Impregnerad furu är bättre. Läs på länken. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?...artikel=5139811

Surt för alla som betalat dyra pengar för lärk.

Kanhända, Eva, men som jag förstått det, så är det "giftet" i impregneringen, som gör att folk väljer lärkträ. Hade inte ek varit ännu dyrare, så hade vi säkert valt det, ur hållbarhetsmässig grund.

Inte särskilt surt, om man valde lärk med tanke på miljön.

" Samtidigt innehåller impregneringsmedel miljöfarliga ämnen och behandlat trä måste brännas på en särskild miljöstation när det kastas. Lärk har en så kompakt kärnved att den vare sig kan eller behöver impregneras. Därför är den ett bra, om än dyrare alternativ. Dock inte lika hållbart."

Vi har ett staket av lärk, som är lika bra efter snart 50 år. Dessutom var det inte särskilt dyrt, eftersom vi har egen, gammal lärkskog. [attachment=70481:engelteufel1.gif]

När vi rev delar av staketet för några år sedan, fick vi virke, som gick att återanvända och en del eldade vi upp. Vilket ju inte hade gått med impregnerat virke.

De som köper lärk för utseendets skull blir nog besvikna, men de flesta vet ju att lärken grånar/svartnar och köper det just därför. Vill man däremot ha kvar den rödaktiga färgen, finns det speciell olja, som är ganska dyr och man får olja in ofta, ofta, så man hinner knappast njuta av trädäcket, eller vad man byggt. [attachment=70482:smiley1277.gif]

Precis. Vi har lärktrall på altanen och det var för att undvika gifter. I år ska vi olja med tjärolja och se hur färgen blir, ev. får vi ha pigment i oljan nästa gång.

Vi kör också med lärk här, funkat helbra tycker jag. Inte blir det svart heller, och inte fult grönimpregnerat heller.

Inslaget som det refereras till säger inget om hållbarheten och hur man testat den. Det går heller inte idag att bara tala om skillnaderna MELLAN träslagen, det är större skillnad inom samma träslag (snabbvuxna träd, illa sågade, kvistiga eller långsamväxande utan kvist) än mellan träslagen.

Det lärkvirke jag hittat i handeln har varit bra. Bättre än fur.

Och impregnerat slutade jag med för länge sedan, det är överanvänt, fult, onödigt och giftigt.

Det optimala hade kanske varit tryckimpregnerad lärk? Visserligen inget för renlevnadsmänniskor men kanske för vi andra.

Det optimala är inte ETT träslag utan att man odlar träd så att virket blir hållbart och att man sågar på bra sätt. I alla fall för annan användning än pappersmassa.

Inslaget handlar främst om att lärk skulle bli grått och svart snabbt. Hur snyggt är det gröna virket... Fult så det tjongar om det. :-)

Här tror jag vi har något viktigt. Rätt lärk är nog riktigt bra grejer.

Men inte så bra som tryckt furu - sett ur rötskyddssynpunkt...

En av fördelarna med lärk är att det inte går att tryckimpregnera! [attachment=70491:2e5nrqf.gif]

Det är väll för att lärkträ är så "fett"?

Halaj!

Går det ens? Har för mig att det inte går att impregnera t.ex. gran. Eller så var det så att man inte kan tjära in gran, ässcchh, jag minns inte.

Och jag håller med om att tryckimpregnerat är fult, och inte kan man måla över det fula heller.

Sågar man i en tryckimpregnerad bräda ser man att impregneringen tränger in kanske en cm eller två.
Vill minnas att ca 80% av vattnet som en bräda suger i sig sker i ändarna. Så egentligen skulle man bara behöva impregnera ändträt.
Nånstans i ett bygge måste ju den sista brädan sågas till rätt mått. En sådan bräda betraktar jag som helt obehandlad.
Alternativet är ju att man bygger sin altan efter brädornas mått så att man aldrig behöver såga i en enda bräda. Hur många gör det?

Tryckimpregnerat går bort.

//T

Sicket snack, att lärkträ inte går att impregnera!
Citat från Wikipedia:
Tryckimpregnerat trä är trä som behandlats med bekämpningsmedel för att motverka röta som uppkommer när virke används i fuktiga miljöer. Tekniken uppfanns av svensken Bror Häger.

Kreosot har sedan länge använts för impregnering av slipers och stolpar medan man började använda krom-koppar-arsenik-preparat (CCA) till sågade trävaror på 1960-talet. Dessa medel håller på att ersättas av mer miljövänliga alternativ som i huvudsak är baserade på koppar, även linolja kommer till användning.

Vid tryckimpregnering kommer torkat virke till användning för att vätskan ska penetrera in i träets celler. Olika träslag har varierande förutsättningar att ta till sig impregneringsvätska, till exempel gran är svår att impregnera. Splintved hos lärk och furu är enkla att impregnera, men dess kärnved tar inte åt sig impregneringsvätska. Svenska lövträd är i allmänhet lätta att impregnera, däremot är ekens kärna svårare.

Sedan är det skillnad på vacuum- och tryckimpregnering. Det förstnämnda går bara in ca4- 6 mm i träet, men eftersom kärnveden i sig, både hos lärk och furu har "egen" motståndskraft, så nöjer man sig oftast med vacuummetoden i trä som inte grävs ned.

Gran går inte att impregnera, p.g.a. sin cellstruktur. Du kan inte ersätta vattnet i en grancell med annan vätska, cellen är "sluten".
Man kan impregnera på olika sätt, varav det vanligaste är ytimpregnering - inoljning eller lasering. Att ändträ skulle suga upp 80 % av fuktigheten är rent nys. Det är precis som med hyvlat trä resp. sågat. Det går dubbelt med färg till en sågad yta som på en hyvlad. Brädändan är sågad, och därför suger den mer vätska

Halaj!

Goda svar, bengalow. Jag uppskattar ditt kunnande, trots att du fylletrollade min tråd om min lärktrappa. Den mår förresten prima, förutom att den blir vit när det regnar. Vattenfast trälim från Hornbach is the shit!

Däremot är jag skeptiskt till ditt påstående om nys om ändträ. Citat från en länk (träguiden.se) som du gav:
”En träbits ändar, ändträet, suger cirka 20 gånger mer vatten per tidsenhet än träets flatsidor. Detta gör att det är ytterst angeläget att hindra vattenånga och fritt vatten från att kunna komma in i träet den vägen. Därför är grundning av ändträet med en behandling som tränger in i träet mycket viktig.”


//T

tillägg: glömde länk: http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=6587

Det är riktigt, att ändträ suger mer, men i ditt citat, så har man glömt en sak: Detta gäller också per ytenhet, d.v.s. om du tar 10 cm² ändträ, så suger det mer än 10 cm² flatsida. Då blir det lite mer relevans i dikussionen. Det är därför man ställer bräder på ända i ett kar med impregneringsmedel, så att det blir mättat.

...och du, vattenfast lim skall sitta mellan träbitar. Den har förmåga att limma, även sedan träet blivit fuktigt. "Man vet inte hur ont det gör, INNAN man slagit sig på tummen med hammaren", så försöka/experimentera är ett sätt att komma framåt. Men skrapa bort skiten, det är ju glatt dessutom!

I en av mina gamla trädböcker står att lärkträdet - som inte är naturligt i Sverige - planterades in flitigt på 1800-talet för att användas primärt till järnvägssliprar. I övrigt användes lärken till att utvinna terpentin vilken den är rik på. Kanske därför man inte behöver impregnera sådant trä, det är ju redan så att säga "självimpregnerat".

Själva valde vi vanligt tryckimpregnerat till trallen vi byggde för tre år sen. Det var en kostnadssak. Denna trall kommer inte i närheten av olja så länge jag bestämmer över den. Grumme Grönsåpa gör jobbet lika bra förutom att det ser renare och nyare ut utan oljan.
Såpan innehåller ju terpentin och underhåller impregneringen bra. Och trallen är ljus och fin. Vid regn kan man ana det gröna men det stör mig inte.

Annars borde ju ThermoWood (kallas också heatwood) vara ett alternativ

http://www.heatwood.se/products/

http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tj...hermoWood-Furu/

Jag borde ha uttryckt mig tydligare. Kärnved av lärk går inte att impregnera. Man kan möjligen, med mycket möda och stort besvär, tränga in någon mm, men mer blir det inte, eftersom träet är alldeles för kompakt. Det är därför man inte ens försöker. Lärken håller så bra med sin naturliga impregnering.

Det är väl inte splintved man använder till trädäck? Jag skulle inte göra det i alla fall. [attachment=70494:nein1.gif]

Du har höga kvalitetskrav. Blir det inte dyrt att bara använda kärnved?

Fördelen med lärkträ är att det är ett tunt splintvedstäcke, bara några cm, så det är riktigt, att det inte blir så mycket sådant av en stock. Norrländsk fura är likadant beskaffad, och även där är kärnveden ganska motståndskraftig.

Kärnved av furu går till oftast till konstruktionsvirke (K-virke). Man kan köpa sådant och såga upp själv, eftersom det är ganska grova dimensioner, men priset på detta är minst lika högt som lärk.

Likafullt har SP slagit fast, att impregnerad fur håller längre än lärk. Sedan kan vi ju diskutera vad som passar en själv bäst. Själv hade jag valt cederträ, om jag skulle ha något rötbeständigt...men det handlar inte denna tråden om.

En liten fråga om lärk som trallvirke, inget för barfota eller strumpläst väl? Den lärken jag fällde förut gick knappt att använda som ved för den drällde kåda och annat gojs överallt. Fick använda handskar när jag matade kaminen.

Då smällde det bra i kaminen antar jag? (kåda=terpentinbas)

Tall innehåller ju också mycket kåda, och det har aldrig märkts på impregnerat trallvirke

Inte så farligt men det blev varmt som 17 av veden så jag fick inte lägga i för mycket varje gång.

inga problem att gå barfota på vår lärkaltan.

Du fick svaret av Bengalow. Det är alltså inte mina höga krav det handlar om.

Ja, det var intressant. Jag trodde det speciella med norrlandsfura var att den växte så långsamt. I såna fall borde furor som växt på mager jord i södra Sverige också ha nästan enbart kärna. Men så är det i alla fall inte hos mig, ens på furor jag tagit ner uppe i berget där de växt väldigt långsamt. Förmodligen de korta säsongerna som gör det då? Samma sak kanske gäller lärk, den som har växt i norra Sverige eller Sibirien kanske är bättre än de som kommer från södra Sverige?

Hm, impregnerat är dock kemi och det fungerar faktiskt.

...vilket inte Cilla sa något om, hon nämnde bara att är överanvänt, fult, onödigt och giftigt. Och jag håller med.

Ja, då är ni ialla fall två, hehe...men att leda in kvalité mot smak är ändå en ganska ful grej. SP provar inte hur många människor som tycker om det ena eller det andra. Dom håller sig till fakta. Tyckande hit och tyckande dit har inte med saken att göra. Tryckimpregnerad furu är ändå det bästa man kan använda mot rötangrepp. Det är det som tråden handlar om...

Halaj!

Aldrig i livet! Det är en kanonyta ju! Kanske lite hal med blöta dojor, men annars kanonfäste med gummisula.
Och jag tror inte att det går att skrapa bort det. Det sitter som om det vore...fastlimmat på lärkskivan!

//T

Hrm... En hel del av det som Jöran Jermer, sektionschef på SP Trä nämner har med estetik att göra.

– Lärk har ju länge varit ett favoritmaterial bland arkitekter och det ser väldigt fräscht och snyggt ut, har lite rödaktig ton. Det är väldigt estetiskt tilltalande - det första året.
– Men sedan så kommer det att gråna snabbt och det blir närmast svart. Det ser väldigt smutsigt ut så att jag tror att det är många som blivit besvikna på lärken.

Men det övriga om hållfasthet är intressant.

I övrigt såg jag studier för flera år sedan som visade skillnaderna på obehandlad furu och tryckimpregnerad använt i altan. Det obehandlade hade livslängd på 22 år, det impregnerade 25 år. Inte särskilt imponerande med tanke på vilken miljöbelastning som tryckimpregneringsprocessen innebär!

Det kanske var SP som gav ut den också?

Väldigt intressant! Och tänk så mycket olja folk har dränkt in sina altaner med under de här åren. Hm. Jag stärks i mitt såpanvändande

Det är lite skillnad på hur träet ligger. Är det fritt under så det kan torka upp håller allt ganska bra, har virket kontakt med jord är det tryck som gäller.

Just det, virke som inte har direktkontakt med jorden är helt onödigt att ha tryckimpregnerat. Då blir det väl ca 1% kvar ungefär av det som vi trädgårdsägare anlägger... Och för oss som vill ta bort även denna procent finns det dessutom andra alternativ för det som har kontakt med mark.

Tyvärr ser det inte ut så i våra trädgårdar. Där kan till och med fristående staket, vindskydd och annat vara i tryckimpregnerat virke! Och inte undra på det också. Ibland på brädgårdarna finns det bara grönnedsölat virke i vissa dimensioner...

Det finns olika klassningar på tryckimpregnerat, och den vanliga är inte ens godkänd för kontakt med jord

Tryckimpregnering kan göras på två sätt: Antingen med undertryck/vacuum eller med övertryck. Den förstnämnda metoden ger en impregnering på högst 1-2 centimeter in i virket. Detta virke bör inte komma i kontakt med jord. Övertryckimpregnering går i stort sett in till träkärnan, och all splintved impregneras. Kärnan i sig är mycket svår att impregnera, men innehåller egna "rötskyddsmedel", så det anses inte behövligt.
Därav klassificeringen.

Olika metoder att impregnera är en sak Medlet en annan. Vacuum når som du skriver helt riktigt beroende på träets struktur bara en viss bit in i materialet därför används metoden bara i samband med "lägre" klasser av impregnering. Vid tryckimpregnering är det övertrycket, tiden och till mindre del trästrukturen som som avgör hur långt in medlet når, metoden används vid högsta klass men funkar ochså till lägre nivåer. Miljövänligare medel används ihop med vacuum och giftigare preparat vid tryck. Den näst viktigaste faktorn när man talar rötbeständighet i obehandlat virke är förutom kärnandel/hartshalt, Avverkningstidpunkten för att virket skall hålla sig bra skall det vara vinteravverkat, ej bevattnat, sågat före april månad och korrekt torkat när det gäller barrträ. Som kerstinbern skriver verkar värmebehandling vara en mycket tilltalande metod, -Hur många har hittat halvbrända vedträn med röta?