Hoppsan sa vad det varit känslor i gungning här då!
Alla har vi erfarenheter och kontakter med oss i bagaget. Allt ifrån lantbruk, småföretagnade och olika åsikter om prisundersökningar, politiska åsikter, marknadsvillkor osv.
Man kan förstå varandra lite bättre om man sorterar isär vissa begrepp.
Matpriserna i Sverige har inte så mycket med svenska bönders insatser eller bidrag som man kan tro. Sverige är sämre än andra Eu-länder både till att förhandla sig till fördelar i jordbrukspolitiken och att hämta hem bidrag.
Detta för att Sverige jordbruksansvariga har något i sina direktiv som andra jordbruksministrar inte har. De skall ta till vara konsumentintressena.
Andra jordbruksministrar tar enbart tillvara sina länders bönders intressen.
Man skall också var medveten om att produktionsvillkoren för svenska bönder och europeiska bönder inta är de samma. Vi har nämligen vinter här. Behöver bättre byggnader för djuren. VI har strängare lagstifning angående djurskydd och miljö som måste följas. Jag tror nog att de flesta förstår att sådant måste få kosta. Därför kan man inte entydigt säga att Sverige bönder lever på samma villkor som de europeiska bönderna. De duktiga klarar sig och de andra går under. Om det inte finns en liten resår så kan inte sveriges bönder klara sig även om vi har till 100 % duktiga bönder. De har inta bara dessa extra kostnader utan även dieselskatt miljöavgifter osv att betala. Detta är inga kostnader de själva kan påverka utan de bestäms av staten. Därför har det inget med duktighet eller fri marknad och konkurrens att göra.
Andelen av matpriserna som går till producenterna är låg i förhållande till vad maten kostar. Dyra priser beror på att det är liten konkurrens i distributions och handelsleden. Jag vet ett flertal mindre gårdsbutiker som har begränsat sortiment men egna direktleverantörer. Typ köttbutiker som ordnat egna lokala leverantörer av grönsaker och potatis.
Vad händer där då. Jo leverntören som leverade en pall potatis i veckan fick beskedet av Dagab (som det hette då) att denna leverans skulle upphöra annars är du avstängd som leverantör. Leverantören hade inte ens en gång ett kontrakt där han var bunden att leverera enbart till Dagab.
Jag vet ett flertal restauranger som får besked av de stora storköksleverantörerna att sluta köp grönsaker lokalt annars drar vi in era rabatter. Detta är konkurrensbegrönsande och gör att slutpriset hos konsument är högre än vad det borde vara. Kedjorna tar naturligtvis detta muntligt och lämnar inga skriftliga bevis efter sig så att man kan sätta dit dom för det här.
Min slutsats som är min helt privata och jag tänker inte bli osams med någon eller gå i het debatt är att:
Sverige borde bli bättre på att gynna svenska bönder. Sverige producerar rena livsmedel på ett etiskt bra sätt (om än inte perfekt). Vi får då behälla vårt öppna landskap och fin landsbygd.
Sveriges livsmedelsjättar som idag begränsar konkurrensen borde få rejält motstånd. Då sjunker deras priser. Ica har idag redan förberett sig för lägre priser med att hårdlansera sina egna icaprodukter inför Lidls ankomst.
Jag tycker det är sunt och det måste finna utrymmer för det eftersom hela branschen bara jobbar med procentuellea påslag idag. Alltså om priset stiger en krona i producentled så läggs det på en viss procent utöver prishöjningen i distributionsled efter det så läggs det på ytterligare procent på distributörens procent i handelsled. Det gör att konsumtpriset kan höjas åtskilliga kronor fast producenten bara fick en krona. Distibutören och handeln har inta haft någon kostnadsökning utöver den höjda kronan.
Sådan prissättning kan man ägna sig åt när man inte har konkurrens.
Bryts de svenska livsmedelsjättarnas monopol på markanaden samt att Sveriges jordbruksminister blir bättre på att tillvarata böndernas intressen så kommer vi fortsättningsvis att ha en lokal livsmedelsproduktion. Då har vi kanske möjlighet att få har det som nere i europa. Lokala butiker och slakterier utan långa miljöstörande tranporter, färska livsmedel och en levande landsbygd.
Hoppas kan man ju alltid
