Att nå den fullständiga lyckan o harmonin med sig själv, och med alla människor man möter i livet, är tyvärr en utopi. Livet består av vågdalar som alla hamnar i förr eller senare. Att tycka om eller rent av avsky en annan människa är helt naturligt. Skulle vi tvinga oss att tycka om alla vi träffar här i livet så skulle vi säkert göra oss själva en stor björntjänst. För vem orkar va go o glad mot allt o alla 24 tim om dygnet.

en väldigt, som du kallar det, "trasig" människa kan väl känna villkorslös kärlek till en annan levande varelse precis som någon som inte är "trasig"?
jag begriper inte skillnaden du vill göra.
jag personligen tror inte att kärlek till annat/andra har med kärleken till sig själv att göra.

sen som sagt får man kanske definiera ordet kärlek.

Självklart var jag MYCKET själupptagen! Varje människa har sin egen resa,men det finns människor som vi kan lära utav!

Men den största läraren i kärlek utan villkor ÄR:Jesus Kristus!

Jag tror till och med den villkorslösa kärleken till och från exempelvis en hund kan hjälpa "trasiga" människor

tror du har fel där, satsar mina slantar på att den bästa läraren i villkorslös kärlek är en HUND!


haha, såg det här när jag skrivit det ovan
absolut, jag tror att du har helt rätt!

Hur var det nu med tron i den här tråden?



Jag satsar mina slantar på att du har helt rätt

Denna min tråd var inte avsedd för att diskutera min tro men det betyder INTE att jag inte skulle kunna skriva vem är min störste lärare i kärlek!

Jag tror faktiskt det finns andra religioner som är kärleksfullare än kristendom, som exempelvis buddhism eller jainism

Absolut!

Det handlar ju inte om att vara god och glad hela tiden,utan att leva i kärlek och det gör att man faktiskt kan bli arg på orättvisor i våran värld och vilja göra någonting för att hjälpa till.

Det går inte att skilja på det eftersom det är från din tro du fått dina åsikter och är påverkad av i frågan.

är buddism en religion? när j ag gick i skolan fick vi lära oss att det var en filosofi men det kan ju så klart ha ändrat sig, det var ju ett tag sedan.
jag har alltid gillat buddism men lite är det väl så att ge till buddha så kan du bete dig som ett arsel igen sen?

Men Stintan:du är ju en troende människa!Du har rätt i det som du skriver.
Jag behövde alla år av trasighet för att kunna bli den jag är idag,men jag är inte perfekt...långt därifrån!

Va??? När blev jag troende?

Där har du totalt fel!Mina åsikter hade jag INNAN jag blev troende,men min tro har gjort att jag förstår saker på ett annat sätt än förr....
Minns du inte alla mina trådar om kärleken tidigare här på småprat?



När du skrev det som du skrev nyss!

.....du förstår på ett annat sätt säger du och det är också det sätt som du redovisar i tråden eller hur.

Jisses! Bara jag slipper tro på gud!

Alldeles sant!

Ja, Buddhism är religion.

Hm, Buddha är ingen gud, bara en lärare. Ingen gillberg honom. Buddhism går ut på att hitta upplysning i sig själv, inga gudar, inga profeter som diktera villkor. Att bete sig sim ett arsel som du så skadar ingen annan ön dug själv, man lurar sig själv.

Enligt Buddhism är var och en ansvarig själv för sina ord, tankar och gärningar, ingen annan. Går inte att skylla på religionen, Buddha, gud, himmel, djävulen, helvetet eller en annan människa, man bör själv ansvar.

Det blev visst lite för mycket åt alla håll och kanter, men det går att plocka ut bra saker av inläggen.

Hund, ja, den är den ovillkorlösa kärleken, men tänk hur dessa djur blir behandlade??? När det är som värst.
Jag tror att ni alla här (också jag) har upplevt den sortens kärlek. Om man tänker vidatre så lär det oss något, men det kan vi nog inte ta till oss när det gäller våra medmänniskor.

När jag inte mår bra och läker mina sår, då vill jag vara ensam och ta det i min takt, inget ältande utan se framåt och det kan ta i vissa fall all min energi så att jag inte kan vara så bra stöd till andra. Jag är den jag är.
Ingen annan kan göra mig hel om jag inte vill det själv och vi är en grupp kvinnor som finns där både i sorg och gemenskap och stöd. Det underlättar när man kan få ett gott skratt på köpet.

Var och en har sin tro/icke tro i den gruppen, men vi vill endast förmedla glädje till varandra, kan kallas även kärlek för fyj.... så ont det gjorde när en av oss dog helt hastigt och vi kunde inget annat än trösta varandra.

För mig är det:Jesus,mina hundar,mina barn och mina barnbarn vilka lär mig kärlek utan villkor.

Den här länken kan vara intressant för dig Silos, du älskar både dina medmänniskor och dina djur

http://www.djuretik.nu/

Tackså mycket!Den sida sparar av och läser mera!

Fel fel, det är en HÖNA!!

hehe är nästan benägen att hålla med. När jag var liten hade vi en höna som varje kväll "knackade på" mitt fönster för att bli insläppt. Hon fick sova i min säng efter mycket bråk med mamma pga lopporna Hon var av rasen katalansk höna "el prat" jättefina bruna fjädrar

Men OK, vi tar väl med en och annan snäll höna, så bli nu inte ledsen för det. Myosotis......

oki, höna OCH hund!

Enligt min menig finns det inget annat ord som är så missbrukat som ordet ÄLSKA! Kan nån förklara för mig vad detta eländiga ord innebär egentligen???????????????

Jag tycker om mig själv som jag är och accepterar andra med div fel och brister bara dom inte stjäl min energi!

Nej, jag förstår inte heller vad man menar med kärlek och älska i den här tråden.
Att älska alla är för mig en omöjlighet men också en form av likgiltighet, till intet förpliktigande. Förutom mig själv så finns det bara tre människor för vars skull jag skulle kunna offra allt,göra precis vad som helst t.o.m. döda för om jag blev tvungen. Det är min man och mina barn.
Sen finns det naturlitvis en massa människor jag tycker om och jag försöker respektera alla även dem jag inte tycker om.
Gita

Nej, kärlek är bara förunnat till ett fåtal, men inte skadar det att säga det ibland om man kan...

Ordet kärlek eller "jag älskar dig "när det kommer från ditt inre det är då det blir vackert när du menar det av hela ditt hjärta Att slänga fraser omkring sig är lätt typ som i USA där det annvänds som en fras hela tiden .Men att mena det av hela sitt hjärta då älskar man djupt och innerligt och då når det den personen som man älskar om det gäller äkta hälft eller barnbarn eller den man verkligen älskar.Talar alltid om för mina barnbarn och barn att jag älskar dom för det gör jag av hela mitt hjärta,den dagen jag inte finns mer !ja då blir det lite svårt att tala om hur mycket de betyder för en .SÅ börja tala om för dom ni verkligen älskar att ni älskar dom !älskar ni inte dom som tig

Kärlek är inte alls få förunnat !den är för alla och finns för alla om man har förmågan att känna den och vill ha den .

Det var inte heller det Aqua skrev.

Har i och för sig skrivit min definition tidigare i den här tråden. men förtydligar att älska är olika saker beroende på sammanhang, samma med ordet kärlek.

Människokärlek känner jag för alla, dvs jag önskar alla allt gott här i livet, vill bara alla väl, känner empati och sympati med alla. Känner inget hat, ingen avund utan känner bara kärlek för att alla är som de är.
Den sortens kärlek är inte egoistisk utan helt villkorslös

Kärlek till min partner, är mer egoistisk till sin karaktär, "min partner", "Mina barn", "mitt liv", mitt mitt mitt och inte ditt. Jag älskar min partner för att det uppfyller ett behov hos mig, jag älskar inte min partner för någon annans skull än mitt eget.

"Älska däremot" beror som sagt helt på sammanhang, älskar viss maträtt är inte samma älska som älska livet eller älska sig själv eller andra. Alla dessa "älska" är lite olika.

Sist har jag den universella eller generella kärlek och älska som enligt Pali kallas Metta, dvs den totala oegoistiska, osjälviska och totalt villkorslösa viljan till att alla levande varelser ska finnas till på sina egna villkor helt oavsett vem eller vad de är. Tog mig nästan 20 år att komma underfund med, men nu har jag rätt lätt att känna så inför alla jag träffar på. Inget lätt att göra men med träning och benhård vilja så kan man lära sig att känna så inför alla levande varelser oavsett om man känner dem eller ej.

Och Stintan du är en näbbgädda som vanligt !jag kan faktiskt läsa jag med .Hur orkar du vara så där jäkla bitsk ?tar det inte på resurserna ?och du !kan du inte hitta någon annan att jäklas med eller är jag din favorit ?

Det känns som att det faktiskt ligger mycket i det du säger. Jag skulle vilja vara lika "vältränad" som du men jag bommar ofta. Blir jag arg på någon/något händer det alltför ofta att jag att jag önskar vederbörande åt fanders, men fy böveln vad det suger...att vara arg alltså!
(Åt fanders med alla äckliga mördarsniglar!...Ja du ser! )

Och du lilla tjatmoster Motti,
såklart att jag ville påpeka att du läst fel eftersom jag gav tummen upp för det Aqua skrev. Du menade ju på att han hade fel vilket han inte hade.

Det var detta som jag menade!




Så är det!

Det håller jag inte riktigt med om.
Den finns inte alltid för alla.

Kärleken som finns inom oss finns hos varenda människa,men många av oss tror att kärleken kommer utifrån.
Och den inre kärleken ÄR ovillkorlig!

Ja, det är ett viktigt påpekande du gör.
Att inte älska sig själv eller t.o.m tycka illa om sig själv måste ju göra livet förfärligt. För sig själv måste man ju leva med dygnet runt, varje sekund, andra som man tycker mindre bra om kan man oftast välja bort.
Gita