB!

Jag sätter ner hela toarullskrukan i jorden. Ibland river jag bort en bit av överkanten så att den inte sticker upp ovan jord.

Vad menar du med att de förorenar på tomten? Röken försvinner ju upp i luften?

Hur mycket som hamnar på den egna tomten och hur mycket som hamnar på andras tomter, jordbruksmark eller i skogar och sjöar beror ju på vilket väder det är när man eldar.

Någonstans kommer det ner och vid förbränning försvinner ingenting och samtidigt bildas nya skadliga ämnen som t ex dioxin som är ett av världens giftigaste ämnen.

När vi var spekulanter på ett hus där de eldat mycket annat än grenar och annat från naturen så frågade jag en instans i länet som jag i skrivande stund glömt namnet på där de svarade att de kunde åta sig att mäta halterna av miljögifter i jorden och att de ansåg det olämpligt att odla mat i en trädgård där de eldat rester av golvplast, målarpenslar och annat byggavfall. Färgat trä innehåller också ämnen som sprider sig när man eldar utan rökgasrening.

Den där tomten / biten mark, var väl närmast att jämföra med Teckomatorp.

Vettiga människor bränner nu för tiden inte annat än löv, vedträn, kvistar, kottar, träkol och kolbriketter eller träpellets och -briketter för värmekamin i sin ugn, grill, öppna spis eller kamin. Har man inte torra löv att tända den gamla gjutjärnskaminen med funkar även tidningspapper bra.
Visst blir det rökgaser i mer eller mindre mängd, även om pellets och briketter som eldas i modern värmekamin ligger långt under gränsvärdena.
Många bäckar små ...

Äggkartonger tillverkas av återvunnet papper, så där stämmer inte påståendet att det skulle finnas ett förbud att använda återvunnet papper i livsmedelsförpackningar.
Dadlarna jag köper ligger i en plastpåse som ligger i en kartong av något som vem som helst skulle betrakta som återvunnet papper. http://sv.wikipedia.org/wiki/Returpapper

http://www.energimyndigheten.se/sv/hushall...ellets/Pellets/
http://www.grillguide.se/briketter-eller-kol/



Och rotklumpen kan man placera i en crème fraiche burk, en 2 dl tetrapacksförpackning eller annan lämplig förpackning så blir inte heller rotklumpen sönderskakad.

Se filmen "Underkastelsen" av Stefan Jarl: http://www.underkastelsen.se/
Och läs "Tyst vår" av Rachel Carson.

De visar båda tydligt hur ett slags gift, oönskat ämne vandrar i naturen och i slutänden hamnar i människans kropp.

http://www.lkwdpl.org/wihohio/cars-rac.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rachel_Carson
http://www.time.com/time/magazine/article/...,990622,00.html

Att man får använda återvunnet papper i äggkartonger beror på att man inte äter äggskalen...

Att ämnen i papperet kan vandra igenom en plastpåse i en kartong av återvunnet papper är något man upptäckt nyligen.

Jag skulle gärna se filmen så det var ju snopet att den har funnits på svtplay utan att jag vetat om det. Tycker de har gett den för lite uppmärksamhet i nyheterna. Visserligen var den en del inslag i Stefan Jarls tidigare film "Naturens hämnd" men det skulle vara intressant ändå.

Trodde inte jag skulle behöva påpeka att även äggskal tar upp gifter från närliggande miljö. Mina ägg ligger i sin låda i uppemot tre månader innan det sista ägget är uppätet. Det är en inte obetydlig migreringsperiod. Dessutom finns redan när hönan värper gifter i skalet.
Jag kokar mina ägg med äggskal på. Dessutom pickar jag dem för att de inte ska spricka under kokningen. Då går rimligen ämnen som finns i äggskalet ut i kokvattnet och in i ägget. Ägget skalar jag och de gifter som finns kvar på skalet får jag på händerna. Dessa gifter tas upp av huden. Och av ägget när jag skalar. Jag äter det kontaminerade ägget, häller det likaledes kontaminerade vattnet i avloppet som sedan transporteras till reningsverket genom rör som påverkas av det giftiga vattnet och oxiderar, sakta fräts sönder och avger ytterligare oönskade ämnen till avloppsvattnet. Hur mycket av allt gift som finns kvar i det till slut renade vattnet är det ingen som vet säkert. Det är dessutom olika från dag till dag beroende på vad kunder och användare släppt ut.
Äggskalet använder jag i mitt konstnärliga arbete, men till största delen går det ner i komposten. I min egen eller till kommunens rötningsanläggning. Min egen kompost går till min egen trädgård och det som genom Gröna Påsen går till kommunens biomassa transporteras vidare till rötning. Metangasen som bildas under rötningen omvandlas till fordonsgas som distribueras till tankstationer (där kan du med andra ord sedan tanka bilen med det som tidigare låg på tallriken). Det fasta material som sjunker till botten i rötningsprocessen tas tillvara och används till gödsel.
Det innebär att gifterna finns både i fordonsgasen, där de kommer att förbrännas med allt vad det innebär och hamna i luften som vi andas, och du kommer så småningom att äta den gröda som gödslats med kontaminerad biogödsel. Och det kött som till och med kravmärkts innehåller olika gifter.
Det skulle inte förvåna mig om även alla Järnas antroposofiska kravodlingar är kontaminerade av detta gödsel. Helt ofrivilligt.

Hur man än vrider och vänder sig så kan man inte skydda sig från giftiga ämnen.

Även människor som sedan barnsben haft en totalt giftfri livsstil har kroppar och blod där giftiga ämnen finns lagrade.

För övrigt produceras och packas dadlar av naturliga orsaker i sydligare länder. Hur lagstiftning och gränsvärden sätts är olika mellan olika ekonomiska block, tex EU, och andra olika konstellationer av förbund länder emellan.
Vi importerar mängder av frukt och grönt från andra länder. Även kött och fisk.

Bananskal är maskarnas favorit i komposten. Har man dåligt med mask är det bara att lägga dit ett par bananskal så kryllar det snart av mask. Bananskal är även mycket giftiga eftersom de sprutas så hårt. Egentligen borde man inte lägga några som helst skal i komposten eftersom det mesta av gifterna trots migreringen fortfarande finns i skalet på frukt och grönt.

Hur man än vrider och vänder sig så kan man inte skydda sig från giftiga ämnen - trots att man försöker göra det man kan för miljön.

Jag skulle i vilket fall inte tveka inför att använda toa-, hushållsrullar för att driva upp plantor i.

För mig låter diskussionen närmast hysterisk. Fattar inte att man ens orkar fundera på om det är farligt att återanvända äggkartonger och tomma toarullar.

Jag försökte bara förklara varför återvunnet papper är tillåtet i äggkartonger och inte i kartonger där det man äter kommer i direktkontakt med papperet. Det är inte jag som utarbetar lagar och regler.

Vad vill du egentligen säga när du skriver så mycket om att man inte kan undvika gifter

Dom jag träffat på tidigare som resonerat så är personer som struntar i hela grejen och använder saker och äter mat utan att bry sig om vad de innehåller men så har jag inte uppfattat dig.

Larm om giftiga plaster, endast två månader gammalt: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/giftlack...ast_6150015.svd

Christa: Ring Delilah Lithner på göteborgs universitet. Hon kan säkert ge dig de svar du söker. http://www.expressen.se/nyheter/1.2429694/...ker-lacker-gift
Kan inte hon ge dig de svar du söker finns här också många namn till professorer, docenter och en Fil Dr, vilka alla är experter på sitt område. Ring dem!
http://www.science.gu.se/ViewPage.action?c...teNodeId=534923

Kan denna ledare i DN få er som - trots massor av information och länkar - fortfarande tvivlar, att se att hela plastlinjen är en stor miljöbov? Vilket i förlängningen innebär en fråga om människans överlevnad. http://www.dn.se/ledare/den-onda-plasten

Rachel Carson " Tyst Vår"
Stefan Jarl, filmen "Underkastelsen"
http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-g...opa/kemikalier/
Bebisar har gift i blodet. I modern ansamlade gifter går över till fostret.

Jag vet inte vad det är du inte förstår?
Har du inget hum om hur gifterna sprids i naturen?
Det trodde jag man lärde sig i skolan fortfarande.
Mina söner är tonåringar och väldigt insatta. De går i en helt vanlig kommunal skola utan någon miljöinriktning.
Jag vet att varje egenodlad ekologisk rädisa, sallad, potatis, kyckling, fisk eller vad kravmärkt jag än äter, så får jag gifter i mig. Gifter som finns i kretsloppet.

Jag har givit dig länkar, filmtips, lästips, namn till experter och hela nätet ligger öppet att själv söka sig igenom.
Nu hoppas jag att du lusläser länkarna, ringer flera samtal, söker på nätet och läser grundskolans biologi, naturkunskap och kemikurs på nytt.

Sedan kan du återkomma.

Intressant. Gifterna dras mot polerna läste jag i en av länkarna.(http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/kopa/kemikalier/)
Tack så mycket uppskattar när någon samlar information. Blev riktigt mörkrädd när jag såg ett program om industrin med "vatten på flaska". Det programmet tog bla upp hur plasterna i flaskorna fäller ut i vattnet och dom enorma mängder av plast som hamnar i havet.

Varför upprepar du samma saker i två trådar? Det är jobbigt nog att läsa dina långa inlägg i en tråd.

Tror du på fullt allvar att folk här är så dumma att de inte begriper att hur man än vrider och vänder sig så får man alltid i sig gifter på ett eller annat sätt. En del bryr sig inte ett skvatt och andra är väldigt miljömedvetna. Christa tillhör med alla säkerhet de miljömedvetna så där är du ute och cyklar. Dessutom är det du skriver inget nytt.

Jag vill också fråga vad du egentligen är ute efter?

Kanske på plats med en länk till den andra tråden? http://forum.odla.nu/index.php?showtopic=108203&st=0
Så man kan tolka olika, tyckte det var Christa som ifrågasatte om LottaPB tillhörde dom som brydde sig.

Diskussionen startade med att jag undrade om du var säker på att toarullar inte avgav några skadliga ämnen. Sedan har du skrivit massor om andra saker som avger ämnen och det är det som jag undrar över. Du använder ju knappast pvc-plast att driva upp plantor i. Man får ju jämföra med något som faktiskt kan vara aktuellt att använda till samma sak.

Du har också dragit all plast över en kam. I länken övers i ditt senaste inlägg stod så här: Mest läckte mjuk och halvmjuk PVC-, epoxi- och polyuretanplast.

Att pvc avger mjukgörare och ibland vinylklorid känner jag till. Dom andra två plasterna är inte så vanliga men de kan säkert förekomma i något sammanhang som jag har missat.

Polyeten, polypropylen som används till plastbyttor för mat är dock en helt annan sak. Man kan alltså inte dra all plast över en kam. Det finns plaster som avger mindre än en en del pappersprodukter och det finns plaster som avger mer. När det gäller plast för livsmedel så finns regler för vad de får avge. Själv använder jag oftast glas och speciellt till sura saker.

Generella diskussioner ger inte så mycket. Jag kollar upp de produkter jag använder så gott jag mäktar med och har nog mer kunskap än de flesta konsumenter.

Jag läste 22 timmar kemi i veckan när jag gick på gymnasiet i mitten av 70-talet och jag jobbade på analyslab några år. Jag jobbade aktivt i en miljögrupp och satt i Naturskyddsföreningens styrelse. Jag har varit medlem i Greenpeace sedan 80-talet. Jag har kollat upp en mängd olika saker när det gäller kontaminering. Jag har jobbat med information till allmänheten när det gäller miljögifter.

Det är som Stintan säger att du försöker nog övertyga fel person. Ämnet är dock gigantiskt och jag kan inte känna till varje detalj. Självklart känner jag till att miljögifter sprids över hela jorden. Jag försöker dock göra vad jag kan för att minska belastningen på mig själv och andra.

Som jag skrev tidigare så tycker jag området är intressant att diskutera men skall den omfatta en sådan mängd av produkter som du är inne på så får det bli när det drar mot vinter igen.

OTROLIGT att du, om du verkligen har den bakgrund du påstår, inte har ett vidare miljötänk!

I mina öron så verkar du gå motsatt riktning mot miljörörelsen. Och ha intressen i plastbranschen.

Jag ska inte skriva mer för då blir jag riktigt elak och spydig.

Vill du ha exakta svar på dina plastfrågor, SKA DU RINGA en EXPERT!

Du verkar inte läsa mer än dina egna inlägg!

Glasspinnar av trä är superbra att märka sina odlingar med.
Den vattenfasta spritpennan innehåller förstås skadliga ämnen, men jag vet inte om det är bättre att skriva med kulspets.
Pinnen åker direkt i komposten efter att ha gjort sitt.

Även genomskinlig och vit hårdplast från diverse förpackningar, hör och häpna, är också jättebra att klippa till markeringspinnar och skriva med tex CD markeringspennor på.
Dessa plastpinnar åker inte i komposten, utan samlas ihop för att användas nästa säsong igen.

Karlstad redskap har en jättebra fintandad Multisax Pro som jag använder bland annat att klippa plast, tunn metalltråd, papp, grönsaker, fisk och kött med. En i köket och en till trädgård och hobby. Funkar hur bra som helst!

Min fråga om vilken plast du syftade på gällde naturligtvis inte plast i största allmänhet utan plast som kan tänkas användas att odla i. Diskussionen började med att ställde den enkla frågan till dig om du var säker på att toarullarna inte avgav några ämnen. Du struntade i den frågan och skrev att plast avgav massor av kemiska ämnen.

Jag har över huvud taget in nämnt vad jag odlar i för något men jag använder vanliga blomkrukor i plast. Om du känner till att de avger några ämnen så är det naturligtvis intressant att få ta del av den kunskapen.

Jag tror inte det är så många som odlar i foppatoflor som du tog upp.

Jag vet som sagt inte riktigt vad det är du försöker övertyga mig om men om det är att toarullar avger mindre skadliga ämnen än blomkrukor så är det mer konstruktivt om du håller dig till dom. Jag lägger heller inte mina plastkrukor i komposten så även om dessa två alternativ skulle avge lika mycket till jorden och plantan så hamnar ju mer ämnen i kretsloppet om man använder toarullar.

När jag från början ställde frågan så var jag inte ute efter någon jämförelse utan bara intresserad av om du kollat vad rullarna innehåller.

Någon annan som tröttnat på tjafset om vilken plast som är "giftfri" och har något bra tips på recycling i trädgården?

Jag har recyclat mina plastkrukor i 30 år.

Jag förstår fortfarande inte syftet med dina långa inlägg om alla möjliga produkter. Om syftet var att ge ett positivt intryck så åstadkom du motsatsen. Mitt intryck är att du är smått hysterisk och inte klarar att föra en saklig diskussion.

För mig framstår du som icke representativ för miljörörelsen:

En hysterika som tänker i kortast möjliga banor för egen vinnings skull och som inte hänger med i en skriven konversation där fler än en tankar samsas tillsammans och i ett längre perspektiv.
Att ge positiva intryck är ingenting som man som kritiskt tänkande människa ägnar sig åt.
Du har mer än övertydligt visat att du inte begriper ett skvatt av vad jag säger.
Det är ditt problem - inte mitt.
Flera inlägg från andra tänkande forumanvändare har tack och lov visat att inte alla är som du. Det finns de som hänger med och som begriper.

Du har kommit ifrån ämnet.
Har du några kreativa återvinningstips, eller ....?

Men herre min skapare. Att jag inte har tänkt på det här förut. Men jag lever, tack gode gud.

Jag säger bara .... wow.... det här trådet har spårat ur...
Jag har inte loggat in på Odla på ett tag, och läste det här trådet *from start to finish*...

LottaPB, du får nog gå tillbaka till början och läsa igen Christas första svar. Och senare svaren...
Det du skriver "tillbaka" hänger inte alls ihop med det Christa skriver....

Tillbaka till ämnet:
Jag använde toapappersrullar att fröså luktärter under några år, men som nån skrev, rullarna blev mögliga (fast det var ok för mig ändå). Bra förslag med att göra botten. Jag hade klippt och vikt in (ibland), men inte omlott. Och att använda två rullar för att få bredare rullare hade aldrig tänkt på, bra tips.

Nu driver jag upp plantor i plastkrukor som kommer från köpta plantor, har egentligen aldrig behövt köpa krukor... Det är bra återvinning eller hur?
Och använder klippta mjölkkartonger för ge bort drivna plantor, eftersom jag vill inte minska min samling av plastkrukor (eftersom nu är det väldigt sällan jag köper plantor).
Speciellt dom höga en-liters kartonger är bra, eftersom formen blir en kvadrat.
(och antagligen minimal med gifter!)
Att klippa itu en fil-kartong är dessutom bra, för att man kommer lättare åt all fil som är kvar som inte går att skaka ur kartongen

Jo då, mina svar hänger ihop - det är bara det att jag som vanligt tänker för långt framåt, för brett och mycket och ingen hänger med eftersom det blir för mycket på en gång. Eller - det finns vissa oftast kreativa och uppfinningsrika problemlösande individer som är som jag som hänger med. Men det är inte så vanligt. Jag har bara träffat ett fåtal av dem när jag har gått kreativa högskoleutbildningar, eller som kulturarbetande företagare, kompetenshöjande utbildningar.

Så som du gör har jag också alltid gjort. Mjölk, fil och yoghurtförpackningar använder till och med antroposoferna för att odla de plantor de säljer i Järna.
Små burkar till kesella, keso och creme fraiche är också jättebra till de plantor som inte behöver så djupa krukor. Gör ett hål i botten bara. Även dricksglas och kaffemuggar i plast blir bra krukor med ett hål i botten. En borr är bra att göra hål med i de hårdaste plastglasen.
Av en mjölkförpackning kan man få två krukor genom att dela på mitten och använda båda delarna. Öppningen går att vika in och tejpa ihop med frystejp - eller så öppnar man och gör flikar som går omlott och viker in.

Bra!! Ny information för mig jag blir lite villrådig ibland vad som är miljövänligt eller ej och har inte tid att ta reda på det. Jag har tänkt att mjölkförpackningar kan väl inte vara så farligt och använt dem flitigt till infrysning av bär pressade äpplen mm. Kesella förpackningar blir ju perfekt till såburkar. Jag tycker det är onödiga utgifter att köpa såpottor eller vad man skall kalla dem ofta är de ju väldig ömtåliga också. Tiden är alltid knapp för mig så ju mindre jag behöver åka och handla ju bättre är det. Jag använder becelaskar till infrysning av mat och bär är det också ok?

Det har ju varit mat i becelasken, så den kan väl knappast inte bli mer giftig. Fast man vet förstås inte vad som händer med evventuella ämnen i plasten när den fryser. Det är olika från plast till plast. En del plast blir som sagt ett pulver när det utsätts för kyla och/eller solstrålning eller värme.

Jag tycker det är mer intressant att veta hur väl mjölkförpackningen eller becelasken fungerar att hålla livsmedlet i bästa skick i frysen. Alla förpackningar är ju inte jättebra att frysa i. Du har säkert varit med om frystorka och en frys full med frost på nolltid. Då är det förpackningen som inte duger. Vid frystorka torkar livsmedlet ut för att fukten i livsmedlet dunstar genom förpackningen. Denna fukt orsakar frost och is i frysen. Alla förpackningar åstadkommer mer eller mindre utsläpp av fukt, men vissa är bra mycket tätare än andra.

Min moster fryser i margarinaskar och i mjölkförpackningar - precis som du. Jag har aldrig gjort det. Jag använder glasslådor och glasburkar med skruvlock i frysen. Ofta skär jag upp tex pålägg, skinka, kassler och annat rått eller tillagat kött och styckfryser under en till två timmar för att sedan låta charkvaran eller köttet gå ner i en glasslåda. När man gör sig sin morgonmacka är det bara att ta fram önskat antal korv- eller skinkskivor och lägga direkt på mackan. De tinar på nolltid. De skurna brödskivorna brukar få ligga kvar i sin ursprungliga påse i frysen. De går ju åt fort ändå och hinner aldrig bli torra. På morgonen tar jag fram en skiva, lägger lite hushållspapper om och lägger den ovanpå den heta vatttenkokaren. Om jag inte stoppar den direkt i rosten, förstås. På vattenkokaren sparar man energi också - och hälsan.
Det är nämligen inte alls tillrådligt att tina eller tillaga i mikron, vilken tar död på alla näringsämnen i maten. Lärde jag mig under en kortare utbildning för ett par månader sedan.
Det kanske låter avigt att frysa i glasburkar, men det går alldeles utmärkt. Tomatpurén som kommer från den jättestora konservburken av plåt, får sin plats i många småburkar som läggs i frysen. Med en liten skalkniv är det sedan väldigt lätt att karva ur lagom mängd ur burken som sedan läggs tillbaks i frysen igen. Tidvis går här åt mycket tomatpuré så de mindre förpackningar som finns att köpa räcker inte långt hos oss. Då är de stora burkarna bättre. Såsskvättar är också bra att hälla ner i en glasburk som går till frysning. Egentligen borde det ju gå att odla i glasburkar också. Om man grundar med ett rejält lager grus och sand eller leca.

Sen kan man ju fråga sig hur bra det frysta livsmedlet mår efter att man öppnat och stängt förpackningen ett otal gånger.Det finns ju en mening med att förpackningarna ska vara så lufttäta som möjligt. Själv fryser jag av utrymmesskäl det mesta i fryspåsar. Plattar man ut dom så tinar dom jättefort.

Den där utbildningen om micron skulle jag bra gärna vilja veta vem som höll i för det är en ren lögn.

Nu är vi på väg rakt ut i OT-diket, men bara för ordnings skull:

"Förlorar mat lagad i mikrovågsugn näringsämnen?

Det finns inga publicerade studier som visat att vanlig tillagning i mikrovågsugn påverkar näringsinnehållet negativt på annat sätt än vanlig uppvärmning. Tvärtom är det en skonsam tillagningsmetod.

När man lagar mat i mikrovågsugnen kokas vattnet i maten. Det finns flera studier som undersökt vad som händer vid matlagning i mikrovågsugn. I de flesta fall visar de endast små förändringar. Dessa är vanligtvis mindre än de som uppkommer vid vanlig kokning och stekning.

Om man däremot upphettar längre och intensivare än vad man normalt gör blir det en del förluster av näringsämnen.

Det är svårare att ha kontroll över temperaturen när man värmer i mikrovågsugn. Därför ska inte bröstmjölk eller bröstmjölksersättning värmas i mikrovågsugn. Värmen kan bli så hög att det biologiska värdet av vissa ämnen blir sämre.

Glöm inte att värma maten i mikron till minst 70 grader!"

Källa: Livsmedelsverket- Frågor och svar

Följer också OT-spåret:
Jag som inte lagar mat i mikrovågsugn är väl medveten om det som Kryddan03 skriver och blir förvånad att någon som rabblar utbildning på KTH och hur lite andra vet samtidigt som hon nämner en kurs där hon lärt sig att näringsämnena i maten dör när maten tillagas i mikrovågsugn.

Vad heter kursen och vem höll i den? Har inte hittat någonstans där någon seriös källa bekräftar att näringsämnena dör eller att något annat gör det olämpligt att tillaga maten i mikrovågsugn. Har letat lika länge som jag vägrat använda mikrovågsugn(ca 15 år).

Om källan du använder är tvivelaktig bör du tala om det. Så som du gått på kan man tro att det är vedertagen fakta.

Exakt

En liten fundering bara. Vad är det för skillnad på att återanvända plastkrukor och på att återanvända becelaskar och mjölkpaket?

Plastkrukor som man får när man köper plantor är för mig lika bra (miljömässigt) som annat återanvänt grejer.
Plastkrukor som man köper för att använda som plastkrukor är ju en annan sak :-)

Men jag tror att du menar det första ;-)

Förresten... Vad menas med "OT" i "OT-spåret"?

Ja jag menade dom man får när man köper plantor. Dessutom har jag fått krukor från andra som sparat men inte har användning för dom.

Jag var ju nyfiken på vad Lotta skulle svara eftersom hon i princip ansåg att all plast var helt förkastlig att använda och att all plast skulle avge skadliga ämnen i större omfattning än papper.

OT-Off Topic
Menas att man inte håller sig till ämnet. I det här fallet handlade tåten ursprungligen om använda toarullar som krukor till odling.