Jag tycker den mannen var bra tuff i sin föryngrinsbeskärning?
Honom släpper jag inte hem till mej!

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=9662

Tveksam till det inlslaget i Gröna Rum, det om något var väl ett träd för mycket kunniga, men jag litar nog på att han visste vad han gjorde. Värre om vi andra osäkra börjar klippa i stora fruktträd, men jag skulle aldrig försöka, ett träd för Cilla.

Jag reagerade också när jag såg det ... tyckte trädet såg stympat ut.
Fick mej nästan att känna mej lite fånig för att jag varit så himla försiktig vid beskärningen av mina egna träd - förmodligen alldeles för försiktig

Gunilla

När han började svamla om att ett äppleträd skall ha samma form som äpplet idiotförklarade jag honom. Idéer utan verklighetsförankring. Det blev inte bättre av att se trädmisshandeln. Inget för vanliga trädgårdägare.

Nu såg jag inte på gröna rum, men när vi flyttade hit -99 så hårdbeskar jag ett stort, gammalt äppelträd så att drygt hälften av kronan minskades. Jag tog ganska mycket på höjden också eftersom det fårr växa helt fritt och gallrade ut "miljoner" med grenar. Jag fick mycket förebråelser för att jag misshandlade det gamla trädet den senvintern, men en skörd på över tvåhundra liter äpplen (plockade i hink ej vägda) var en god belöning i slutändan...

Hur hade du gjort med 80 år gamla träd då?
-Bara nyfiken?

Normalt hade jag nog inte gjort något, sånt är för experter. Men för några veckor sen hårdgallrade jag ett gammalt äppleträd faktiskt. Ett vågrätt snitt med motorsågen jäms med marken.

Då fick det ju samma form som ett väl uppätet äpple.

Cilla säger alltid, att gamla träd ska beskäras under flera år...

Slakta träd kan alla, det ser vi ju dagligen.
Behöver man vis det i Gröna rum?

Precis vad jag också funderar på Hannele!
Det är möjligt att detta är helt rätt metod om man vill öka fruktsättningen, men det där med att livslängden skulle bli ytterligare 20 år...tja, jag tror ju att mitt ickestympade snart 100 år gamla träd kommer att leva bra mycket längre än så.
Till Pål Borgs försvar får man förstås anföra att jag sett tuffare "sågningar" i folks trädgårdar. Men jag undrar alltid varför det görs så som det görs och vem det är som gjort det; yrkesmän eller bara ägarna själva? Och varifrån kommer teorierna?
Bortsett från att jag tycker att det är fruktansvärt fult med hårdhänta stympningar så kan jag för mitt liv inte få det till att det bara skulle vara till fördel för trädets hälsa. Tror tvärt om att det snabbt medför en hel del problem för trädet (och ägarna).

Hur som helst är mitt gamla träd numer officiellt pensionsförklarat och får tillbringa sitt liv på ålderns höst nästan precis hur hon vill Unn

Vilken kul länk Hannele, där kan kanske till och med jag som inte har TV titta in på inslag i Gröna Rum - tack!

Så fort dagens och kvällens beskärningar är till ända ska jag se om jag har ro att titta igenom avsnitten. Det är alltid roligt att se andras beskärningar och om det var Pål som beskar är han ju en av de mer kontroversiella!

kontroversiella var ordet. När han tog fram bilderna på äpplena o sade att man skulle kika på deras form och klippa själva trädet i samma form, ja då drog jag åt mig öronen. Gamla böcker som borde förbli bortglömda eller enbart redovisas som kuriosa.
Problemet med reportaget Pål Borg var ju att det är varken kåserade reportage eller undervisning, det liksom flyter mitt emellan allt.

Han sätt att ta bort vattenskotten fick mig att fara upp, han tog bort alla. Har fått lära mig att man ska ta bort ca 3/4 delar men ej alla.

Måste nog erkänna att jag höjde på ögonbrynen när jag såg hur hårt Pål gick fram med träden, men varför inte vänta och se hur det utvecklar sig innan man sågar av honom jäms med fotknölarna? Gröna rum kommer säkert att följa upp det här projektet ett par säsonger eller så. Kan bli intressant, särskilt när man inte själv behöver göra sig skyldig till några misstag...

Dessutom är jag inte så säker på att han är helt ute och cyklar, han tycks ju trots allt ha hållit på med detta i bra många år (sedan kan man ju fråga sig om han har 20-30 års erfarenhet eller ett års erfarenhet upprepad 20-30 gånger...). Och det tycks ju finnas ett avsevärt antal skolor och teorier inom äppelträdsbeskärning (och på basen av anhängarnas beteenden kunde man närmast likna några av dem vid religiösa sekter). Trots det för många av dem fram en del vettiga synpunkter, även om jag inte är beredd att svälja allt vad de påstår.

Micke

Jag såg inslaget igen och hörde, att Pål sa tydligt att det kommer att
bildas massor med vattenskott, vilka han ska ta bort i augusti.

Pål gjorde många grova fel enligt branchfolket.
Att göra sådan snitt som han gjorde var helt förkastliga!
Fina stora "rockhängare" lämnade han så att rötsvamparna får nått att äta på.
Att beskära på detta sett är ej bra då det faktiskt försämrar trädets livalängd genom just svampar. Han lät trädets uppåtriktade grenar vara kvar medans han skar bort de hängande fruktgrenarna. Denna beskärning gör att trädet kommer att ge en stor mängd vattenskott. Genom denna beskärning så kommer trädet vara svårt att bromsa upp igen för att börja ge frukt. som tidigare skrivits så bör man ej klippa bort mer än 3/4 delar va vattenskotten för att bromsa tillväxten.
Var det någon som såg det tidigare programet om hans avbarkning och blottläggning av rötterna?
Inte bra det heller. Nog för att det är bra att gödsla rötterna och kanske borsta bort mycket rutten brakr och mossa, men att ta bort jorden 20 cm för att lägga på grus är inte speciellt vedertaget. PÅ Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp så visar forskningen att det är högst olämpligt att lägga sand och grus i sedimentära jordar = lera och silt mm. Jorden blir som sement.
Skriv in och kräv mera kunnigt folk som är utbildade inom området eller åt minståne läst beskärningsboken.
Fär alla andra duktigare trädbeskärare så kan en bra bok för vidare tips vara Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht.




Hur hade du gjort med 80 år gamla träd då?
-Bara nyfiken?

Jag glömde svara på hur man kan beskära ett 80 årigt träd.

Det man först bör göra innan man beskär är att läsa in sig på ämnet ty det är ej det enklaste man kan göra.
Beskärningsboken av Klaus Vollbrecht är ett tips på literatur.
Det man först bör göra är att se den form trädets gamla grenar ger trädet. Ofta har trädet formats så det har grenar som hänger neråt då det gör att trädet sätter mer och lättare fruktved. Om det är ett träd som har många grova vattenskott som liknar stora träd i trädet så bör man kanske ta det lite försiktigare. Man kan då ta bort de största skotten en liten bit över den så kallade grenkragen. Viktigt är att få en balans i kronan dels för att få ett fint träd och dels för att minska risken för skador i blåsten och snön. Det man vill sträva efter är att få så mycket och fin frukt som möjligt och det kan man få genom att man klipper bort grenar som ligger mot varandra och skaver. Beskärning bör göras långsiktigt så man delar upp den på flera år. Ju hårdare beskärning ju hårdare svar från trädet.
Det är viktigt att man lämnar så små tappar kvar som möjligt utan att klippa bort grenkragen. Se i beskärningsboken. Om man ska klippa bort en gren så är det bäst om man klipper till baka till närmaste grenklyka om man nu inte skall göra en sporrbeskärning eller pincering av årsskott.
Bäst av allt är att ta kontakt med utbildat folk eller helt enkelt utbilda sig själv inom området på hur trädet svara på den beskärning som görs. Det är både kul och givande att lära sig denna kunskap.
Jag har ej fått med allt man bör tänka på men en liten del.
Hälsningar Johan Landskapsingenjörsstuderande Alnarp

Kan inte mer än säga att det var inte vackert efteråt ... det brukar mina gamla träd vara ,,fast jag kan inget om beskärning eg . '

Instämmer, men sa dom inte i programmet att han hade elever som skulle lära sig på dessa träd, att han och Lars Krantz hade förnyat gamla träd på Rosendals trädgård? Hur stämmer det, slarvade han bara i TV? Karln måste väl vara utbildad.

Nu har även jag sett Pål Borgs beskärning i Gröna Rum (på internet).

Största missen i programmet är samma som jag tycker görs i trädgårdsböckerna, och som också är alltför schematiskt behandlat även i Vollbrechts Beskärningsbok: Man börjar inte med att hjälpa trädägarna att lära sig se vad träden behöver, utan behandlar trädbeskärning som om det handlade om torra grenar som växer hit eller dit.

Lasse Krantz var faktiskt den som för 10-15 år sedan uppmuntrade mig mest att göra träddiagnostik. Det var helt förlösande minns jag! Pål Borg började bra här med att säga att man ska gå runt och upp i trädet innan man beskär, men det räcker ju inte med att man knalla runt - man måste kunna se hur trädet mår också.

Många tror att det blir mer komplicerat när man ställer frågor som

Har trädet kraftig eller svag vegetativ tillväxt eller rik/svag frukttillväxt?
Finns balans mellan gammal, medelålders och ung ved? Om inte – varför?
Hur stpr är årstillväxten och vilka skott får mest energi (t ex om trädet har kraftig vattenskottstillväxt avstannar långskotten)
Ser det ut att ha god näring från jorden?
Är det vitalt med bra läk- och övervallningsförmåga från tidigare snitt, eller är det trött med långsam tillväxt?
Har det läkt och övervallat tidigare sår bra?
Har det pågående läkning av många snitt? Har det många rötskador?
Har det sjukdomar?
När ska det beskäras – vårvintern eller sensommaren?
Är det viktbalans i kronan? Om inte – varför?
Finns där döda grenar? Har de dött naturligt eller av skada, sjukdom eller felaktig behandling?
Skaver grenar mot varandra?
Växer det tätt i vissa delar, och glest i andra?
Vilken form har den yttre kronan?
Vilken äppel- eller päronsort är det? Var kommer fruktanlagen på grenarna? Vilka egenskaper hos sorten ska jag ta hänsyn till?
Hur ska jag prioritera för att hjälpa trädet till ett långt, friskt liv?

...men att kunna se detta i ett träd gör det mycket lättare att beskära och uppnå de effekter man vill ha!
En del av vad jag menar visar jag i bild här http://www.juniper.se/tradvard/ditttrad.htm.

Några andra saker om programmet:
- Bra att han nämnde målsättningen med beskärningen - att träden skulle leva länge. Dock var utförandet inte helt i enlighet med målsättningen.

- Beskärning av kräftsmittade träd på vårvintern ökar smittriskerna. Programmet gav intryck av att man kan skära bort kräftsmittan ur trädet men det kan man inte. Jag tror att Pål egentligen menade att man prioriterar att behålla grenar som ännu inte har sår. Han borde veta att kräftsvampen är systemisk.

- Om det fanns icke kräftsmittade träd i trädgården tycker jag att 20-30 år till på 100-åriga fröstammar är en låg ambition. Fröstamsäppelträd som behandlas med varsamhet i beskärningarna kan leva mycket längre.

- Bra att nämna att döda och skavande grenar är första prioritet att få bort, och att det många gånger räcker så första gången man beskär ett vildvuxet äppelträd. Tyvärr efterföljdes detta inte i praktiken i programmet.

- Att vid ett beskärningstillfälle lägga så många stora snitt och reducera 20-30-årig ved i så stor utsträckning i ett hundraårigt träd skapar helt onödig stress i trädet. Energin går till att försöka kompensera med vattenskott (=nödskott) och till sårförsvar - det tar många många år innan långskotten utvecklas (=de som han sparade längst ut i kronan och som har chans att bli starka). Människorarbetet går åt till att rycka vattenskott på sensommaren, och trädens arbete går åt till sårläkning och ytterligare vegetativ kompensation. Tyvärr är det inte alltid beskäraren som driver på detta - kanske ville TV att beskärningen skulle synas rejält i bild.

- 90-gradiga grenvinklar som Pål valde (genom att toppa över utåtriktad gren) är den minst önskvärda vinkeln, särskilt om åldern på den man spar och den som den växer ifrån är så vitt skilda (och därmed grovleken). Beskär man för lång överlevnad "stör" man yttre kronan och näringsflödet till denna med så små steg som möjligt genom att toppa över utåtriktad gren där skillnaderna inte är så stora, och där vinkeln blir mjukare. Om man första året gallrar hårdare inne och längst ned i kronan och lätt i yttre delarna första året efterliknar man trädets egen "trädvård" mest, och skapar minst stress i trädet.

- Begrepp som "att bygga upp en ny krona", "öppen form" och att beskära kronorna i samma form som dess frukter är typiska begrepp och tankesätt som inte har med trädens biologi att göra och som jag tycker inte är behjälpliga alls i beskärningsarbetet. Pål och Lasse Krantz har bättre beskrivningar som är mer i enlighet med trädens anatomi! (De träd som Lasse beskar på Rosendahl mår för övrigt klart bättre...)

Jag undrar vad våra svenska pomologer Dahl, Eneroth och Nilsson skulle sagt om de hörde att fruktformerna användes för hur kronformen ska beskäras... Men å andra sidan tycker jag att de här två herrarna Krantz och Borg har kommit med många andra bra liknelser under åren, så de kan gott unna sig en och annan sämre också.

Generellt tror jag att vi yngre fruktträdvårdare är mer inriktade på trädens biologi och på vad Shigo (med Vollbrecht som svensk uttolkare), mattheck och andra lärt oss av trädforskningen. Hattar genom kronan och beskärning som äppleformer finns inte i modern trädutbildning.

Cilla! Du är verkligen fantastisk!
Rena uppslagsboken, var ordet!


Ooops!!!
Förlåt! Så fick man ju inte säga...då kommer det ju någon elak jä-el och anklagar en för att slicka och smöra...
Ledsen, Cilla...förlåt vad jag sa, man får inte vara positiv, berömmande och generös mot varandra i det här forumet, då får man sig en snyting!
Och knivhugg i ryggen när man bara försöker vara snäll gör att man passar sig för att skriva fortsättningsvis.

Fast jag tycker att du är bäst ändå, Cilla!

Sanna (ledsen att jag sa något, det ska inte upprepas, Virgo)

Varför så otrevlig ton Sanna? "---man får inte vara positiv, berömmande och generös mot varandra i det här forumet, då får man sig en snyting!---" Tråkigt att du upplever det här positiva och trevliga forumet så.

Jag förstår Sannas reaktion. Det är nästintill systematiska påhopp mot vissa forumister från vissa forumister som pågår på det här forumet. Väldigt obehagligt att bevittna! Och naturligtvis blir man arg när folk helt utan anledning titt som tätt väljer att vara elaka! Det har jag inga svårigheter att förstå!

Du själv Berith, tycker jag visar upp en helt annan sida här på odla än den du visar upp inom genealogin t ex (min man är mkt aktiv inom det området och känner till dig). Här på odla tenderar du att vara snar till att kritisera vissa utvalda medlemmar, då du hellre borde undvika diskussionen om du nu ogillar personerna i fråga så hett. Det skapar dålig stämning att ständigt provocera. Gå hellre värdshus förbi. Tycker du inte det själv egentligen?

Även om situationerna försvinner i massan av inlägg och inte framstår så tydligt för alla, så är det desto tydligare för den som blir utsatt och som ständigt får kritik och påhopp, det är då säkert. Då blir man lätt förbannad, det är väl inte så svårt att förstå?
Det finns folk här på forumet som istället för att ständigt vässa sina taggar, borde hitta annat utlopp för sina aggressioner, helt klart!

Säkert blir jag påhoppad för mitt inlägg nu! Jag kan också ungefär gissa av vilka.
Jag kan bara garantera för den oinsatte att otäcka påhopp förekommer i en strid ström riktad mot vissa från vissa och att det ibland liknar mobbing. Anonyma nya (hmm?) forumister dyker upp bara för att stämma in i tvåmanskören av kritik och spydigheter. Skälet till allt detta är svårt att förstå.

Varför inte försöka vara vänliga mot varandra? Är inte livet tillräckligt fullt av komplikationer och problem utan att man behöver förstöra ett trivsamt trädgårdsforum också? Fast jag tror att denna min kommentar nog bara passerar över huvudet på dem den är riktad mot, för jag upplever ingen vilja att ens försöka hålla god ton från det hållet.
Det här var min öppenhjärtliga åsikt! Vad det kommer att resultera i att jag öppnat min mun och ärligt sagt vad jag känner återstår att se.

Ti bee
tänk om livet vore svart o vitt
och oj vad många som försvarade en viss skribent när jag och några få till ifrågasatte denna person.

Sanna
till dej kan jag bara be dig svara privat, för jag har skickat ett privat PM till dig, med frågor. Du har läst det. Eller är det för obehagligt att svara privat?

TI BEE ! Jag kan inte annat än instämma. Jag är ny här och har väl tittat in på de flesta platserna. Man märker tydligt av en hätsk stämmning, eller känner ni andra varandra såpass bra, att stämmningen "bara" är hjärtlig men rå. Man känner sympati för några och en del får man rysningar av att bara sett signaturen på. Jag dömmer ingen på förhand och hoppas verkligen att jag får se en underbar sida av dom som inte framstått så bra hittills.

Har ni inte hamnat en bra bit utanför ämnet nu??? Den här tråden har som rubrik: "Tufft i Gröna Rum, Pål Borgs äppelbeskärning".

Tack, Cilla!

Tjafsa inte sönder en av de mest intressanta trådarna...

Det här saxar och sparar jag i handlingarna Cilla!

/Unn

(Hehe! Funderar på att trycka upp dem i ett gäng ex. , hyra ett flygplan och låta dem singla ned över några villaområden här i närheten - )

Vackert är det inte...



http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=9747&a=183717

Tack Cilla för att du så frikostigt delar med dig av dina kunskaper här på forumet!

Jag har aldrig varit särskilt insatt eller duktig på trädbeskärning men några grunder hade jag fått av en släkting (tex att ta bort innåtriktade grenar bla) men jag märker att sen jag läst din sida om trädbeskärning mm och följt några disskussioner här på forumet så ser jag träden med "nya ögon".
Jag får inte längre lika mycket vattenskott efter beskärningen bla.

När jag åker i stadens villakvarter och ser hur de beskurit sina äppelträd får jag numera funderingar som vilket deras syfte med beskärningen är? Det verkar som att många inte vill ha varken blad eller frukt. Det är bara stammen och de grövsta grenarna. Inga tunnare grenar alls. Träden står där som om de vore helt nakna, stympade...
När man ser samma träd året efter innan det beskurits så har det hundratals vattenskott och efter beskärningen står de är lika kala igen.
Numera blir jag riktigt ledsen för dessa träds skull. De är så hårt hållna och tänk vad vackra de skulle kunna vara om de fick chansen....

Mvh, Carina

Har nu varit i Skåne under ett par veckor och måste säga att jag är förfärad över hur träden ser ut här. I år har mängder av tomtägare stympat sina träd totalt. Stora träd som tidigare hade underbara kronor står nu halshuggna med varenda gren helt avsågad. Alltså inte pilar utan andra träd. Kvar står en tom stam, kanske 5-6 meter hög utan grenar och med stora sår. Kan det verkligen bli något bra av det? På en gård i närheten av vårt hus har bonden kapat över 10 träd på detta viss. Jag tycker synd om träden och skulle vilja plåstra om dem!

Jag har nog inte förstått skillnaden mellan långskott och vattenskott

Jag beskar mina träd för första gången förra vårvintern och de svarade alla lite olika. För en del kom det knappt någon vegetativ tillväxt alls, för en del kom det en skur med tunna kvistar längs de grövsta grenarna och för en del blev det ett par långa rakt uppåtpekande skott i toppen. Vad är det för skillnad mellan skotten från de grova grenarna och de från toppen?

Jag har nu, på ett träd hitintills, tagit bort skotten från "grovgrenarna" och behållt de i toppen, jag vill gärna att träden tar fart och blir större. Är det ok väg att gå? Träden är ca 40-50 år gamla och har levt rätt magert så de är inte särkilt stora....

kerstin

Hej Kerstine,

Ett vattenskott är ett nödskott som trädet skickar ut för att snabbast möjligt bilda gren- och bladmassa när det förlorat för mycket av sådant. Det skiljer sig från andra skott genom att det börjar växa efter att trädet förlorat grenmassa, och det gör att grenarna inte får en djup infästning som andra grenar.

Utseendemässigt ser man att det är ett vattenskott genom att
- det växer rätt upp, ofta i grenkragen eller närheten av där tidigare grenar suttit
- har ljusare färg och glesare mellan bladknopparna än andra grenar
- bildar sidogrenar och blomanlag senare än andra grenar (efter fler antal år)

Såsom du beskriver den skottbildning du fått i dina olika träd låter det som att alla är vattenskott; skurar av skott i kvastliknande form, som när de sitter i toppen av trädet blir längre (eftersom äppelträden satsar mest i toppen oavsett vilka grenar det satsar på).

har man en gång fått vattenskottsildning i sitt träd måste man bli vän med dem för att de ska bli färre, och för att trädet ska våga satsa på de starka grenarna (långskotten). Du kan inte ta bort alla vattenskott ett år utan måste behålla de flesta för att minska trädets stress och få det att satsa energin på annat än nybildning av vattenskott. Se http://www.juniper.se/tradvard/vattenskott.htm.

tack för ditt svar! nu har jag tagit vissa av vattenskottet, och behållit vissa. päronet som har nån form av sjuka (svarta skrumpnande frukter på delar av trädet) har jag nästan lämnat orört, finns det chans till självläkning så kanske man inte ska beskära det alls tänkte jag.

jag har dessutom skurit bort vissa av de "klumpar" som bildats efter åratal av vattenskottbeskärning på ett och samma ställe - var det kanske dumdristigt gjort Jag tänkte att det skulle få chans att bilda övervallning...

kerstin

Päronsjukdomen låter som att man skulle försöka diagnosticera lite mer. Vilken zon står trädet i? Skrumpnar frukterna innan de mognar eller när de är fullt utvecklade? Har bladen fläckar, ser de vissna ut på grenen där päronen drabbas? Är frukterna hårda eller mjuka när de skrumpnar? Får de vita mögelliknande sporer eller blir de brunsvarta direkt?

Hur man gör med "klumparna" som bildas efter att trädet försökt läka åratals av vattenskottsborttagning får man bedöma från fall till fall. Ibland ser man att en grenkrage (bulle) vuxit ut i botten av klumpen, och då kan det vara en fördel att ta bort klumpen. Ibland har trädet lyckats försluta såren genom klumpen själv, och då kan man låta den sitta kvar.

Har ditt träd lyckats bilda stora klumpar av övervallningsförsök från de tidigare beskärningarna så kommer det säkert att klara att försvara sig och börja övervalla i de snitt under klumparna som du gjort också. Till ett annat år kan du göra dessa lite större snitt (som jag gissar att det är) på sensommaren då trädets försvarsförmåga är snabbare, och satsa på att ta bort några få klumpar per år så att inte så mycket energi måste gå åt till läkning och försvar. Eller låta dem sitta kvar - ofta klarar trädet att försluta en sån här vattenskottskump ganska bra.

Får du fräs på övrig och mer naturlig tillväxt både på långskott och vattenskott senare kommer de här klumparna inte bli så iögonenfallande.

Tack Cilla att du delar med dig av dina kunskaper!

Päronet står i sthlm/västerort borde vara zon 2, men tomten är rätt oskyddad så det kanske snarare är zon 3. Svartskrumpningen sker för de mesta på de riktigt små karten som faller av (i mängder). En del frukt klarar sig helt opåverkade, en del frukt repar sig men är lite böjda/skrumpna runt det sjuka stället. Äter man ett sådant päron är det som stenigt, men bara vid skrumstället, resten av päronet är sött och jättesaftigt. Bladen får också svarta fläckar men sitter kvar på trädet. Trädet är inte särskilt stort, kanske 3,5 meter och rätt klent byggt, ser ur den synvinkeln inte särskilt gammalt ut. Fast ser man på barken så ser det äldre ut. Kanske har det fått för lite näring och därför stannat i växten? Frukten är gulgrön med rödbrun ton åt solsidan. Mognar rätt tidigt och tål ingen lagring.

Ja jag ska göra som du säger, gå på med viss klumpbeskärning till sensommaren när jag ser hur de svarat på den mkt amatörmässiga beskärning jag gjort de två säsonger de varit i min ägo. Ska också gräva bort grässvålen runt omkring så att träden får i sig lite näring också

Aha, bra beskrivning - det är med stor sannolikhet stencellsjuka. Alltför vanlig hos päron och ytterligare ett skäl att köpa E-plantmärkta päronträd (www.eplanta.com) nästa gång. Stencellssjuka är ett virus och jag har inte hört talas om att man på något sätt kan påverka den när päronet väl fått det, men att stärka trädet med gröngödsling eller att lufta gräsmattan under kronan ger iallafall skjuts åt trädet på andra sätt. Som du beskriver blir inte alla päron lika knögliga, och ju bättre fart på trädet desto fler fruktgrenar och större mängd mindre skadade frukter...

Jag har det i ett av mina päronträd också, och brukar göra inläggningar av päronen. När man klyftar de buckliga frukterna kan man ta bort det som blivit dåligt, och stencellerna som knastrar mellan tänderna i det råa päronet blir mjukare efter en inläggning och märks inte så mycket.

Enligt växtskyddsexperterna Pettersson/Åkesson är sorterna Doyenné de Comice, Greve Moltke och Pierre Corneille särskilt känsliga. Kanske kan det vara ett sätt för dig att bestämma vilken päronsort du har.

Ålder på ett träd är mycket svår att avgöra också när man ser trädet, men för att få en liten hum brukar man som du titta på barken och också mäta stamtjockleken. Hur högt trädet är beror på vilken grundstam det är satt på och hur det beskurits, liksom förstås hur mycket näring det fått som tillåtit det att växa.

Om det behöver gödas ser du på årstillväxten. Titta på en grenspets och följ med blicken inåt grenen till dess du ser en liten ring runt grenen. Detta är stället som förra årets tillväxt startade. Ofta kan man se 2-5 års tillväxt bakåt i trädet. Man tittar på grenar runt om och både uppe och nere i kronan och gör ett snitt. Är tillväxten mindre än 10 cm per år är trädet närapå avstannat och behöver definitivt gröngödslas. Eller så är det en sort som egentligen inte gillar klimatet. Men gröngödsla mår de alla bra av ändå!