Nej, förbannad. Ursinnig. Stridsyxan är uppgrävd och slipad, fredspipan uppeldad. En sån dag. Det började med att jag vaknade med ont i halsen och svårt att svälja. En sommarförkylning. Säkert från brorsan, han har gått och försökt hosta upp lungorna ett par veckor. Nu fick jag förklaringen till att livet har varit en uppförsbacke i ett par dagar. Nåja, med lämplig medicinering har dagen gått.

Kunde lägga färdigt tjärpappen på taket. Kanske inte färdigt, det saknas 3 rullar så jag fick spänna en pressening över resten. Sen har det dykit upp märkvärdiga skithögar på betongplattorna framför boden. Tänkte först på grävling men den har fått hålla sig utanför i ett par månader sen jag hittade det sista hålet i staketet den kunde komma igenom. Nu granskade jag staketet igen och jäklar, på ett ställe hade nätet varit för lågt så den kunde klättra över. En märklig grävling, den klättrar hellre än den gräver sig in. Nåja, det stället var snabbt åtgärdat. Det är bra att den skitmarkerar för då vet jag att den hittat in.

Sen skulle gräset klippas. Vid passage av en rabatt upptäcktes lite jord på gräsmattan. Måste undersökas. Jäklar, rabatten var delvis uppgrävd. Stora jordhögar. Det tog någon sekund att fatta vad det var, en SORK. En stor jäkla åkersork eller något sådant i Rudans trädgård!!!!! Inte någon liten skogssork som knappast märks utan en trädgårdssabotör. Det var nu stridsyxan kom fram.

Först grävde rudan lite med en spade i högarna och hittade 2 hål. Lät det vara ett tag och kollade sen, ett hål igenfyllt. Aha, där var den. Jorden grävdes bort igen och rudan hämtade ett lämpligt redskap och väntade. Det dröjde inte länge förrän att grått ansikte tittade fram och undrade vad som hände. Rudan grep verktyget, en 5-pinnig högaffel/dynggrep, och började hacka som en furie. I ett par minuter blev den delen av rabatten helt perforerad. Inte ett pip hördes. Sen jämnades jorden till och trycktes till, alla hål fylldes igen. Kollade efter ett par timmar, inget rört. Sorken är härmed dödförklarad och begraven. Rudan kan somna lugnt.

Ett vargrevir i grannskapet må passera men en sorksabotör i trädgården, ICKE. Nu tänker rudan ta sig en magnesyl och försöka slumra in och hoppas på en mer kurant tillvaro i morgon.

Beträffande rubriken så det ren kultur, en visrad. Tror det var Bengt Sändh som skrev en visa om en gammelsmed han hade som lärare en gång. Refrängen går så här:

"Han var grann och röd intill sin död
han jonglerade med tänger hela dan.
Om han nån gång öppna käften var det när det gick på tok
då skrek han satans heta helvete fy fan."

Natti.

Hoppas du fick den! De kan sprida häpnadsväckande mycket förödelse när de kommer igång.

Som parvel betalade min pappa mig för att jaga åkersork i trädgården. Jag grävde upp hålet och satt sen på pass med luftgeväret, och sköt sorken när den kom för att fylla igen hålet. Spännande för mig, bra för trädgården, och mina föräldrar blev av med mig i flera timmar medan jag satt på pass!

Vattensorkarna vi lider av nu fungerar tyvärr inte på samma sätt, de blockerar inte sina hålmynningar så man kan inte locka fram dem genom att gräva upp hålet. Annars sutte jag nog på pass nu med.

Krya på dej och sov gott! Dröm härliga drömmar om sorkhimlen!

Inte en sork går säker för Rudans vrede


Ja, just det. Krya på dig glömde jag säga

Tur man inte är sork i Rudans trädgård.

Jag har kollat nu på morgonen, inte ett jordkorn har flyttats. Det var tur att jag upptäckte den så snart, den hade nog kommit hit samma dag. Beträffande förkylningen så är halsen bättre men å andra sidan har den hoppat över på stämbanden. Jag har nu en väldigt sober basstämma. Resten av huvudet känns som inlindat i bomull men det finns hopp om livet.

Bra att det verkar ha löst sig annars hade jag tänkt föreslå svordomsvisan av Magnus & Brasse.

http://www.youtube.com/watch?v=39axJW7mR6Y

Skönt det bättrat sig, alltsammans!

Ursäkta om jag skrattar....

Jag gissar att det som var värst av allt var sorken och det som får dig att må bättre är vetskapen om att den numera verkar vara en ex-sork.

Helén

visst, ohyra men fanns det verkligen inget annat sätt än att hacka ihjäl den med med en grep?
det är ju inte en insekt du kan klämma mellan fingrarna eller trampa på precis.
du kan ju faktiskt bara ha skadat den och sen har den kvävts ihjäl när du packade med jord.

Övertalning brukar inte hjälpa. Sorkar är fö erkänt svåra att bli av med.

"Thanks for sharing"


Att en sork kan åstadkomma sådan skrivglädje!

Skaffa dig en katt

Mjau. Det stryker omkring en eller annan katt men de är nog chanslösa på åkersorkar som mest lever underjordiskt. Det skulle möjligen funka med en vessla. Ses nån gång då och då.

Tack för roande läsning Rudan och så bra att du redan är på bättringsvägen.

Instämmer! Tänk att sorkar i trädgården även kan medföra glädje ibland . De är för söta, de små sorkarna.

Glädje och glädje, slutet var glatt utom för sorken. Jag har nu kollat lite mer och upptäckte att den har härjat i andra rabatter också. Hittade de bekanta uppgrävningarna och även en öppen nedgång till gångarna. Tydligen har den därifrån grävt sig mot den rabatten där dess öde beseglades. Det återstår att se vilka skador den ställt till med men det uppenbarar sig nog. Jag är rädd att en del snöklockor inte finns längre men de är utspridda på flera ställen så ingen större skada skedd där. Det är lite svårt att se om det jag upptäckt nu grävdes innan jag tog den eller om jag missade och den fortsatt men troligen hade det blivit ännu större skador på 4 dar.

Vilken härlig berättelse - kanske inte lika härlig för dig men den var underhållande.

Gotcha!

Det visade sig att jag inte alls blivit av med fridstöraren, eller så var det två. Jag märkte nu när jag kom ut i fredags att det fanns mer grävningar gjorda. Flera med uppgångshål så där var ingen hemma. Till slut hittade jag ett område i en vildäng utan uppgångshål. Den verkade hela tiden ha hållit sig inom en halv kvadratmeter. Jag rensade en uppgrävning ner till en gång och snart var den där och fyllde igen hålet. Jag ställde mig på pass och försökte spetsa den med ett grillspett men missade.

Sen kom jag på en annan teknik. Det förra hålet var definitivt pluggat men jag hittade ett annat. Grävde upp hålet i morse men det dröjde till i kväll innan den var där och fyllde öppningen. Grävde upp igen och riggade upp en spade över gången. Så var den där igen och pang ner med spaden. Sen stamp, stamp, stamp. Efter 10 minuter grävde jag upp det tillstampade och där var den. Krossad och utplattad. Haaah. Det visade sig att den var större än jag väntat mig så jag hade naglat fast den på svansen. Nu kan jag sova lite lugnare. Stor var den och fin päls hade den men det kvittar, det var grävandet som blev dess fall. Jag tror inte den har förstört något, bara ätit rötter.

Ruda Barbaren

Japp, Conan har fått konkurrens. Det är lite märkligt men jag får det till en skogssork, den röda färgen och framför allt den långa svansen tyder på detta. I så fall i maxstorlek. Den var dessutom bara igång på kvällstid som skogssorken lär göra. Skogssork ser jag då och då men de brukar bara vara drygt 5 cm och gräver knappt nånting. Den kanske har beställt anabola saker via internet och tränat kroppsbyggnad?

Tack Rudan för underhållande läsning. Roligt att få läsa om trädgårdslivet på det sättet.

Kanske borde jag själv formulera något svärdomskryddat apropos JAS-beskärning och fallrisk. Besökte akuten igår och är nu sjukskriven.

Ha det!

Troligen var det en vattensork/mullsork. Har haft lite mailkonservation med jourhavande biolog. Det är den enda svenska sork som blir så här stor och den kan bli större. Den här har dock slutat växa.